David Boo Wiklander – Kamraterna

Thomas Olsson: ”Förväntningarna högre i Norrköping än i Göteborg”

Söndagens Kamratderby på Gamla Ullevi blir en match mellan två lag som spelar 3-4-3. Vi ringde upp en gammal vitblå – och blåvit – mittfältare för att prata spelsystem, tränare och förväntningar.

Thomas Olsson spelade i Snoka 1998-2002 och i Blåvitt 2006-2011. Efter den aktiva karriären arbetade han som ungdomstränare i IFK Göteborg fram tills i fjol.

Hur är känslan i Göteborg just nu?
– Det har varit positivt hela året, stora förändringar. Framförallt symboliseras väl det av Poya, en helt annan typ av tränare än Blåvitt har haft innan.

Hur då?
– Dels är det ett annat spelsystem, dels har han en bakgrund som inte Blåvitt haft tidigare. Han känns annorlunda, med mycket nya idéer. Han spelar 3-4-3 och vill att det ska vara mer fokus på bollinnehav, inte lika direkt spel som Blåvitt haft tidigare. Men i takt med att Allsvenskan har börjat har han fått backa och spela med mer snabbt spel framåt som ligger i Blåvitts DNA. Målsättningen med att ha bollinnehav måste ju vara att komma till målchanser, säger Olsson och fortsätter:

– Framförallt han han bytt Amin Affane mot August Erlingmark. Affane är mer av en possession-spelare medan Erlingmark fyller på mer i boxen.

Förväntningarna i Göteborg, är de höga eller låga?
– Det är skillnad i år, mer tålamod bland supportar. Man ser det positiva mer än det negativa, att man är på väg åt rätt håll och att det inte kommer bli SM-guld i år.

– Varje år sen jag kom till klubben 2005 har det funnits en målsättning att vinna SM-guld. I år är första gången man accepterar att man inte kommer göra det. Fast man förlorade några matcher i början av serien blev det inte den vanliga kritiken. De är en tydlig skillnad.

Du lämnade jobbet som U19-tränare i Blåvitt i höstas?
– Ja, fast i höstas var jag faktiskt med i alla lag efter att Jörgen Lennartsson fått gå. Torbjörn Nilsson och jag var assisterande till Alf Westerberg då. Det var en höst då man låg i mitten på tabellen och väntade in något nytt.

Inför matchen mot Malmö FF hade Poya en syrlig kommentar om MFF:s fantasilösa spel. Kanske inte så typiskt Blåvitt? Är klubben redo för det?
– Det gäller att man kan backa upp det man pratar om. Men det finns en stor tro internt på Poyas ideer. Det viktigaste är att alla ser att det finns tecken på att jobbar på nåt som kan bli bra på sikt. Att saker blir bättre hela tiden.

Och nu har ni många unga talanger också?
– Ja, det är kul. Jag har tränat allihopa som kommer nu. Det är en stor förändring. Det var ett krav från klubben att man ska satsa på unga spelare. Det skapar också en positiv känsla i hela klubben, även i ungdomslagen. Inte bara att man tar upp ungdomar i A-truppen utan att de också får spela från start. Det är August Erlingmark, Pontus Dahlberg, Sebastian Ohlsson, men bäst av alla är Patrik Karlsson Lagemyr. Fast han är skadad nu

Vad är så bra med honom?
– Han har nåt extra i sin känsla för spelet, speluppfattning och teknik. Det kommer ta lite tid, men kommer bli jättebra. Sen är det unga spelare bakom som ännu inte fått fäste i A-laget.

Apropå possession och 3-4-3, det är en sak som IFK Norrköping har fått kritik för tidigare under året.
– Nja, jag tycker det som präglar Norrköping är att de har många snabba spelare. Jag uppfattar inte possessionspelet så mycket utan att man vill spela väldigt snabb fotboll, med omställningar. Moberg Karlsson är ju snabb men det finns flera likadana. Jag tycker Norrköping har allt som krävs för att spela en snabb fotboll.

