Etikett: Janne Andersson

Det är bara några dagar kvar innan Janne Andersson lämnar sitt arbetsrum på Parken för nya äventyr som förbundskapten. Kamraterna ringde upp IFK:s manager för en liten ”hej då-intervju”.

SM-guldet var ju kronan på verket. Men i det stora hela: vad är du mest nöjd med under dina år i IFK?
– Hur vi har byggt upp det här, att gå från en klubb som gjorde det jättebra i Superettan 2010 men kanske överpresterade, till att idag vara ett topplag i svensk fotboll. Vi blev femma 2012 men fick sen ta ett omtag när vi tappade spelare som vi inte kunde behålla på grund av ekonomin. Vi började bygga på vägen med egna spelare. Jag är extremt glad och nöjd med hur strukturen kring fotbollen ser ut. Det har blivit rejält och robust med en bra mentalitet. Vi har en jäkla bra vardag tillsammans.

Vad menar du med ”strukturen kring fotbollen”?
– Det är en samsyn i klubben om hur vi jobbar, med en närhet mellan ungdom, Sylvia och a-truppen. Det är många som kommit fram via Sylvia, senast Henrik Castegren. Strukturen handlar om vad vi betonar i vardagen, vad det innebär att vara en elitidrottsman och träna hårt. Det ni ser är matcher, när det är skarpt läge. Men vi jobbar hela tiden med alla förberedelser på vägen, noggrannheten och professionalismen. Där är jag enormt konsekvent och envis hur jag vill ha saker och ting i den processen, tillsammans med mina kollegor så klart. Vi är många som har hjälpts åt.

Är det något du ångrar under de här åren?
– Att jag bråkat med domarna lite mycket ibland, det kan jag vara lite ångerfull och inte så stolt över. Annars är jag inte mycket för att vara ångerfull. Man tar massor av beslut hela tiden; byten, laguttagningar med mera. Ibland blir det rätt, ibland fel. Vi utvärderar efter match och sen går vi vidare, det som är gjort är gjort.

– Men det är inget stort organisatoriskt, strukturellt, som jag tycker har blivit fel. Men visst finns det saker man alltid kan göra bättre.

Hur har du utvecklats som tränare sen du kom till IFK?
– Jag har utvecklats mycket tillsammans med tränarteamet och med spelarna, man lär sig av varandra. Även om jag har varit med i 19 allsvenska säsonger och gör min 496:e match på söndag så är man inte fullärd. Människor är komplexa, fotboll är komplext. I grunden har man en riktning i vad man tror på och hur man vill ha saker, att man tror på sig själv. Jag försöker vara lyhörd, öppen och mottaglig, och det tycker jag att jag är.

Har du förändrat något i hur du vill spela fotboll?
– Det har jag gjort. Ett av skälen är att det är så bra träningsförutsättningar här med konstgräset och Teknikhallen. Det är en bra träningsmiljö på Parken, vilket är grundförutsättningar för att utveckla spelet. I det såg jag en möjlighet att utveckla spelet.

– Vi har lagt ner extremt mycket jobb med vårt passningsspel, främst genom Stefan Hellberg som är ”passningsgeneralen”, på varenda träning. Det har gjort att vi kunnat höja kvaliteten och spela fotboll på ett annat sätt i takt med att vi höjt kompetensen.

– Såsom vi spelar idag är nytt i svensk fotboll, det är ingen annan som spelat så här tidigare. Både jag och mina kollegor har hittat en väg framåt och där har jag utvecklats som tränare.

Var det tanken från dag ett att gå mot ett passningsorienterat spelsätt?
– Ja, det var tanken när jag såg träningsförutsättningarna. I HBK hade vi ett ojämnt underlag, det går inte att få samma kvalitet då. Att vi spelar som vi gör idag har också med spelarnas egenskaper att göra. Många är delaktiga. Att vi skulle vara mer passningsorienterade var jag helt övertygad om när jag kom hit.

