Dansk dynamit, Skrabb och Jordan – summering efter tio omgångar

Efter en tredjedel av säsongen parkerar topptippade Snoka i mitten av tabellen. Kamraterna reflekterar lite över säsongen så här långt.

Tre heta

Danskarna där bak

Firma Lauritsen och Larsen börjar komma in i det allt mer och bidrar med både pondus och ett fint huvudspel. Lauritsen har varit väldigt nära på flera offensiva hörnor och diagonala höjdbollar till Kasper Larsen har gett två nick-assist i de två senaste matcherna.

Simon Skrabb

Inte många pratade om Simon Skrabb inför säsongen. Det fanns andra spelare att fokusera på i det mest stjärnspäckade laget Norrköping sett på år och dar. Men frågan är om inte finändaren varit en av de nyttigaste spelarna för IFK Norrköping under 2019. Det spelar nästan ingen roll var på planen man sätter in honom. Han sticker alltid ut med sin ettrighet, rörlighet och passningsfot.

Jordan Larsson

Sex mål på nio starter. Ändå är känslan att det kunde blivit ett par till. Blir Jordan bara lite bättre på att ta beslut – både när bollen är i spel och när den inte är det – kommer det lossna än mer. IFK:s nästa stora försäljning?

Tre kalla

Sead Haksabanovic

Hajpat lån i vintras som kanske hade räknat med att det skulle vara lite lättare att glänsa i Allsvenskan? Dessutom har det börjat lossna för laget ungefär samtidigt som 20-åringen bänkats. Trots detta har ändå Sead gjort fler minuter än andra prestigevärvningar som Erdal Rakip och Saku Ylätupa.

Los Céntroamericanos

Ian Smith skulle ta ytterligare steg i år, och när han såldes till sommaren skulle Kevin Alvarez vara redo att ta över. Det var i alla fall vad många förväntade sig. Men Smith har haft svårt att imponera och Alvarez har oftast lämnats utanför IFK:s matchtrupper.

Henrik Castegren

2018 spelade han i nio av de sista elva matcherna och många trodde att 2019 var året då Henrik Castegren skulle slå igenom på riktigt. Men efter förlusten i premiären mot Helsingborg stuvade Jens Gustafsson om i backlinjen och efter det har 23-åringen inte fått någon mer speltid. Frågan är hur länge Castegren har tålamod att sitta på bänken.

Tre frågetecken

3-5-2

Nej, det är inte formationen som åsyftas. Tre vinster, fem oavgjorda och två förluster är IFK:s facit så här långt. Även om det blivit bättre på slutet är det fortfarande långt ifrån godkänt.

Publiken

Över 14 000 i hemmapremiären mot AIK. Inte ens hälften så många såg IFK slå GIF Sundsvall häromdagen. Norrköpingspubliken har begränsat med tålamod när laget inte presterar på planen och anmärkningsvärt många årskortsinnehavare stannar hemma.

David Mitov Nilsson

28-åringen har inte gjort en allsvensk match sedan den 5 november 2017 borta mot Elfsborg. Hur länge är han villig att vänta på chansen bakom Isak Pettersson – som kanske inte briljerat som ifjol – men fortfarande är Jens Gustafssons förstaval?

En snackis

Peter Hunts ”It’s time to get remble” i hemmapremiären mot AIK blev en allsvensk snackis under våren. Supporterklubben Änglarna spann vidare på det och klippte ihop en fyndig film inför Kamratmötet på Parken.

KAMRATERNA

Jonas Lind om läget i backlinjen och livet efter Ante

För första gången på sju säsonger spelar inte Andreas Johansson i IFK Norrköping. Sedan klubben blivit ett topplag har ”Ante G” varit den självklara försvarschefen och styrt spelet från sin mittbacksposition. Så vad händer nu? Vi ringde upp en gammal IFK-hjälte för att prata.

Kasper Larsen, Lars Krogh Gerson, Filip Dagerstål och Henrik Castegren. I dagsläget är det – med största sannolikhet – tre av dessa som kommer utgöra backlinjen när IFK Norrköping spelar sin första träningsmatch mot Elfsborg den 31 januari.

Men räcker det till? Behövs det värvas in en ny försvarare – och vilken typ i så fall? Och om så blir fallet, vad innebär det för exempelvis Henrik Castegren, som behöver speltid för att etablera sig i Allsvenskan på riktigt?