– Men ett sånt byte som IFK Göteborg gjorde (Erlingmark istället för Affane) kan ge stor effekt. Man ska veta varför man kontrollerar och spelar runt. Visst kan det behövas en extra passning då och då, men inte för sakens skull.

Kan du jämföra IFK och IFK och deras 3-4-3?
– Norrköping är mer inspelade, Blåvitt söker lite grann. Blåvitt har 4-4-2 i ryggmärgen medan det känns mer naturligt i Norrköping. Blåvitt spelade bara bolltrillande i början, nu har det kombinerats mer med djupledsspel.

– Blåvitt pendlar lite mer från match till match vad man presterar, de två sista har varit jättebra. Det är naturligt att det är ett sökande efter startelvan i början på serien, men nu början man träffa rätt.

Vad är din bild av Jens Gustafsson i Norrköping, som har ifrågasatts en del under våren?
– Det är höga förväntningar i Norrköping, högre än i Göteborg. Så har det ju inte alltid varit. Det är en tuff sits för Jens och laget. Vinner man inte på två matcher är det krismöte, det har jag upplevt i Blåvitt.

– Samtidigt har de byggt upp det själva med ett antal starka säsonger och fyllt på med intressant nyförvärv. Förväntningarna ska ju finnas där. De har skapats genom bra säsonger.

– Jag gillar det i Norrköping, folk som bryr sig, höga krav. Man ska få lite skit när man inte presterar, annars kan man inte ta beröm när det går bra. Det finns ett jävla intresse. Det är nästan lättare i en storstad, tyckte jag i Göteborg, där man kan vara anonym. I Norrköping kommer du inte undan.

Hur ser du på David Boo Wiklander som ännu inte spelat en minut i år?
– Han har ”drabbats” av filosofin med väldigt spelskickliga backar som Poya vill ha. David har sina styrkor i defensiven, säger Olsson som tror att Boo Wiklander får lämna bänken framöver:

– Han är precis utanför laget skulle jag säga. Väldigt uppskattad. Jag tror han kommer spela sina matcher, att han är förste man in vid skador och avstängningar

Vad tror du om söndagens match?
– Blåvitt har en tro, det var en boost att slå Malmö FF borta. Man går in i matchen med stort självförtroende. Jag tror det blir full fart framåt från bägge lagen. Jag kommer att vara på plats, det var länge sen jag såg fram emot en sån match.

KAMRATERNA

Käre fiende: David Boo Wiklander, IFK Göteborg

David fick en tavla av IFK-fansen som tack för sina år i föreningen.

För några år sen var de guldmakare i IFK Norrköping. På söndag träffas de igen – men den här gången i olika Kamratföreningar.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man både tycker det är kul och jobbiga att möta.

I vår artikelserie Käre fiende intervjuar vi motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Idag har turen kommit till David Boo Wiklander i Blåvitt, som bildade mittbackspar med Andreas Johansson under IFK:s guldår 2015.

Ante om Boo Wiklander: ”En vinnarskalle som satte laget i första hand”

Ante beskriver dig som ambitiös, både på och utanför planen.
– Det vore ju dumt emot att säga emot.

Vad har ni för relation idag?
– Vi har ju spelat ihop i så många år, Ante kommer alltid vara en bra vän och kollega på det sättet. Men privat så umgås vi inte med våra familjer eller så.

Du och Ante var mittbackskollegor guldåret 2015. Hur var det att ha honom vid sin sida?
– Det var ganska lättjobbat får man säga. Vi hade otroligt tydliga roller egentligen. Eftersom att han klev ner från mittfältet så var han kanske inte lika van vid det defensiva spelet nere i banan som jag var, så det fick jag ta ansvar för. Han fick ta ansvar för det kreativa spelet framåt med en bra passningsfot. Man fick öppna ytorna för honom. Det är alltid enkelt att spela med bra spelare.

