Svenska cupen – Kamraterna

Pessimistisk sportchef i Timrå: ”Lär inte överraska allt för mycket”

Ikväll väntar ett Kamratmöte i Svenska cupen. IFK Timrå tar emot IFK Norrköping i en match där man hoppas på publikrekord.

– Läktarna rymmer 600 personer, men vi hoppas på kanske tusen. Det blir rekord i så fall, säger Hans Lundberg som är sportchef i IFK Timrå som spelar i division 2 Norrland.

Hur går snacket inför matchen?
– Nja, men det är väl som vanligt. Det finns ett snack bland de aktiva, och ett mer verklighetsnära snack runtomkring. Killarna tror de har chans. Men vi runtomkring säger till tränaren att vi har väl ingen chans. Men det är ”klart man inte kan säga att vi inte har chans” säger tränaren.

– Jag tror att Norrköping kan komma med sitt U21-lag och spela jämnt i alla fall. Man ska inte vara för ängslig för att vara verklighetsnära. Det är ett jippo, en stor grej.

Vilka spelare i Timrå ska man hålla koll på?
– Det är många spelare som sticker ut offensivt. Det är lite av vårt dilemma att vi har spelare som letar de offensiva ytorna. Så går det till, man ska ju göra mål. Men man behöver vara ödmjuk och ha en hög lägstanivå och ta jobbet när man förlorar boll.

Granit Buzuku – en spelare att se upp med? Foto: IFK Timrå

– Oskar Nordlund brukar ligga i toppen av skytteligan i tvåan. En spelare som Giffarna varit lite intresserade av. Och så har vi Granit Buzuku som har varit i Levanger i norska tredjedivisionen under våren. Men han kommer tillbaka i höst på grund av familjeskäl.

Vilken typ av fotboll spelar ni?
– Ett offensivt spel. Men som jag sa tidigare så släpper vi in så många mål. Jag vet inte vad som är det bästa. Publiken vill se mål, men har man otur, som i många matcher i år, så släpper man in för många. 2016 var vi trea i tvåan, och det med minusmål. 51 gjorda och 52 insläppta tror jag jag vi hade. Det händer nog inte alltför ofta.

IFK Timrå är ett av fyra IFK-lag i serien. De övriga är IFK Luleå (som toppar tabellen), IFK Östersund och IFK Umeå.

– Ja, Kamraterna lever vidare i många serier. Precis som Norrköping spelar vi också i blått och vitt.

Är det några spelare i IFK Norrköping som du tycker är extra intressant?
– Inte i dagsläget. Vi har inte haft tanken att möta något allsvenskt lag alls, utan har varit fokuserade på våra motståndare i division 2 Norrland. Men IFK Norrköping är ett anrikt lag. Hade det varit för 40 år sen hade jag sagt Håkan Lundström, en gammal kompis till mig. Jag tror han gjorde fem säsonger i Norrköping.

Finns det några sympatier för allsvenska lag i Timråtrakten? Är det Gif Sundsvall som gäller?
– Sundvall ligger många varmt om hjärtat. Men många följer Stockholmslagen, inom klubben finns det bataljer mellan AIK:are och Djurgårdare. Men vad jag förstod när jag pratade med Mårten Jacobsson (på IFK:s marknadsavdelning) så tror han på kanske hundra IFK-fans på plats.

Tar man sig till Timrå IP idag så kommer man bjudas på lite extra runtomkring själva matchen.

– Vi försöker göra lite extra med trubadur före matchen och ha en dansuppvisning i paus. Vi hoppas att försäljningen i kiosker ska gå bra.

Matchen sänds i Cmore. Men det ger inga pengar till föreningen, menar sportchefen.

– TV-sändningen kanske gör att många sätter sig i TV-soffan istället och det innebär 40 000 kronor minus för oss. Men vi kommer ändå gå plus på matchen, men förköp och såna bitar, säger Hans Lundberg som inte tror att hans lag kommer sätta några käppar i hjulet för IFK Norrköping.

– Vi ska inte överraska allt för mycket, de ska nog gå vidare.

KAMRATERNA

”Skönt att ha i bakhuvudet att kryss räcker” – Adnan Kojic inför mötet med IFK

Adnan firar AFC-mål. Foto från klubbens hemsida

Han fick aldrig chansen i IFK Norrköping men har därefter visat vad han går för. På lördag kan Adnan Kojic sätta stopp för IFK:s cupresa.

