Nyligen utsåg IFK Norrköping målvaktstränaren Maths Elfvendahl till assisterande tränare bakom Jens Gustafsson. Ett drag som hyllas av Håkan Svensson, halländsk målvaktslegendar.
– Jag tycker att det är ett smart drag av Jens och Norrköping, säger han.
Antalet målvakter eller målvaktstränare som blivit huvudtränare eller förbundskaptener är ganska lätträknade – trots att målvakter ofta är ledartyper och kan ha en lång karriär som aktiva. En som tagit steget och i alla fall blivit assisterande tränare är Håkan Svensson, med bland annat 300 matcher – de flesta för Halmstads BK – på meritlistan. Efter spelarkarriären har han arbetat i Falkenbergs FF, Östers IF och Landskrona BoIS.
Vilka erfarenheter kan man ta med sig som före detta målvakt i rollen som assisterande tränare?
– Det är väl erfarenheten av att stå bakom backlinjen och veta hur man vill att den ska komponeras. Man har fördelar vid avslutningsövningar, så det är rätt så bra faktiskt. Samtidigt har man ett öga på målvakterna. Där kan man som klubb göra en ekonomisk vinning i att kunna kombinera rollerna, som i Maths fall. Jag ser bara fördelar i det. Man ser även i Europa att gamla målvakter blir huvudtränare, säger Håkan Svensson och fortsätter:
– Utifrån min erfarenhet så kan man göra målvakten och backlinjen till en lagdel. Man kan ta hand om lite mer om man har en målvaktsbakgrund, få till en helhet. Men nu vet jag inte om Maths själv har varit målvakt.
Jo, han var det men skadade sig och satsade på tränarkarriären istället.
– Det säger ju alla (skratt). ”Hade jag bara inte varit knäskadad hade jag varit bra”. Alla drar den.
– Janne Andersson säger samma sak; att han valde att bli tränare istället för spelare. Men han gör det ju fantastiskt, jag tror han valde rätt.
Tror du att målvakters taktiska kompetens underskattas, att man som före detta målvakt måste bevisa mer i en tränarroll?
– Det tror jag. Att det på nåt vis kanske inte är lika fint att vara målvaktstränare. I alla fall bland den äldre tränarkåren kan det vara så att man tycker att någon “bara är målvaktstränare”.
– Men målvakten har hela laget framför sig, han har sett och varit med om alla idéer. Men kanske vill vissa att man som målvaktstränare ska placeras i ett fack för att man inte ska kunna konkurrera om de lediga jobben.
Maths Elfvendahl kom från Umeå FC till IFK Norrköping inför säsongen 2015. På bara några år har han varit med om att vinna SM-guld och bli målvaktstränare i landslaget. IFK satsar helt klart på 30-åringen och lyfter nu alltså upp honom som assisterande tränare.
– Jag tycker att det är ett smart drag av Jens Gustafsson och Norrköping, säger Håkan Svensson som var målvaktstränare i HBK när Jens var huvudtränare i klubben.
Håkan Svensson tycker generellt att tränarbranschen kan vara prestigefylld, men tycker att det känns modernt att göra som i IFK.
– Jag blir lite glad när man tar det här greppet i Norrköping.
– Jag hoppas att det lättar med de yngre generationerna, att man hjälps åt oavsett titel. Att man får resultat är ju det viktigaste. Jag tror att prestigen börjar försvinna. Det märker man på Janne också – från att vara en kontrollmänniska till att låta spelare göra det mesta.
– Jag är allergisk mot tränare som säger att man tränat på en viss sak när en spelare dribblar av tre andra och skjuter upp den i krysset. En del tror jag har behov av att ta åt sig äran. Visst får spelare mycket kredd, med all rätt, även om den är beroende av tränaren. Nånstans måste varje individ prestera på plan.
Hur tycker du att Jens har utvecklats de senaste åren?
– Jag har inte följt honom jättemycket i Norrköping men har hört att det är en tryggare tränare och jag tror inte heller att det är lika mycket prestige om vem som gör vad. Eller så är det Norrköping som klimat som gör att man blir sån. Jag får känslan av att han har växt med uppgiften.
– Jag känner också och jag tror att Jens går lite samma väg som Janne gick. Vidare från HBK och sen ta hjälp av folk som är kompetenta och duktiga, det är ingen prestige. Janne har lärt sig av misstag och är en helt annan människa idag. Men det är inte alla som lär sig, utan de går sin väg och gör på sitt sätt. Janne har verkligen ändrats och jag får känslan att Jens går lite samma väg eftersom att han väljer en sån duktig kille i Maths för klubbens och spelarnas bästa.
Du, med HBK-bakgrund, har bra koll på IFK:s nya målvakt Isak Pettersson?
– Ja, jag var med och plockade upp honom i HBK och har haft honom jättemycket. Där har IFK fått en fantastik målvakt och kille, verkligen ödmjuk. Ber du honom plocka ner månen kommer han att prova. Han tränar mycket och är väldigt duktig, säger Håkan Svensson och nämner Isaks omtalade spetsegenskaper i spelet med fötterna.
– Det är en offensiv målvakt. Han har en bra fot som kan ge många bra omställningslägen. Utöver det är han en lagspelare, som ser laget framför jaget litegrann.
Isak Pettersson är kort för att vara målvakt, ”bara” 181 centimeter lång. Men liksom andra personer vi har pratat så nämner många hans spel i luften.
– Han har en bra explosivitet, precis som någon som är 192 centimeter. Längden har inte har så mycket betydelse, han är väldigt explosiv, säger Håkan Svensson.
Hur ser du på konkurrensen med David Mitov Nilsson?
– Konkurrens ska man ha, man får bra träningar och bra fart på allt i sin verksamhet. Och man riskerar inte stå där utan något om man får en skada. Ibland är det ett konstigt resonemang att ”vad man ska med två bra målvakter till?” Man kan ju vara rökt annars.
Ett annat av IFK:s nyförvärv, Simon Thern, känner Håkan Svensson också väl. Dels har han tränat honom på Fotbollsgymnasiet i Värnamo, dels är han kollega med Jonas Thern i företaget Calcio Akademi.
– Det tror jag blir jättebra, det är också en fantastisk kille. Han jobbar hårt, är driven, en vinnarskalle som alla vill ha. Jag ser en likhet med Isak på och utanför planen. Och han vågar precis som pappa Jonas säga vad han tycker. Och varför skulle man inte få göra det? Det är också något gammaldags – att förr skulle man inte ha någon åsikt.
– Jag tycker det är roligt att höra vad spelarna tycker. Men man kan vara rädd för de åsikterna som tränare. Det beror på hur trygg man är som tränare och villig att anpassa utifrån vad spelarna säger, till exempel: “Vi skiter i den övningen, den var var kass”. Där är Simon en som vågar säga vad han tycker om spelsätt och annat. Sådana personer är jätteviktiga. Jag tror att Ante (Johansson) innerst inne är en sån, även om han är väldigt snäll utåt så tror jag att det är lite ”fan” där, sånt behöver man. Annars riskerar man att fastna som tränare och göra samma sak. Det är bra att ha någon som vågar säga något och som man kan fråga och få ett ärligt svar.
KAMRATERNA