Ante säger att du alltid talade så varmt om Göteborg, precis som han gör med Halmstad. Känns det som att du kommit hem nu?
– Jo, absolut. Så är det. Men innan jag flyttade till Norrköping så tyckte jag att man hade det mesta i Göteborg. Men nu har jag lärt mig att uppskatta resten av Sverige på ett annat sätt än att bara vara i sin hemstad. Då får man ut mer av det mesta. Göteborg är otroligt fint, men andra städer kan vara mint lika fina på olika vis.

Finns det nåt du saknar med Norrköping?
– Det är väl lagkamraterna och vännerna man har i stan som man inte har de dagliga kontakterna med. Och så hann man få ett gediget nätverk också jobbmässigt.

Han undrar förresten hur det går för dig med aktierna?
– Jag jobbar ju fortfarande med det så det talar väl för att det går åt rätt håll i alla fall.

Du satt till och med och hjälpte spelare att deklarera i bussen berättade han?
– Det stämmer. Jag har ju hållit på med det hela tiden, säger David som i Norrköping jobbade på SEB och nu arbetar på Family Office i Göteborg.

– Vi har sedan drygt två år tillbaka dragit igång en avdelning där vi hjälper till exempel professionella idrottare, artister och entreprenörer som behöver stöttning med finansiell rådgivning med aktier, placeringar och deklarationer, säger David som under de där bussresorna kände att det hos många spelare finns ett behov av hjälp när det gäller ekonomi.

– Jag kände att professionella idrottare ofta behöver lite mer stöttning än vad man kan få från en bank. Dit kommer man och vill ha något och så gör banken det. Men det kanske inte avlastar spelaren för dagen, vilket kanske handlar om att bevaka en försäljning eller ett potentiellt köpobjekt på bostadsmarknaden. Jag har erfarenhet kring detta och den sportsliga delen när det gäller kontakter med agenter om man vill ha det. Vi är inga agenter, men ett bollplank i alla delar.

En fotbollskarriär är ju förhållandevis kort. Hur bra koll har en allsvensk spelare på sin ekonomi på lång sikt skulle du säga?
– Rent generellt inte så bra, tror jag. Men det finns undantag, jag tror Ante är ett sånt. Men annars är det nog få. De får en för bra lön efter gymnasiet, men vad händer den dagen då strålkastaren inte längre lyser på en? Vårt koncept är att vara där från att man är ung och under karriären vara lite stöttande och förbereda för karriären efter.

Har ni allsvenska spelare som kunder?
– Ja, men även utlandsproffs och NHL-proffs. När det gäller allsvenska kunder så förbereder vi dem egentligen för den dagen de – förhoppningvis – blir utlandsproffs. Det är ännu mer påtagligt när de ska flytta till ett annat land och prata ekonomi på ett främmande språk. Då är det skönt att ha någon som sköter det åt en och vara lite av en kravställare och även kunna kvalitetssäkra vad de får där ute.

– Det är lurigt när det många gånger börja tjonga in mycket pengar. Det finns många smarta lösningar som inte presenteras för dem från klubbens sida. Man kan göra bra och kreativa grejor för att optimera den här tiden när man är ute i Europa eller Asien eller vart man nu är.

Har du något exempel på vad det kan handla om?
– Deklarationer och skatter är en djungel i varje land. Skattesatsen är hög i många länder, då är det dumt att plocka ut pengarna just då.

Efter IFK var du i Bajen och nu i Blåvitt. Ser du några likheter och skillnader mellan de båda Kamratföreningarna?
– När jag kom till Norrköping var man ju i Superettan, men Norrköping var likt vilken storklubb som helst. Förutsättningarna var otroligt bra. Det är två stora klubbar som publikmässigt är bäst i sina städer. Även om det är en otroligt bra stämning på Kamratgården så tycker jag att det är en otroligt familjär stämning i alla tre klubbar jag har varit i trots storleken på klubbarna.