Är det någon värvning du är extra glad över?
– Det är många spelare som har kommit hit som gjort det bra. Men ”Ante” är fundamentet, bottenplattan i huset. Hans förmåga att göra alla andra bra är helt unik. Det är många spelare som är bra idag som Ante har varit med att forma genom sitt sätt att vara och spela. Samma dag som jag blev klar för IFK kontaktade jag Ante och började bearbeta honom. Det tog ett år innan vi fick hem honom.

– Men alla har inte blivit fullträffar, men jäkla bra killar och människor har det varit som har kommit. Meneses och Skagestad blev inte succéer av olika skäl. Men de var bra killar att ha att göra med och gjorde avtryck på det mänskliga planet.

Är det någon värvning du var nära att göra, men som inte blev av, som grämer dig?
– Magnus Eriksson satt i soffan på Parken inför säsongen 2013. Jag kände: ”fasen, det här har vi”, men så kom Malmö FF in i bilden och han gick dit och gjorde succé.

Vår uppfattning är att du har varit väldigt tillgänglig för media under din tid i IFK. Varför har det varit så?
– För mig handlar det om respekt för varandras roller. Jag har sagt det många gånger: behandlar folk mig med respekt, så vill jag behandla folk tillbaka med respekt. Vi har olika roller och har ett stort intresse att det skrivs om IFK, och då måste det vara bättre att jag pratar med er som vill och är intresserade, än att jag inte gör det. För mig är det en självklarhet.

– Sen vill jag bli behandlad med respekt, att man ska skriva det jag säger och inte hitta på skräp. Så länge jag och IFK får respekt är jag noggrann med att vara respektfull tillbaka. Jag kommer fortsätta vara det. Det är många som säger att jag kommer bli mer utsatt som förbundskapten, det förstår jag, men varför skulle folk nu vara dumma och skriva lögner? Det är bättre att prata med varandra än att inte prata med varandra.

Du har ofta återkommit till ”näringskedjan”. Hur mycket har IFK klättrat i den?
– Vi har ju klättrat så klart. Men hur mycket är svårt att säga. I grunden är det ju ekonomi vi pratar om. Med det publiksnitt vi hade förra året, även om jag inte kan ekonomi och marknad på samma sätt, har vi ju lyft även där.

KAMRATERNA

Efter den oavgjorda matchen mot Djurgården ringde Kamraterna upp Janne Andersson som njöt av den ljumma vårkvällen på sin altan. Om en vecka drar Allsvenskan igång. Vi frågade IFK-managern lite om försäsongen som varit.

Janne Andersson om försäsongens…

…bästa?
– Det är några olika saker. Matchen mot Djurgården utifrån förutsättningarna. Malmö borta i cupen. Och matchen mot Zenit som var väldigt bra.

…sämsta?
– AIK borta, hela matchen. Vi hade ledigt någon dag för mycket vilket jag får ta på mig. AIK var riktigt taggade. En skräpmatch från vår sida som man tyvärr gör några om året.

…mål?
– Vi har gjort några fina. Emirs frispark mot Zenit, Sebastians mot Djurgården är ju fint. Emir gjorde ett fint hemma mot Östersund. Nikolas mot Åtvid.

…skada?
– Alhajis, om man nu ser det som en skada. Enormt tungt, framförallt för honom. Vi får se vilken utgången blir, det är inget definitivt i någon riktning.

…svåraste motståndare?
– På pappret måste det väl vara Zenit.

…arena?
– Parken. Vi trivs bra hemma, det är en skön atmosfär på något sätt.

…rykte?
– Emirs eftersom han var så tydlig med att han ville iväg, men inte lika tydlig med hur kräsen han var. Det var väldigt mycket rök, men lite eld. Men han var väldigt stadig i processen själv, men kommunicerade inte lika tydligt hur kräsen han var. Så folk trodde att han skulle hoppa på vad som helst, vilket han inte ville. Det blev mycket att hantera för honom, för mig och klubben.

…överraskning?
– Egentligen inga stora. Det har funnits glädjeämnen, som Vaiklas målvaktsspel. Det var viktiga investeringar i hans framtid att han fick spela mycket. ”Tess” har visat hur bra han är. Och det är roligt med Sebastian som kommer in och gör mål i två matcher i rad. De som var tveksamma på honom hoppas jag inte är det längre. Henrik Castegrens spel mot Djurgården var enormt roligt att se, även om jag inte är överraskad. Han är alltid mentalt och fysiskt med till hundra procent när vi tränar. Han får chansen i ett genrep på en position han inte spelat så mycket på på sistone.