Jonas Lind spelade i IFK Norrköping mellan 1980 och 1995, de sista åren som mittback. Idag följer han IFK från sidan.

– Andreas är den som har haft lugnet, och varit väldigt trygg med bollen. Även med press har kan kunnat spela sig ur situationerna.

Vad säger du om de fyra spelarna som främst verkar konkurrera i trebackslinjen?
– Kasper Larsen har jag inte hunnit se så mycket av. Men han känns väldigt fysisk och stabil som mittback, kanske inte den spelande mittbacken som Ante var. Kasper känns kanske mer som en mittback i 4-4-2.

– Både Lars Krogh Gerson och Filip Dagerstål har ju spelat mycket på mittfältet. Det blir ju lite samma roll som Ante. En kombination av det och den rakheten som Larsen har är säkert ett bra alternativ.

– Henrik Castegren gjorde en väldigt intressant debut. En spelare som vill spela upp bollen. Det skulle vara kul att se honom ta ytterligare steg, säger Jonas Lind och fortsätter:

– Alla fyra är bra fotbollsspelare. Man får också vara medveten om att Andreas och Fjoluson kanske var två av Allsvenskans bästa mittbackar. Det är ett tapp som gör att de andra behöver ta lite av de rollerna. Någon av de fyra bör ta ett steg och kliva fram som ledare, som den som håller ihop spelet. Både när man ska starta anfallen och i försvarsspelet.

Jonas Lind framhåller vikten av att mittbackarna får spela ihop sig med målvakten och innermittfältet.

– Kontinuiteten är viktigt, att ge spelarna förtroendet.

Om nu IFK värvar in ytterligare en back, hur ser du på risken att till exempel Castegren knappt får någon speltid och avstannar i utvecklingen?
– Nja, jag ser att Filip och Lars Krogh kan vara alternativ på mittfältet också. Jag tror inte det är någon katastrof att inte förstärka, men vill man ha lite konkurrens och vara med i toppen så… Men ska man ha en försvarare till ska det vara en som sticker ut. Inte en som är ungefär lika bra.

– Jag tycker att både Lars Krogh och Filip Dagerstål, inte minst Filip, har visat att han är en väldigt duktig innermittfältare. Det kan vara bra om Larsen inte riktigt är den spelande mittbacken. Jag tycker också att Fransson är väldigt duktig på att avlasta. I den rollen finns det ju ganska bra besättning.

– Krogh Gerson och Filip ska nog få spela in sig på en position. Det finns alltid en risk som spelare att man blir halvbra på flera positioner.

Det låter lite på dig som att du inte tycker att IFK behöver värva till backlinjen?
– Det är inte så att det inte skulle funka som det är. Ska man värva på backsidan ska det vara någon som har en klart högre kvalitet än de i dagsläget. Men hittar man rätt spelare ska man nog slå till.

Hur ser du på att avvakta lite för att möjligen förstärka i sommar?
– Jo, då kan man se hur spelarna utvecklas. Jag tror ändå man ska söka efter en. En liten tid kan man kanske vara en mittback kort. Filip har ju inte riktigt fått spela in sig.

– Det är ju samarbetet i en backlinje som gör att man täpper till ytor och hittar en balans i laget. Hitta dem som kliver fram ur ett ledarperspektiv. Man tappade Fjoluson, det gick bra. Man tappade Ante. Min erfarenhet är att man tappar två spelare, en stomme, då märks det. Kanske inte direkt men på sikt.

– Jag tror att Thern och Fransson, som har spelat ihop hela hösten, kommer att göra mycket för tryggheten i backlinjen. Nu kan man ha en stomme med Nyman, Thern och Fransson och nån av mittbackarna som kliver fram.

Till sist: vad säger du om säsongen 2019?
– De gjorde ju det överraskande bra förra året, klarade spelartappen och fick in bra ersättare.

– Jag tycker kanske att laget presterar på sitt sätt bättre än vad individerna är skickliga. Det är det som de måste fortsätta med. Det blir en tuffare säsong, med Europaspel. Den stora frågan är ju om de lyckas med generationsväxlingen.

– Sen är det jättekul att Totte är tillbaka. Jag tycker David Moberg Karlsson var väldigt bra förra säsongen. En stor poängspelare, men kanske inte hade det ledarskapet.