– Ser man organisatoriskt så är Blåvitt större, men man huserar i en större stad, Då är arrangemangen större och det krävs mer folk, säger David som ett exempel på en skillnad.

Om du fick värva en spelare från IFK till Blåvitt, vem skulle det vara? Du får inte säga Ante.
– Vi behöver ju en målvakt nu i sommar. Så vi får väl plocka hit Mitov. Han är väl tillbaka från skadan till sommaren.

Du har inte fått så mycket speltid i år. Hur ser du på läget?
– Jag inte fått en enda minut. Inte i cupen heller. Så lite speltid har jag nog aldrig fått. Det känns inte kul på det viset, man vill ju vara med och bidra varje vecka och framförallt bidra på match. Jag är tillräckligt gammal för att inse att man bidrar på träning, men man vill vara med när det smäller inför publik, säger David och minns en annan säsong han inte fick spela i början:

– Jag började på bänken 2015 också och det slutade ju bra. Kommer det en chans på grund av skador eller avstängningar får man vara ambitiös och proffsig och vara redo.

Ni spelar liksom IFK 3-4-3? Hur passar det dig?
– Jag är inte låst vid något speciellt system, tycker det är roligt och utvecklande. Vi smygstartade med det i Norrköping 2015 när vi försvarsmässigt hade en fyrbackslinje och tryckte upp Telo och jag och Ante och Linus kvar. Till slut började väl Linus dra iväg han också så vi var inte så många kvar (skratt).

Er tränare Poya Asbaghi verkar ganska frispråkig och sa något i stil med att ”Malmö har 500 miljoner och slår bara inlägg”. Påverkar snacket er spelare på nåt sätt?
– Jag läser inte så mycket sånt, det är svårt att bedöma. Intresset för Allsvenskan har vuxit så mycket så sådana grejor blir otroligt stora. Vi visste att de skulle slå mycket inlägg.

– Men jag vet inte vad syftet var, kanske att elda på inför matchen. Men det är inget man tar direkt internt. Jag får lite av en känsla att det är lite tränare emellan som de kanske vill sätta press på varandra.

– Det är ett nytt sätt att spela fotboll, vilket känns som den nya generationen. Det gör väl också att det ändras lite när det gäller det här snacket. Janne och Nanne som jag haft tidigare, det var inte riktigt deras grej att köra sånt snack.

Vad har IFK Norrköping för status i Göteborg skulle du säga?
– Det är en hög status skulle jag säga och man märker av respekten till viss del själv när folk vet vartifrån man kom. Norrköping spelar bra och det är med stor respekt och ödmjukhet vi tar oss an dem.

Vilket IFK är favoriter på söndag?
– Jag får väl kasta över den till Norrköping med tanke på att de spelat ihop längre och kört 3-4-3-systemet under en längre period. Men vi har något bra på gång som vi såg senast. Att störa MFF på sin hemmaplan är det inte många som gör, även om de inte är inne i sin bästa period, säger Boo Wiklander om 2-1-segern på Stadion i förra omgången.

KAMRATERNA

Läs också vår avskedsintervju med Boo Wiklander från 2016: ”Med förtroende och speltid kan man prestera på bästa sätt”

Inför Blåvitt: GP-Balkander om Smedberg Dalence, Boo Wiklander och Bärkroth

Ikväll tar IFK Norrköping emot IFK Göteborg på Parken. Det har stormat kring Blåvitt under våren – men märks det även på planen?

En risig ekonomi, en omstridd sportchef, spelarkontrakt som går ut och en tränare vars framtid är osäker. Under våren har de svarta rubrikerna avlöst varandra i rikets andra stad.

På planen har IFK Göteborg skrapat ihop 14 poäng på tio matcher, tio pinnar färre än IFK som dock har två matcher fler spelade. VI frågade Mattias Balkander på Göteborgs-Posten om läget i laget:

– Just nu händer allt och inget. Mycket under ytan, en del ovanför. I tisdags genomfördes ett fem timmar långt styrelsemöte om föreningens framtida strategiarbete som i det korta perspektivet också går att koppla till sportchefen Mats Grens framtid i klubben, tränarens framtid, synen på de utgående spelarkontrakten. Den stora frågan är hur IFK kan bli bättre på att slussa upp talang till A-lag. Och bota det återkommande underskottet i driften. IFK kostar just nu mer än vad det smakar.