IFK Norrköping ställs mot AFC Eskilstuna i en avgörande match för att gå vidare i Svenska cupen. För AFC som vunnit sina två första matcher stort, räcker det med ett kryss för att avancera till kvartsfinal. IFK måste däremot vinna för att ha chansen på det första cupguldet sedan 1994.

– Vi har gjort vad vi ska i cupen och skaffat en fördel med bättre målskillnad, vi kan gå vidare med kryss. Men vi kommer ändå försöka vinna och göra vårt bästa. Men det är skönt att ha i bakhuvudet att det räcker med kryss, säger förre IFK-spelaren Adnan Kojic.

Den 23-årige Norrköpingskillen, med Hageby IF som moderklubb, tillhörde IFK:s A-trupp 2015. Men det blev inget spel i Allsvenskan under guldåret.

– Jag var med och tränade men fick inte spela det året. Jag var mest på bänken. Jag minns året som ganska bra även om jag inte fick spela. Det var ett väldigt bra lag med bra spelare.

– Jag spelade U21-matcher där det gick bra. Vi gick till final men förlorade sista matchen där. Det var ett bra år personligen, men främst för laget.

Kändes det nära att du skulle få chansen i Allsvenskan?
– Personligen tycker jag att jag borde ha fått spela. Men när det gick så bra för laget är det svårt att klaga, svårt att säga att man skulle spela, säger Adnan Kojic som konkurrerade med bland annat Linus Wahlqvist om högerbacksplatsen.

Efter säsongen 2015 pratade han med Janne Andersson om framtiden. Båda verkade överens om att en flytt vore det bästa för den då 20-årige försvararen.

– Det var inte aktuellt att stanna. Man hade inte fått chansen att spela så då ville jag gå till ett topplag i Superettan och prova det spåret istället.

Det blev Halmstads BK.

– Janne tipsade om HBK när han hörde att de var intresserade, han tyckte det var ett bra steg för mig.

I Halland stannade Kojic i två säsonger. Överlag var det en bra tid, tycker han.

– Främst i ett och ett halvt år. Vi gick upp till Allsvenskan första året och jag spelade nästan alla matcher som högerback. Första halvåret i Allsvenskan spelade jag de flesta matcherna.

Men HBK gick dåligt 2017 och tränaren Janne Jönsson fick sparken under sommaren. Sen blev det inte mycket speltid för Kojic under resterande delen av säsongen.

Sen blev det AFC Eskilstuna. Hur kommer det sig att du hamnade där?
– Jag hade lite kontakt med dem redan 2015 efter Norrköpingstiden. Men jag kände att de som klubb just då inte var något för mig. Inför 2018 hade jag kontakt med tränaren och sportchefen och fick en tydlig plan för mig. Det kändes bra.

Första säsongen på Tunavallen gick riktigt bra för Adnan Kojic och laget som avancerade till Allsvenskan.

– Personligen är det mitt bästa år hittills under seniorkarriären.

Varför har det gått så bra?
– Det är en blandning, vi är ett spelförande lag och har mycket boll. Den typen av spel som passar mig. Jag kommer upp i offensiven vilket passar mig bättre.

AFC Eskilstuna är en en ganska ung klubb som flyttat omkring lite och det har varit en del snack om hur det står till med föreningsdemokratin i klubben. Hur är det att spela i AFC?
– De har inte samma historia som IFK och HBK, men i den dagliga träningen så är det i princip samma sak. Det är svårt att märka av, det är nog mer för fansen. Det är inte lika många som är intresserade även om det kommer fler till matcherna.

Du märker av ett större intresse?
– Ja, det känns som att det blir mer. Det var ganska bra förra året för att vara i Superettan och att det är en ny klubb i staden.

För bara några veckor sen möttes lagen på Östgötaporten. En träningsmatch som IFK vann med 1-0 efter mål av Henrik Castegren. ”Henka” är en av de spelare i IFK som Adnan har lite kontakt med idag. En annan är Sead Haksabanovic som han spelade med i Halmstad 2017.

– Vi spelade på samma kant och hade en bra connection. Han kan göra sina gubbe, där har ni hittat ett fynd.

Snackade han något med dig innan han valde IFK?
– Nej, inget mer än att han skulle bli klar, säger Norrköpingskillen som ser fram emot att spela på Östgötaporten på lördag.