KAMRATERNA

Iwung om läget i backlinjen: ”Jag hoppas på Castegren”

Filip Dagerstål kan inte spela på söndag mot AIK. Nu är även Kasper Larsens medverkan i farozonen. Det kan öppna upp för en efterlängtad debut.

Andreas Johansson och Lars Krogh Gerson är nog att betrakta som självskrivna i trebackslinjen. Ännu är inget definitivt om Kasper Larsens eventuella frånvaro. Men vi frågade ändå David Iwung på Östgöta Media om hur han ser på läget.

Om nu Larsen inte kan spela, är det då Dagen D för Henrik Castegren?
– Jag hoppas det. Han har hamnat i en udda sits. Det känns som alla är övertygade om hans storhet och det råder konsensus att han skulle klara av allsvenskan utan problem – utan att han visat det. Castegren har inte fått chansen att visa det. (Korsbandsskadan gynnade knappast). Jag gillar bestämdheten, självklarheten och tillslaget. Castegren sitter på ett utgående kontrakt och behöver spela. IFK behöver veta om han håller. Det här är hösten att stärka bilden, att få en klarare uppfattning vad Peking har i den spännande backen.

En annan försvarare i truppen är Johannes Vall. Vänsterfotad och har testats i trebackslinjen i U21. Hur sannolikt eller osannolikt är det att han startar?
– En av de mest märkliga värvningar IFK har gjort. Var Vall tänkt att konkurrera om en plats någon gång eller ansågs han mest som en god utfyllnad till fullplansspelet på träning? Killen är supertrevlig, krigar och kämpar men det känns som det är mil till ett inhopp. Ännu längre till en startplats.

Ser du några som helst andra tänkbara spelare i backlinjen. Smith? Gudi? 
– Larsen har varit här för kort tid för att kunna djupanalyseras. Gerson som hattat runt som ett torrt skinn kommer vara mittback fullt ut från och med nästa säsong. Där har IFK två klara mittbackar men det är en bit till Fjóluson/Johansson-klass. Det är nog alla överens om. IFK måste betala för att hitta den självklara ersättaren till Ante, jag tycker inte han finns i truppen idag. Inte fotbollsmässigt i alla fall.
– Om Gudi kan ta en av de tre backplatserna? Njae. Och om han motvilligt tog wingbackpositionen lär han inte hjula ned ett steg i banan. Ian Smith känns för svag fysiskt för att ha i en trebackslinje. Känslan är att Gerson/Dagerstål/Larsen är grundbulten. Om den trion är tillräckligt bra för ett passningsgnuggande 3-4-3-lag som älskar sitt possession är en helt annan sak.

KAMRATERNA

Castegren går starkt i Degerfors – på ”fel” position

Allsvenskan har uppehåll, men på Stora Valla gnuggar två Norrköpingskillar på för att – förr eller senare – komma tillbaka och slå sig in i IFK:s A-lag. Sportchefen i Degerfors verkar ge dem goda odds att lyckas.

Det började med Erik Lindell. Den högerfotade ytterbacken/yttermittfältaren lånades ut till Degerfors IF redan i början av 2017, och fick direkt förtroendet från start. I samma veva lånade man även Mohanad Jeahze som inte riktigt övertygade och bara stannade i Degerfors under vårsäsongen.

För bara några veckor sedan fick Lindell sällskap av en annan Norrköpingskille – Henrik Castegren – som gick till Rödvitt på ett korttidslån. Och ”Henka” tog liksom Lindell plats i startelvan direkt.

– Allt kom så tätt inpå med att det kanske var aktuellt att jag skulle åka till Dif och spela några matcher. Då sa jag tidigt att jag inte vill åka dit om de inte behöver mig,  jag åker dit om jag kan bidra. Det ska bli win-win, säger Castegren, om det lånet som gäller juni månad.

– Det är känsligt att komma nånstans för en kort tid, ta nån annans plats i laget och sen försvinna. Det ska bli bra för båda parter och det blev det. Än så länge har det gått bra.

Är du förvånad att du gick in i startelvan direkt? 
– Jag är inte direkt förvånad, men så klart att det är skönt att spela.

Du har spelat mittfältare nu. Kan du beskriva din roll?
– Degerfors har tidigare spelat 3-4-3 i startuppställning. Men det har blivit mer 3-5-2 med tre centrala fältare. I matcherna har jag haft en mer central och bollhämtande roll framför backlinjen när vi haft bollen. I defensiven har jag varit ett ankare framför backlinjen. Mot Helsignborg senast fick jag jobba hårt mot deras starka forwards.