– Svaren efteråt var lite knapphändiga. En pressrelease, inte så mycket mer. Och frågan om Jörgen Lennartssons framtid hänger i luften. Blir han kvar? Eller skall han ersättas? Kanske redan i sommar? På det sättet blir Norrköpingsmatchen extra viktig. En förlust är mer än vad klubben kanske orkar bära.

Statistiken talar för Peking inför söndagens match. Det har nämligen gått 1309 dagar sedan IFK senast förlorade mot Blåvitt (se faktaruta längre ner). Då, den 3 november 2013, vann Göteborg på Gamla Ullevi med 2-0.

I år har lagen redan mötts en gång, den 11 mars i Svenska cupens kvartsfinal på Nya Ullevi. IFK vann med 2-1 efter dubbla mål av Kalle Holmberg.

Martin Smedberg Dalence och David Boo Wiklander har bägge ett förflutet i Peking – hur är det med dem?
– Smedberg Dalence har haft en brokig säsong. Han har testats som ytterback mot just Norrköping i cupen med blandat resultat, fått ny chans som ytterback i inledningen av Allsvenskan, men sedan dess gått från att få hoppa in till att inte hoppa in alls. Kurvan pekar alltså åt fel håll för honom. Han är dessutom en av de spelare med utgående kontrakt och har därför en oviss framtid. Han hoppas få spela vidare i Bolivias landslag även om han inte var med i senaste samlingen, så där är det lite tumme upp i alla fall, säger Balkander.

– Boo Wiklander har nött mycket bänk, men kämpar på. Oförtrutet. Det lustiga är att han verkar få spela mot sin gamla klubb igen. Först fick han starta mot Hammarby och nu kanske mot IFK Norrköping eftersom Thomas Rogne är avstängd. Det är i alla fall vad vi tror. Det är en bra person, som inte tänker ge sig.

Nicklas Bärkroth har ju utgående kontrakt med IFK. Kan Blåvitt bli aktuellt igen?
– Det generaliserande svaret på den frågan är ja, det specifika ja, men det reella nej. Snarare kvar i Norrköping eller vidare utomlands. I nuläget. Blåvitt är definitivt intresserade att en dag knyta Nicklas till sig. Den dagen är dock inte nu.

KAMRATERNA

FAKTA: FÖRLUSTFRIA SVITEN MOT GÖTEBORG

2014

Blåvitt-IFK 2-2
Målen: Meneses, Kamara
Laget: Mitov Nilsson – Skjönsberg, Skagestad, Falk Olander, Meneses – Kiese Thelin, Johansson, Fransson, Frempong – Nyman, Kamara

IFK-Blåvitt 3-0
Målen: Gerson, Fransson, Kujovic
Laget: Sahlman – Fransson, Johansson, Falk Olander, Wahlqvist – Traustason, Gerson, Lawan, Telo – Kamara, Kujovic

2015

Blåvitt-IFK 0-0
Laget: Mitov Nilsson – Wahlqvist, Johansson, Boo Wiklander, Telo – Bärkroth, Fransson, Sjölund, Traustason – Kujovic, Nyman

IFK-Blåvitt 2-2
Målen: Kujovic, Fransson
Laget: Mitov Nilsson – Wahlqvist, Johansson, Boo Wiklander, Telo – Tkalcic, Fransson, Sjölund, Traustason – Kujovic, Bärkroth

IFK-Blåvitt 3-0 (Supercupen)
Målen: Fransson, Nyman, Kujovic
Laget: Mitov Nilsson – Wahlqvist, Johansson, Boo Wiklander, Tkalcic – Bärkroth, Sjölund, Fransson, Traustason – Kujovic, Nyman