– Det kommer alltid vara speciellt att spela i Norrköping, det är ändå hemma. Släkt och vänner kommer och tittar, säger han avslutningsvis inför cupmatchen.

KAMRATERNA

IFK:s nästa cupmotståndare – en förening som avancerat snabbt

Idag ställs IFK mot Assyriska Turabdin från Jönköping i den andra gruppmatchen i Svenska cupen. Vi ringde upp lagets tränare för att kolla läget inför matchen.

Assyriska Turabin IK är en ung förening som bildades 2009. Man har gjort en imponerande resa genom seriesystemet och har snabbt tagit sig till Division 1 Södra där man i år är nykomlingar.

Andreas Tegström är huvudtränare i föreningen sedan ett par år tillbaka när man befann sig i division tre.

– Vi har fått in en proffsighet bland spelarna. Vi har spelare som vill något med sin fotboll och med laget. Det är träningsvilliga unga spelare, säger tränaren som vill att hans lag ska vara ett spelande lag.

– Helt klart, men sen får vi se om vi tillåts spela så mot IFK Norrköping, det blir tuffare.

Vilka spelare ska man hålla koll på i Assyriska?
– Det är nog en del, det är mycket ungt. Tre, fyra som är 25 till 27 år, resten är 19 till 22. Det är många unga spelare som inte fått chansen i J-Södra och Husqvarna.

Har ni plockat många spelare från Jönköpings Södra?
– Ja, men vi försöker hitta talanger som vi tror på som kanske inte fått chansen och inte blommat.

Ni har avancerat snabbt i seriesystemet. Vad har ni för målsättning i år i ettan?
– Vi har bara sagt att vi vill överraska och se hur bra det kan gå. Inom något år vill vi ta något kliv till, vi vill uppåt.

Det skulle innebära Superettan där Jönköping ju redan har ett lag i J-Södra. En förening som Assyriska samarbetar med snarare än konkurrerar med, menar Andreas Tegström.

– Vi samarbetar egentligen eftersom vi fått spelare därifrån. Vi har ett jättebra samarbete. Jag tror det är bra för J-Södra att ha en förening som oss som satsar på unga spelare.

Vad har ni i Assyriska för publikstöd i Jönköping?
– Det brukar vara 250 till 500 personer på matcherna. Det är ganska bra, eftersom det är en ung förening som bara funnits i tio år.

Matchen mot IFK spelas inomhus – brukar det fungera bra?
– Nä, det är ingen bra matta. Men vi har ingen uppvärmd konstgräsmatta i Jönköping. Idag (läs: igår) tränade vi ute när det snöade, det blir ingen kvalitet. Man vet aldrig vad man får om det är utomhus. Men inomhus får vi publik, och spelarna får ett underlag att spela på.

Vad tänker du kring IFK Norrköping?
– Det tuffaste motstånd man kan få, men också det roligaste. De kan nog vara en av de stora favoriterna att vinna Allsvenskan i år. Kul för de unga spelarna att få chansen att möta ett så bra lag.

Är det något namn i IFK som verkar extra spännande, tycker du?
– Det är många bra. Haksabanovic har något speciellt. Sen är det många unga bra spelare. Jag tycker väl att den truppen ser spännande ut överhuvudtaget. Många kan nog ta stora kliv under året, och så är det ju några som kommit tillbaka från proffslivet som villl visa att de håller för de bättre ligorna framöver.

I första gruppspelsmachen förlorade ni med 4-0 hemma mot AFC. Vad lärde ni er där?
– Det låter dumt, men det var ingen 4-0-match. Vi har många nya spelare och gjorde blott vår andra match. Vi är inte där vi ska vara under vanlig säsong där vi kan utmana mer. Men nu måste vi rotera mer i laget för det är serien som är det viktigaste för oss. Vi slarvar och tappar boll i fel läge. De var effektiva, låg lågt och kontrade och gjorde det bra.

KAMRATERNA

Far och son Thern möts på Parken – för första gången

På söndag kommer en av svensk fotbolls stora till Östgötaporten. Där ställs han mot sin son. Vi ringde upp Jonas Thern för att prata IFK och IFK samt varför han håller lite på Sylvia i år.