KAMRATERNA

Försäsongen är en tid att prova olika spelare och formationer. Hur Janne Andersson kommer formera backlinjen 2016 med alla spelare tillgängliga tror sig nog många veta. Men på mittfältet och kanske även i anfallet känns det lite mer öppet. Kamraterna ringde upp Janne Andersson för att höra hur hans tankar går när det gäller offensiven.

Vid den här tiden förra året kändes det ganska klart hur Janne Andersson ville formera mittfältet inför den allsvenska premiären. Arnor Traustason, Daniel Sjölund, Alexander Fransson och Nicklas Bärkroth var det som gällde då. Nu har Fransson som bekant försvunnit till Basel, samtidigt som man värvat Eric Smith och Andreas Blomqvist, vilket ger nya möjligheter att formera mittfältet. I år är det mer ovisst vilka fyra som spelar på mitten, helt enkelt.

– Det kan jag hålla med om. Vi är lite bredare och starkare i år. Förra året kändes det ganska klart hur det skulle se ut. De som fick chansen då visade att de var värda den. De som är kvar sen förra året: ”Genta”, ”Tess”,  Hadenius, ”Daja” och Nicklas och Arnor kan lyfta ännu mer och så har vi Blomqvist och Smith som konkurrerar. På så sätt känns det som att det är en tuffare och jämnare konkurrens nu.

Kamraterna pratade tidigare i vintras med Bosse Johnsson, sportchef på Blekinge Läns Tidning, som tyckte att Andreas Blomqvist påminner en del om Daniel Sjölund i spelstilen. Konkurrerar dessa spelare om samma position? frågade vi Janne.

– Jag skulle säga att alla konkurrerar med varandra och måste bevisa att de ska spela, även Sjölund. Så som vi spelar, till vänster med Arnors roll så är han central när vi har boll. Egentligen ska den som spelar till vänster och de två centrala kunna blanda lite. Så flera spelare konkurrerar i alla tre positioner. I rollen till höger på mittfältet vill jag att vi ligger bredare, jag ser Nicklas som lite mer given där även om några till kan spela där. Jag har ingen vänsterbredd, utan det är ju vänsterbacken som är breddspelare till vänster på mittfältet.

När det gäller Smith och Tekie är båda inte ens 20 år fyllda. Unga spelare har ofta svårare att prestera jämnt på en hög nivå under en hel säsong. Vilka förhoppningar har Janne på dem under året som kommer?

– ”Tess” hade ju en jäkla skön utväxling förra året, men hade en del problem med skador. Men han har ju känt på det en hel del och jag tror att han kan lyfta rätt rejält och få en hyfsad jämnhet. I hans fall behöver han få en jämnhet i det fysiska, fotbollsmässigt var han med för ett år sen. Smith har spelat 37 allsvenska matcher och har kommit en bit redan.

– Men visst är det lite mer upp och ner på yngre spelare, det går inte att komma ifrån. Men jag ser inga skäl till att de inte ska kunna prestera jämnt över hela säsongen.

Tycker du att ”Tess” fungerar bäst som inner- eller yttermittfältare i dagsläget?
– Jag tycker att han och flera andra kan spela både till vänster, centralt och höger. Han fungerar överallt. Men som ung spelare börjar man kanske på en kant och jobbar sig inåt. Det är högre krav på en central spelare än en kantspelare. När jag hade ”Ante G” i Halmstad började han på en kant och jobbade sig inåt. Ofta blir det så.

”Att bli en bra avslutare kommer med erfarenhet”

Om vi går över till anfallet har Emir Kujovic, Christoffer Nyman och Alhaji Kamara alla levererat i Allsvenskan. En frisk Kujovic är given på topp tillsammans med någon av de andra två. ”Totte” kan ju även spela som höger mittfältare vilket han gjorde i guldmatchen mot Malmö FF förra året. Så det finns flera alternativ för hur Janne kan formera sitt anfallspar.