2016

Blåvitt-IFK 1-1
Målet: Traustason
Laget: Vaikla – Wahlqvist, Johansson, Fjoluson, Telo – Tkalcic, Tekie, Sjölund, Traustason – Nyman, Kujovic

IFK-Blåvitt 3-1
Målen: Andersson (2), Bärkroth
Laget: Langer – Wahlqvist, Johansson, Dagerstål, Telo – Bärkroth, Tekie, Sjölund, Moberg Karlsson – Holmberg, Andersson

2017

Blåvitt-IFK 1-2 (Svenska cupen)
Målen: Holmberg (2)
Laget: Langer – Wahlqvist, Johansson, Fjóluson, Telo – Bärkroth, Dagerstål, Sjölund, Eliasson – Holmberg, Andersson

Statisik från Svenskfotboll.se

IFK glömde tacka av Boo Wiklander: ”Det är beklagligt”

Har IFK Norrköping några rutiner för att tacka av spelare som lämnat föreningen? Vi kom att tänka på det i och med att David Boo Wiklander inte ens fått ett tack på IFK:s hemsida efter sex år i föreningen.

Förutom Boo Wiklander har Adnan Kojic, Mirza Halvadzic, Rawez Lawan och Alexander Fransson lämnat IFK efter guldsäsongen. Alla utom Boo Wiklander har fått ett ”tack och lycka till” på IFK:s hemsida. När det gäller Boo Wiklander dröjde det ganska länge innan det definitiva beskedet kom att IFK inte ville förlänga med mittbacken. Men ingenting har meddelats via hemsidan och någon officiell avtackning har föreningen inte gjort för spelaren.

– Det är rätt observerat. Det är enbart ni (fansen som bidrog till tårta och tavla) och Go Peking som har tackat av mig och det uppskattar jag enormt mycket, säger Boo Wiklander i sms till Kamraterna.

Vi ringde först upp Åke Bjerselius som är ordförande i IFK Support för att fråga om han vet något om hur det fungerar med avtackningar i IFK.

– Jag vet inte hur det görs officiellt, men föreningen gör det nog. Men jag kan inte bekräfta det. Men Peter Hunt är noga med sånt, säger Åke Bjerselius som hänvisar vidare till ordföranden.

Innan vi fick tag på Hunt pratade vi med Mikael ”Gädda” Hansson som är ”Players Manager” i IFK. Han säger att föreningen tackar av spelare på Stjärnkvällen, men i Boo Wiklanders fall var det ju inte klart då om han skulle fortsätta eller ej.

– Jag håller med om att det är dåligt att inte stått något om detta, säger han och fortsätter:

– Det är bra att ni väcker frågan, vi inom IFK kunde vara bättre på det här, säger ”Gädda”.

Ordförande Peter Hunt:

– Allmänt är det en fråga om hyfs och vett, att ha respekt för människan som har lämnat. De som arbetar operativt i det dagliga ska ha koll på det. Men visst hör det till våra rutiner att tacka av spelare, vill jag påstå. Men vi har ingen manual för det, vi har det ej på pränt.

Men i fallet med Boo Wiklander så har man uppenbarligen missat något.

– Det är beklagligt i så fall. Det var aktuellt att tacka av honom på årsmötet, men han hade inte möjlighet att komma.

– Jag hoppas inte Boo Wiklander har tagit illa upp. Jag ska kolla vad som har hänt, det kan ha fallit mellan stolarna, avslutar Hunt.

KAMRATERNA

Läs också: Boo Wiklander: ”Med förtroende och speltid kan man prestera på bästa sätt”

Boo Wiklander: ”Med förtroende och speltid kan man prestera på bästa sätt”

David fick en tavla (och en tårta) av fansen som tack för alla år i IFK. — David fick en tavla av IFK-fansen som tack för sina år i föreningen.