Jonas Thern behöver kanske ingen närmare presentation. Guldbollenvinnare, EM- och VM-bronsmedaljör som på klubbnivå spelat för bland andra Benfica, Napoli och Roma.

Efter den aktiva karriären var Thern tränare i Halmstads BK men har efter det främst ägnat sig åt talangutveckling i det egna företaget Calcio Academy. Där har han haft Värnamo och Osby som sin bas. 2016 utsågs han till landslagets scout av Janne Andersson men valde att hoppa av det efter ett och ett halvt år.

I januari i år tog Jonas Thern över IFK Värnamo efter att lagets fjolår slutat i moll. IFK slutade på 13:e plats i Superettan och åkte ut i kvalet mot Syrianska. Nu väntar en ny utmaning för Thern och laget.

– Division 1 Södra kommer att bli väldigt jämn, det är säkert många lag som aspirerar på att ta steget upp till Superettan. Den stora nackdelen för lagen som pendlar mellan de serierna är ju pengarna såklart. Nästa år höjs ersättningarna för Superettanklubbarna liksom för de allsvenska. Är man inte med där så… jag minns inte exakt men jag hörde siffran åtta miljoner för Superettanklubbarna. I division 1 är den siffran i princip noll, säger Jonas Thern och fortsätter:

– Kan man ta klivet upp är det fantastiskt. Men vi måste börja om. Sen i höstas har vi tappat 22 spelare och håller på att bygga upp ett helt nytt lag. Vi har lyft upp en hel del egna ungdomar, åtta stycken tror jag. Vi har behållit några av de äldre som Freddy Winsth som är vår lagkapten och som har varit med i flera år.

Jonas Thern har som sagt blivit känd för att utveckla unga spelare. Hans modell för att utveckla spelare har hjälpt till att ta fram spelare som Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz och Viktor Claesson, för att nämna några.

– Det som är kul med de unga spelarna är energin, alla ska bli proffs och lägger ner hur mycket tid som helst på träning. Inför den här säsongen tränar vi väldigt mycket, mer än de gjorde förra året. Det tror jag är en nyckel. Och tränar vi på rätt saker så är det självklart att vi kommer bli bättre.

– I och med att vi bygger en ny trupp kommer tyvärr inte alla spelarna vara med mot IFK och kanske inte mot AFC heller. Vi har tagit in två brassar bland annat och Viktor Ljung som har gjort en del allsvenska matcher. Ljung har sett jättefin ut i träning. Men ingen av dem är spelklara.

Trots degraderingen har IFK Värnamo mött bra motstånd under försäsongen som Trelleborg, Kalmar och Falkenberg.

– Vi bokade ju träningsmatcherna innan vi åkte ur. Kalmar spelade ungefär en timme med sitt starkaste lag. Då blev vi utspelade, Rasmus Elms passningsspel var helt oslagbart. Mot Trelleborg förlorade vi med 1-0 men det var lite orättvist. Falkenberg ställde upp med ett mixat lag med U21- och A-lagsspelare. Den matchen vann vi, säger Thern som inte tror att IFK Norrköping kommer spara på krutet på söndag.

– Jag misstänker att Norrköping kommer att ställa upp med sitt bästa lag mot oss.

Hur ska ni skaka IFK?
– De är ju starka, jag vet att de har bytt system till 3-5-2 och det ger dem möjligheter att kunna pressa högre när de tappar boll, vilket jag är rätt säker på att de kommer att göra. Vi kommer ju från två divisioner lägre och många lag får ju panik och bara skickar iväg bollarna. Nu försöker vi jobba lite annorlunda.

– Det kommer bli ett hårt arbete i försvarsspelet, flytta över och jobba tillsammans. Sen om vi kan få några omställningar och spela lite smart och bygga upp anfall när vi får chansen så har vi faktiskt ett par killar som har känts heta inne i boxen. Våra forwards ska inte underskattas när vi kommer in där.

Hur blir det att ställas mot din son?
– Det har jag aldrig gjort innan. Det är roligt att följa Simon. Jag har faktiskt inte sett några matcher på plats i Allsvenskan men ser alla matcher på TV. Han har mognat och utvecklats i sitt spel och fått mycket utrymme. Han har blivit bättre på det som tidigare var hans svagheter. Han har blivit starkare.