Att gå in på det centrala mittfältet direkt i en ny klubb känns som ett styrkebesked? Det är väl en roll med mycket ansvar?
– Ja, framförallt när jag är mittback i grunden. Man ska inte underskatta ett miljöbyte, det tar tid att anpassa sig till spelare och tränare. Det är en jätteomställning med tanke på att jag inte har så många minuter efter min skada. Det kändes lite som försäsong i tempo och skalle först men har blivit bättre nu.

Men är det annars mittback som är din roll? Varför den rollen?
– Ja, det är svårt att peka på varför. Men jag känner att jag kommer mer till min rätt där. Jag gillar att styra spelet bakifrån, ha allt framför sig i offensiven, vara en start i anfallsspelet. Jag ska inte hymla om att man som mittfältare har mindre och trängre ytor, måste ha koll bakom dig och runtomkring. Det är det som är svårast med att vara i mitten även om jag klarar av det.

Har ni konstgräs eller naturgräs i Degerfors?
– Alla matcher här är naturgräs. Det är också en omställning för mig.

Är det annars jobbigt att byta mellan underlag?
– Nej, många klagar på att man bytt underlag. Jag tycker det är bullshit. Fotboll är fotboll. Sån stor skillnad tycker jag inte det är. Men visst är det annorlunda. Planerna här i Superettan har väldligt bra kvalitet. Jag tycker inte det är så stor skillnad.

Vad händer sen i höst?
– Målet med den här sejouren i Dif är att komma i så bra form som möjligt. Få upp tempo och komma upp i IFK igen och kämpa om platserna. Det är absolut målet, sen ta det därifrån. Men att göra det så bra som möjligt för att slåss om platserna. Och det känner jag att jag har all chans att göra.

Vissa framhåller dig som ett alternativ bredvid Thern nu när Smith är skadad.
– Okej. alltså…jag gör allt för att spela och visa vad jag kan. Sen är det upp till tränaren och ledarteamet. Jag gör allt för att visa Jens att jag ska spela. Men på vilken position får vi se.

Känner du att du har en allsvensk nivå i dig?
– Innan jag skadade mig kände jag att jag var på väg till en bra nivå. Nu känner jag att jag börjar få upp flås och tempo, och på träningar i IFK så är jag inte sämre än nån annan. Men något jag behöver få är erfarenhet och då är matcherna i Superettan jättebra. Det är det enda jag saknar, matchminuter och erfarenhet på den nivån.

”Viktigt med fotbollen här”

Patrik Werner är sportchef i Degerfors. Trots att Castegren spelat mittfältare i Rödvitt ser Werner honom främst som mittback.

– Han behärskar båda positionerna. men är nog bäst i backlinjen kan jag tänka mig. Han har ju spelat central mittfältare tidigare. Tränaren har bedömt att vi vill använda honom där.

Lånet av Castegren är bara juni ut. Vad ger ett så kortsiktigt lån för er del?
– Helst vill man ha en bred trupp från början. Men får man skador och avstängningar så blir det tunt. Jonas Olsson hos oss är borta hela året. Vi fick några fler skador och då är det bra för oss att få in kompetens. Han (Castegren) har spelat från start från alla matcher.

Hur ser samarbetet ut mellan Degerfors IF och IFK?
– Det började väl förra året med att Lindell kom hit och gjorde det bra. Sen blev det en förlängning av hans kontrakt, både vi och IFK tyckte det var bra han spelade ett år till, säger Werner.

– Vi har diskuterat med IFK under våren med tanke på att man kan ha samarbetsavtal med spelare under 23 år. Framförallt har vi pratat med Jens och han tyckte väl nu under VM-uppehållet att det är en bra chans för Castegren att få matcher. Den uppgörelsen är juni ut.

– Sen kan man sätta upp spelare på listan, det är en trygghet för oss om det blir skador och avstängningar så kanske man kan få hjälp. IFK kan få hjälp med dem som inte platsar i Allsvenskan som kan få speltid i Superettan istället. Båda vinner på detta.

Man pratar ofta om att det är en så bra miljö i Degerfors för yngre fotbollsspelare. Kan du utveckla?
– Den frågan får jag ofta. Jag är född och uppvuxen här och van vid det. Jag tror det är viktigt med fotbollen här, man får både ris och ros av folk. Jag tror man växer av att se hur viktigt det är för orten. Sen är det en lite klubb, men påpassade med tidningar och intervjuer och mycket folk på träningar och rätt mycket på matcher. Jag tror man märker att det är viktigt med fotbollen här.