David Boo Wiklander har gjort sin sista match för IFK Norrköping. Kontraktet gick ut efter guldsäsongen och IFK erbjöd inte 31-åringen något nytt. I en intervju med Kamraterna berättar David om hur IFK utvecklats sen han kom till klubben, att han kan tänka sig att arbeta kvar inom föreningen – och vart man hittar bäst kaffe i stan.

I samband med intervjun lämnade vi över några gåvor till David från IFK-fansen. Tack till alla som har bidragit till tavlan och tårtan! David hälsar att han uppskattade presenterna. (Överskottet av insamlingen skänker vi till Peking Tifo Group.)

Du var i 25-årsåldern när du kom till IFK från Qviding som var ett lag på nedre halvan i Superettan. Vad hade du för ambitioner med din fotbollskarriär då?
– Det var väl i stort sett att fortsätta satsningen att spela på heltid, eftersom det var få förunnat att göra det i Qviding då. Det var ett roligt tillfälle att gå till en så pass stor förening med stor historia. Det var ett bra läge för mig att hitta en sån typ av förening som har det i väggarna.

Hur gick det till när IFK värvade dig?
– Det var Tony Martinsson som hörde av sig, sen gick det väldigt snabbt. Jag hann med några träningar innan det var träningsmatch mot AIK som då var svenska mästare. Det gick bra för mig och laget, tror det blev 1-1. Säsongen innan hade IFK inte rosat marknaden så jag uppfattade det som att killarna i laget tyckte det var skönt att starta träningsmatcherna med en sån prestation.

Göran Bergort var IFK:s tränare då. Hur skulle du beskriva honom?
– En jättetrevlig person. Men man har väl nästan kunnat prata mer med honom på ett vanligt sätt efteråt. Det blir ju ofta så med tränare att man har en speciell relation med fokus på fotbollen när man arbetar tillsammans. Han är en ödmjuk kille som lät oss göra det vi var bra på egentligen.

Blev du förvånad att han inte fick vara kvar?
– På ett sätt blev väl alla det. Men jag förstod att klubben ville få in erfarenhet och det hade han inte som tränare i Allsvenskan. Och vi hade ett ganska orutinerat lag även om vissa hade känt på det. Men jag är mest förvånad att han inte blev kvar i klubben på något sätt.

Hur skulle du jämföra Janne Andersson och Göran Bergort?
– Båda har samma typ av ledarskap i grundtänket; att det är upp till spelarna själva att se möjligheterna. Det har inte varit någon typ av styrt spel på det sättet med någon av tränarna. Men sen är de ganska olika som personer.

Vilka är de största förändringarna inom IFK som förening när det gäller exempelvis organisationen under dina år?
– När jag kom var det ganska mycket nytt som skulle på plats med nyanställningar på kansliet till exempel. Sen drogs det ner och så har det växlat upp igen under slutet av förra året. Men organisationen har väl varit ungefär lika stor hela tiden men har kanske vuxit lite i och med guldet och att vi hade mycket publik förra året. Jag kommer ju från Qviding där det var 99 procent ideellt arbete från alla håll och kanter. Här finns folk till det mesta. Men man kan nog inte jämföra med de stora drakarna som har folk till det som nästan inte behövs.

Du gjorde dina bästa säsonger 2012 och 2015 med Morten Skjönsberg och Andreas Johansson bredvid dig. Varför dippade det för dig och laget åren däremellan?
– I de bästa av världar har man en hög och jämn nivå som lag och individuellt. Men det går i perioder. Men det har väl också att göra med omsättning av spelare och vilka vi har haft tillgång till. 2012 var vi ett helt annat lag än 2015, spelade helt annorlunda men fungerade väldigt bra. Det är svårt att peka på skillnaden. Även i Qviding kunde det vara samma folk men viss år bara stämmer det. För min egen del så spelade jag kontinuerligt 2012 och 2015. Med förtroende och speltid kan man prestera på bästa sätt. Blir det hack i den kurvan med mindre speltid så är det svårare att hålla en hög nivå.