Hur ska ni sätta stopp för honom?
– Ja, det är inte så lätt, det gäller att jobba tätt och hålla dem felvända. Fransson har en fin fot när han vänder spelet. Simon har ju flera alternativ, han kan vända spelet, han kan hämta boll, han kan sprinta förbi motståndarna. Så det är väl att ta honom i tröjan och lusa till honom i nacken med öppen handflata så blir han tyst (skratt).

– Nej, men vi måste se till att de inte får för mycket fria ytor såklart. Kommer de i mitten och lyckas ta sig igenom där är det jättesvårt. Då är det ett svårstoppat lag. Det tycker jag de visade ifjol.

– Vi har ingen övertro att vi ska komma och dominera i Norrköping. Men vi bygger ett lag som ska ha mycket boll. Jag skulle önska att vi i år kan vara som en motsvarighet till IFK Norrköping fast i division 1.

Gillar 4-3-3

De senaste åren har flera lag gått över till trebackslinje – som ibland kan bli en fembackslinje när wingbackarna ligger lågt. Såväl IFK Norrköping som AIK och IFK Göteborg spelade med tre backar i fjol.

Jonas Thern är dock svag för ett annat spelsystem:

– Jag tycker 4-3-3 är ett väldigt bra system. Du kan välja om du vill hålla bredd på kanterna, du kan komma in med spelare centralt och lyfta upp en offensiv back. Men många duktiga mittfältsspelare kännetecknas av att de inte kommer in i boxen utan vill spela bollen, vill hålla i den utanför straffområdet. Så när man styrs ut mot kanterna och ska spela in bollen blir det ibland för lite folk inne i straffområdet. Det är väl nackdelen med 4-3-3.

– Nackdelen med trebackslinje är väl när motståndarna spelar sig förbi förstapressen och wingbackarna står högt. Då är det svårt för de tre backarna. Eller när wingbackarna står lågt så att det blir en fembackslinje, då är det inte roligt att vara mittfältare. När man är tre och ska täcka en 65 meter bred fotbollsplan.

– Det såg jag när Simon spelade i AIK, när de sjönk ner djupt var de jättesvåra att göra mål på, men det var också ett fruktansvärt jobb som krävdes av dem på mitten. När man väl får bollen orkar man kanske inte göra det här framåt som är viktigt för att få ett anfallsspel.

Att Jonas Thern följer sonens framfart är inte så konstigt. Men lite mer förvånande är kanske att VM 94-legenden hängde på en Sylvia-träning för några veckor sen.

– Jag hade ju äran att bli farfar för ett tag sedan, och då när jag var i Norrköping var jag faktiskt och tittade på Sylvias träning. En kompis till Simon, Filip Magnusson, var och provtränade och sen fick han kontrakt där. Det var ett jädrigt ungt lag, bra fart på träningen. Det var inspirerande att se. Jag gillar ju ungdomar och att träna dem. Så jag hoppas att det går bra för Sylvia.

Vad tror du om den modellen och det samarbetet som IFK och Sylvia har? Tidigare har ju till exempel Hammarby och Helsingborg testat liknande men skrotat det.
– Det blir kanske lite svårt för vissa klubbar, framförallt om man har haft framgångar tidigare och sen ska underordna sig en större klubb. Men det får man lära sig att leva med. Men det är klart, division 1-fotboll för ungdomar är ju en jättebra nivå. Simon till exempel, liksom Viktor Claesson, Loret Sadiku, Jonatan Ring – de började alla sin seniorkarriär i division 1.

KAMRATERNA

ÖSK-tränaren inför cupavgörandet: ”Tuffaste matchen hittills”

På lördagen tar IFK emot Örebro SK i den avgörande cupmatchen. På motståndarbänken sitter Daniel Bäckström som förra året lämnade IFK Norrköping och nu är assisterande tränare i ÖSK.

Daniel Bäckström kom från Umeå FC till IFK 2014. Under tiden i IFK hade han rollen som barn- och ungdomsmanager, kombinerat med vissa andra uppdrag. 2014 tränade Bäckström U19-laget som senare flyttades till Sylvia där han fortsatte som tränare till och med säsongen 2016.

Numera är han assisterande tränare till Axel Kjäll i Örebro SK. En roll han trivs bra med.

– Det är en ganska klassisk roll som assisterande tränare. Det är en bra situation för mig, jag lär mig mycket av Axel och hela teamet och får vara med och påverka.