En annan IFK-spelare, Erik Lindell, verkar det gå riktigt bra för. Hur ser du på honom?
– Det lånet är året ut. Han har fått en extremt bra utvecklingskurva sen han kom, jättekul att se. Jättebra för oss och också Norrköping att de yngre får en bra matchmiljö i Superettan. Det är tufft att spela där.

Är Lindell redo för Allsvenskan tror du?
– Det får Jens och co bedöma, men han är en av de bästa ytterbackarna i Superettan tycker jag.

Har ni några diskussioner om vad som händer för honom efter hösten?
– Nej, vi kör på så får vi se sen. Men vi behåller honom gärna.

Håller du koll på andra spelare i IFK att låna? Det finns ju andra som kanske får svårt att konkurrera i IFK i höst?
– Med tanke på samarbetet så kollar man mycket på IFK. Jag följde dem på försäsongen lite och tittar även på dem i Allsvenskan. Det är klart att vi eventuellt vill låna in spelare, men det är inte bara att ta in. Vi har ju en trupp här också att ta hänsyn till. Man kan inte bara ta bort nån vi har. Men blir det skador och avstängningar samtidigt som nån från Norrköping behöver matchning så kan man se om det finns något läge. Man får se vid varje specifikt fall.

KAMRATERNA

Vi som vill in – spelarna som knackar på IFK-dörren

17 stycken. Så många IFK-spelare har än så länge fått chansen i Allsvenskan 2018. Men vad händer där bakom?

Några, som Andreas Blomqvist och David Mitov Nilsson, är fortsatt skadade. Rutinerade Gustav Jansson finns med som målvaktsreserv. Men förutom dem finns det framförallt tre spelare i truppen som väntar på sin chans. Utöver dessa finns det ett antal spelare i Sylvia – och en i Varberg – som tillhör IFK och som det finns förhoppningar på.

I A-truppen finns Alfons Sampsted, Henrik Castegren och Johannes Vall. Sampsted och Castegren har ännu inte fått någon speltid i tävlingsmatcher i år. Vall har spelat 90 minuter i en cupmatch men annars varit utanför laget. Men Stefan Hellberg hyllar spelarnas inställning på träning och i U21-matcherna.

– Vad som kännetecknar alla tre är att de är oerhört ambitiösa. Alla tre har varit jättebra i U21, där vi har varit jättebra inte minst defensivt. De har visat en otrolig vilja. ”Henka” har kommit tillbaka jättefint efter sin skada, säger IFK-tränaren.

I U21 har Vall spelat vänster innerback, men många ser honom som wingback?
– Han behärskar bägge positionerna. Som vänster innerback är det en jäkla fördel med hans vänsterfot. Men vilken position en spelare kan vara aktuell för förändrar sig under ett år, man ska akta sig för att låsa fast sig.

Hur är det med Castegren?
– Henkas bästa position är definitivt som en av de tre mittbackarna. Men han behöver mycket speltid efter sin skada, säger Stefan Hellberg och trycker på fler egenskaper hos den lovande spelaren:

– För att vara så ung som han är har han en fantastisk ledarkapacitet. Att göra andra bättre är han unik på.

Är han en mittback av god allsvensk klass redan nu?
– Ja, jag är övertygad om att han skulle klara det.

Och Alfons?
– Han gjorde en del matcher i Portugal väldigt bra. Men när Ian Smith kom in blev konkurrensen svårare. Men liksom Vall kan han både spela i trebackslinjen och som wingback.

I dagsläget ser det ut som att det är många före i kön till startelvan. Frågan är hur spelarna hanterar det.

– Det kommer ju alltid en gräns för en spelare hur länge man kan gnugga på utan att få spela. Du orkar inte ha samma energi hur länge som helst, säger Stefan Hellberg.

Varberg-tränaren om Almqvist: ”Extrema offensiva kvaliteter”

Tidigare år har IFK haft ett antal spelare på en lista för korttidshyror. Det är spelare som under en period kan representera både IFK och Sylvia, vilket har möjliggjort för unga spelare att få spela tävlingsmatcher samtidigt som de matchats i IFK:s U21-lag. Men i år är det bara målvakten Julius Lindgren samt Theo Rask från IFK:s U19-lag som står på den listan.