Robert Laul sa till Kamraterna innan transferfönstret i Europa stängde att med Kujovic kvar i laget har IFK ”definitivt den bästa anfallsuppsättningen i Allsvenskan”. Det är något som Janne verkar hålla med om.

– Ja, jag tycker att vi har en stark uppsättning men har inte värderat alla andra. Vi är starka, det visade vi förra året. Men alla fönster har ju inte stängt ännu, påminner IFK:s manager.

Konkurrensen för Joel Enarsson är väldigt tuff. Vad krävs för att han ska få spela?
– Det krävs att han är bättre än de andra. Det är en tuff konkurrenssituation och det var samma sak när han kom hit. Han har gnuggat på, det är ett tufft läge. Det är bara att hoppas att han utvecklas vidare, menar Janne och säger att det inte är aktuellt med en utlåning.

Christoffer Nyman har spelat allsvenskt regelbundet de senaste åren, men har inte alltid haft målskyttet med sig. Förra året noterade han personbästa med tio allsvenska fullträffar och under Atlantic Cup gjorde han två fina mål. Har ”Totte” utvecklat målskyttet ännu mer undrar vi.

– Jag tror att alla våra spelare kan utvecklas mer och det tror jag om ”Totte” med. Han kan ta ett steg till och han såg bra ut i Portugal med två bra mål.

– Han är en allsvensk toppspelare, det bevisade han 2015. Som forward ingår det att göra ett antal mål. Han är där, men har haft tuff konkurrens genom åren då vi haft bra forwards. Att bli en bra avslutare kommer också med mer erfarenhet, det är sällan som unga forwards gör många mål. Man utvecklas på vägen.

Alhaji Kamara var inte med i Portugal på grund av ”medicinska skäl” som inte IFK vill berätta mer om. På vår fråga om han kan spela på kort eller lång sikt så säger Janne att det inte finns något att säga just nu, mer än att han kör individuell träning men inte hundra procent med laget ännu.

Den stora snackisen i januarifönstret var ju när Allsvenskans skyttekung Emir Kujovic skulle bli såld. Men inget hände och han ser ut att bli kvar i IFK. Skyttekungen har bara ett år kvar på kontraktet och har på sistone uttryckt att han trivs väldigt bra i IFK. Skulle det till och med kunna bli så att han förlänger kontraktet?

– Några ligor är ju fortfarande öppna. Jag vill inte spekulera i det utan vi får vänta och se. Vi har en dialog med Emir och att han ville iväg var inga konstigheter. Men vi är inte där idag, svarar Janne på frågan om man diskuterar nytt kontrakt.

Bakom Emir, ”Totte”, Kamara och Enarsson står Adin Bukva och Tidjani Diawara närmast på tur att slå sig fram. I Atlantic Cup fick Bukva fick chansen mot Jablonec och tackade med att bli målskytt. Så är beskriver Janne dessa två spelare:

– Adin har ju kommit in lite senare, medan Diawara var med förra året och gjorde 12 mål som 17-åring i Sylvia. Adin är vänsterfotad och har ett lite rappare skott, han är den typen av målskytt. Diawara är mer kraftfull och starkare i mottagningsspelet, medan Adin är bättre på att hitta lägen i djupled.

Trots den starka anfallsbesättningen finns det tankar om att förstärka. För några veckor sedan provtränade islänningen Holmberg Aron Fridjonsson med IFK. Och han är fortfarande aktuell, bekräftar Janne.

– Vi har inte avskrivit honom. Han var så pass bra att det är en intressant spelare. Han är inte färdig, men kan komma till oss och få ordning och prestera längre fram.

En anfallare som är en personlig favorit hos Janne Andersson är Bröndbys Magnus Eriksson, tidigare i Åtvidabergs FF och Malmö FF. Det sägs att han återigen är aktuell för IFK. Men som vanligt vill inte Janne kommentera särskilda namn, utan säger bara:

– I grunden har vi sagt att om vi ska lägga pengar på en färdig spelare ska vi först bli av med någon.

KAMRATERNA