Ser du några särskilda likheter eller olikheter mellan de båda föreningarna?
– Svårt att säga. Men det som slår mig är att ÖSK:s roll och position i Örebro påminner om IFK:s i Norrköping. Man är den största fotbollsklubben i staden och regionen och det är liknande storlek på städerna. Men det är klart att IFK.s framgångar de senaste åren är inget som Örebro just nu kan matcha. M en förhoppningsvis kan vi säga att vi gjort framsteg om några år.

I IFK arbetade du bland annat med certifieringen av akademin, där IFK nu fick högsta betyg med fem stjärnor. Arbetar du något med certifieringen även hos ÖSK som idag har tre stjärnor?
– Akademifrågorna ligger mig varmt om hjärtat med bakgrunden i Norrköping och rent generellt. Jag tycker om den delen av fobollskartan. Det är klart att vi jobbar hårt med att minska glappet mellan akademin och A-verksamheten. Jag tycker till, det blir naturligt med min bakgrund. Men mitt huvudfokus är jobbet i A-laget.

I cupen har ni vunnit mot Tvååker och kryssat mot HIF, precis som IFK. Hur ser du på ert cupspel så här långt?
– Innan vi började spela sa vi att målsättningen skulle vara att spela sista matchen mot IFK och känna att allt är i egna händer, och det har vi nu. Vi är nöjda just nu, men den sista och avgörande matchen blir den tuffaste hittills.

Vad har fungerat och inte fungerat i ert spel?
– Vi har under hela försäsongen jobbat hårt med vårt försvarsspel med målsättningen att släppa in färre mål än tidigare. Känner att vi har en positiv trend hittills vilket vi är glada för. Sen handlar det om att putsa på detaljer i anfallsspelet. Det är kanske ett klyschigt svar men det handlar om att göra både spelet bakåt och framåt så bra som möjligt. Det som har stuckit ut hittills är att vi har varit täta bakåt.

Ett kryss kan räcka för er ifall inte Helsingborg vinner med mer än 3-0 mot Tvååker. Spelar det in på något sätt?
– Nu kan vi se hur matchen i HIF och Tvååker går och påverka hur vi kan göra senare i vår match. Men i grundläget så utgår vi inte ifrån något annat än att vinna matchen. Sen får man se vad som händer.

Tvååkers matchplan mot IFK var att satsa på omställningar och slå bollar bakom IFK:s trebackslinje i ”korridoren”. Är det en vanlig taktik mot ett 3-4-3-lag?
– Svårt att svara på, det finns många sätt att spela på. Utan att veta mer om Tvååkers tankar så hade de en liknande plan mot oss. De är nykomlingar i division ett och att hota ett lag i en högre serie på så sätt förvånar mig inte. Det är en klassisk strategi när man är lite underdog.

Hur ser du annars på trenden att bygga bakifrån med tre backar och spela enligt 3-4-3 eller 3-5-2?
– Det var ju IFK tidiga med 2015 med Telo som sköt fram och Traustason som gick in i planen, det blev en typ av 3-5-2 som fler lag utvecklat. Sen har det glidit över till en 3-4-3-formation.

– Pendeln brukar slå lite fram och tillbaka. För några år sen var det otänkbart med en tre- eller fembackslinje. Vad händer framöver? Hur ska vi hitta luckor och svagheter i 3-4-3? Det är intressant. Det är säkert runt hälften av lagen som kommer spela på liknande sätt i år. Det blir kul att se vad det blir för alternativa lösningar att jobba med det under året. Många tränare tycker det här är intressant.

Hur ser ert system ut? Är det mer ett 4-4-2?
– Det påminner om sättet Norrköping formerar sitt lag. Sen har vi en tanke och idé, utifrån vår grund, att vara flexibla och göra justeringar som spelarna ska vara bekväma med och flytta positioneringen lite beroende på hur matchen ser ut. Men grunden påminner mycket om hur IFK ställer upp sitt lag.

Till sist: hur känns det att komma tillbaka till Norrköping igen?
– Jag ser fram emot det mycket. Jag har kontakt med ett par sen tidigare förstås, före detta kollegor och vänner. Det är Maths Elfvendahl jag har mest kontakt med, vi har faktiskt bollat en del under dagen. Det blir roligt att komma till Norrköping och spela en match som betyder väldigt mycket.

KAMRATERNA