En spelare som däremot är utlånad på ett sånt kontrakt är anfallaren Pontus Almqvist, som nu tillhör Varbergs BoIS i Superettan. Han skulle alltså i teorin kunna kallas hem med kort varsel.

– När han kom till oss hade han haft en inflammation i knät som han skulle varit kvitt från, men sen kom det tillbaka, säger Joakim Persson, tränare i Varberg.

– Han har egentligen bara gjort fyra hela pass och sen gjorde han sin första U21-match i tisdags mot Landskrona BoIS, säger Joakim Persson och berömmer spelarens offensiva egenskaper:

– Han har ju extrema offensiva kvaliteter, kvick i fötterna, har väldigt fart med boll. Så länge han orkade såg det väldigt intressant ut för oss. Sen är det en hel del annat att lära när det kommer till press-spel och överflyttningar, helheten hur vi spelar. Där finns det lite att lära. Man kan säga att han är piggare med boll än utan (skratt).

Vad har ni för spelsystem i Varberg?
– Det pendlar mellan 3-3-4 och 2-3-5

Oj, det låter offensivt?
– Ja, defensivt blir det oftast 4-1-4-1

Vad ser ni Pontus på för position?
– Vi ser honom på en kant. Han är duktig på att slå ut sin gubbe, där har han väldiga spetsegenskaper. Men det finns annat som vi får jobba med över tiden.

Ser du spel för honom i Superettan inom en snar framtid?
– Med den spetsen han har är ett inhopp alltid möjligt. Man orkar alltid 20-30 minuter. Men jag skulle säga att han behöver träna en vecka för att vara aktuell för match.

”Tagit enorma steg i Sylvia”

I Sylvia finns det också ett antal spelare som tillhör IFK som siktar på spel i A-laget. Det handlar om nio IFK-spelare som är utlånade till division 2-klubben: Lärlingarna Jakob Lindahl (20 år), Felix Bengtsson (20 år), Tarik Hamza (21 år) och Carl Björk (18 år). Och så 26-årige Hampus Lönn och 20-årige Marwan Baze som båda tillhör A-truppen. Utöver dessa finns 18-åringarna Linus Brunzell och Filip Johansson Bahar, samt 16-årige Manasse Kusu.

– De flesta av dessa var med förra året, säger Sylvias tränare Kim Hellberg.

Marwan Baze skadade ju korsbandet i slutet av 2016 och får nu speltid i Sylvia för att komma tillbaka i bra form.

– Marwan var ju nästan borta i 14 månader. Han har kommit till oss och gjort det jättebra och visat rätt attityd till träningen. För honom handlar det om att ta sig tillbaka och spela fotboll och ge honom tid att komma tillbaka till den skickliga spelare han var.

Vilken position har han huvudsakligen spelat på hos er?
– Han har spelat vinge i 3-4-3 kan man säga. Men också forward som senast mot Sleipner.

Hampus Lönn värvades från division 2-laget Assyriska till IFK inför den här säsongen. Han har under året gjort några träningsmatcher för IFK och gjorde bland annat mål i det allsvenska genrepet mot Hammarby Men liksom Baze är han – åtminstone fram till sommaren – utlånad till Sylvia.

– Han har varit i Assyriska lång tid och har spelat i division 2 där. Nu har han gått upp kraftigt i träningsmängd, varit med både IFK och oss. Också en bra kille med fantastisk energi som hjälper de yngre spelarna mycket. För oss är det en jättebra spelare. Jag tror han har alla möjligheter att kunna leva på att spela fotboll. Vår såväl som hans målsättning är att han tar sig högre upp.

Det är som sagt fyra IFK-lärlingar – Lindahl, Bengtsson, Hamza och Björk –  i Sylvias trupp just nu. Kim Hellberg säger så här om dem:

– Fyra väldigt bra karaktärer som alla spelade med oss även förra året. Det är spelare som har arbetat hårt och valt den här vägen till framgång. Många har varit ganska länge i Sylvia och har haft andra spelare före sig som fått lärlingskontrakt. Men det är ett hårt arbete under lång tid som tagit dem dit där de är idag. Felix, Tarik och ”Jacke” har varit länge i Sylvia, tre-fyra år. Carl har varit lite kortare, han flyttades upp förra året.

Carl Björk skrev nyligen på ett kontrakt med IFK över säsongen 2022. Ett starkt tecken på att IFK tror mycket på 18-åringen.

Hur långt tycker du att han har kommit i sin utveckling? Är han mogen för Allsvenskan redan nu?
– Jag tar inte ut något allsvenskt lag. Det är så många som tycker och tänker, det är en fråga som inte är så viktig för mig. Men jag ser att han gör stora framsteg, som person tar stora steg och hjälper andra. Han har tagit enorma steg under åren hos oss. Men hur långt fram han är får andra bedöma och stå för, säger Sylvia-tränaren.

Liksom för Lönn och Baze är det sagt att lärlingarna ska spela med Sylvia fram till sommaren. Då utvärderar man och bestämmer hur det blir till hösten.

Senast, mot Sleipiner, spelade Sylvia 4-1-2-3 enligt följande: Julius Lindgren – Hamza, Näsström, Detterman, Jakob Lindahl – Theo Rask – Felix Bengtsson, Daniel Andersson, Carl Björk.

Kan du beskriva ert sätt att spela?
– Vi var ganska tidiga med tre eller fem spelare där bak, till och med lite före IFK. Vi har haft fri möjlighet att välja det system som passar våra spelare. Jag är jättetacksam mot Jens och de andra som gett oss möjlighet att anpassa det utifrån vår trupp.

– Man kan dela upp matcher i många faser, man spelar nästan med olika system beroende var på planen man är. Jag tror att vi går ifrån det här att spela på ett sätt under en match. Det blir olika formationer under spelets gång för att få med de bästa egenskaperna, säger Kim Hellberg och fortsätter:

– Det gäller att hamna i bra positioner utifrån vart bollen är och utifrån spelarnas egenskaper. Hitta en balans i vad vi vill göra. Vill man anfalla centralt så måste man ha många spelare centralt. Fotbollen går mer och mer mot en taktisk flexibilitet och som spelare behöver man klara av flera uppgifter. Förr var man forward jämt eller högermittfältare i alla lägen. Jacke Lindahl är ett bra exempel: Han spelar vänsterback i lågt försvarsspel, defensiv mittfältare i uppbyggnadsfasen och central mittfältare till vänster när vi har bollen högt.

Har ni någon tanke om att försöka spela på samma sätt i Sylvia och IFK?
– Nej. Det är mer uttalat att vi ska arbeta med det jag sa tidigare (om taktisk flexibilitet till exempel), och att arbeta med människan, att få spelare att agera direkt efter att man förlorat bollen, bygga upp förtroende för varandra. Det är mer strukturer hur man jobbar med människan. När det gäller fotbollsbiten är det ganska flexibelt ändå vad som passar vår grupp bäst.

Hur ser dina dialoger ut med Jens Gustafsson?
– Vi sitter ju i ett Sylvia-möte minst varannan vecka med Jens, Stefan, Mats (Elfvendahl), jag, ”Florre” för U19 och Anes (Mravac) för U17 och även Rickard (Larsén) med U15 och U16 och pratar spelare och olika saker som kommer upp.

Sylvia siktar på att gå upp i divison 1. Men att det skulle vara ett uttalat mål att göra det i år stämmer inte riktigt, menar Kim Hellberg.

– Aningen förvrängt tycker jag att det har blivit. Men målsättningen är att få fram så bra verksamhet att vi kan avancera på sikt. Men vi måste göra det för att vi har bra ungdomsspelare som klarar av att göra det. Men med för många unga spelare så är det svårt. Det är få lag som vinner som inte har medelålder på plus 25. På sikt är det klart att vi siktar på att gå upp i division 1.

Skulle IFK få ut mer av samarbetet om Sylvia var i division 1 tror du?
– Ja. men vi måste göra det för att ungdomsspelarna är så bra i stan att de kan spela i division 1. Det är ingen idé att gå upp om vi sen inte har bra spelare som kan ta vid. Om vi går upp kan vi förlora fyra, fem spelare. Men så klart är det bättre att spela division 1-matcher om man också kan vinna matcher då.

Har du någon uppfattning hur stor skillnaden är mellan divison 1 och division 2?
– Kolla på Sleipner som vann division 2 för några år sen men sen åkte ur ettan direkt. Men Linköping klarar sig ganska bra nu i början. Det är svårt att säga. Det är en skillnad, men inte så stor.

KAMRATERNA