Vem av de unga spelarna i IFK kommer få sitt genombrott i år?
– Svårt, ofta tillfälligheter som avgör sådana saker. Självklart behöver man talang och träna väldigt bra för att förtjäna att det ska gå bra. “Tess” är fantastiskt duktig, det såg man ju redan på försäsongen förra året mot AIK när han hoppade in med kort varsel. Han är jätteintressant skulle jag säga. Filip kände på det förra året och det kan också lossna beroende på speltid och så.

Du har ju till skillnad från många andra fotbollsspelare en civil karriär. Utifrån det perspektivet; är det något du ser IFK kan göra bättre i någon del av verksamheten?
– Absolut, men det gäller nog alla föreningar inom idrott. En stor bit i det hela är att många ser det som en idrottsförening, men man är ju i nöjesbranschen och konkurrerar med många andra nöjen. Jag tror alla klubbar jobbar för att få det till ett event där sporten så klart är i centrum men också att det ska vara en upplevelse. Det ska vara roligt även om man inte är intresserad av varenda passning, taktik eller vem som är på planen.

– Självklart finns det en massa intressanta grejor som jag sett under resans gång. Men jag vet att alla har fullt upp med att förverkliga sina tankar.

Har du något exempel?
– Spontant kan jag tänka på “Familjelunchen” som var en stor nyhet när jag kom. Jag var inte van vid det nätverket från Qviding. Jag tror det otroligt viktigt att fortsätta att utveckla det ännu mer. Nu ser man att Dolphins och Hästen gör liknande grejor. Det är viktigt att kunna utnyttja kontakter och göra affärer med de som har liknande intressen, som idrotten, i Norrköping.

Här följer ett par frågor från våra läsare:

Hur är din relation till Haris Radetinac?
– Jag blev väl avstängd någon match efter en duell med honom. Jag vet inte, det finns ingen relation egentligen mer än att vi har varit kollegor i Allsvenskan.

Hur kommer det sig att du var expertkommentator i en träningsmatch för två år sedan?
– Vi spelade en träningsmatch och jag var skadad tror jag. Matchen sändes på Cmore och Stefan Hellberg bad mig att ställa upp. Men jag var nog mer kommentator än expertkommentator, haha.

Kan du tänka dig att ge upp fotbollskarriären och satsa på den civila karriären och stanna kvar i Norrköping?
– Väljer jag att lägga skorna på hyllan så stannar vi i stan och så kommer jag satsa fullt ut på en civil karriär. Men fortsätter jag satsningen på fotbollen så kommer vi vara tvungna att flytta.

Kan du tänka dig arbeta kvar inom IFK om möjligheten fanns?
– Jag skulle inte stänga någon dörr för det. Det skulle vara intressant att jobba med marknadsföring eller något åt det hållet. Jag ska nog inte vara så aktiv i fotbollsdelen, vill inte bli någon tränare. Då hade det varit mer intressant att arbeta med organisationen. När man har varit med så länge inom fotbollen så har man en syn på det och erfarenheter som kan vara viktiga för en klubb.

Tårtan till David. — ”För alltid en hjälte.”

KAMRATERNA

David Boo Wiklander om…

Norrköping som stad
Fantastiskt trevlig. Jag kom hit som en otrolig Göteborgspatriot vilket i grunden gjorde det spännande att flytta. Jag trodde Göteborg var allt. Men både folket i stan och alla fans och alla runtomkring har varit trevliga och jag har fått jättebra vänner.

Moderklubben Qviding FIF
Förhoppningsvis kan de vara en stor del i den fortsatta utvecklingen av svensk fotboll. De har en stor ungdomssektion som förtjänar att synas mer i Sverige. Man satsar på bredd och att det ska vara roligt att spela fotboll vilket är grunden till allt. Jag är nog en av de första som kommit därifrån och vunnit ett SM-guld.

Konstgräs
Jag har inte lagt det i trädgården kan jag säga. Men nu på försäsongen ger det otroligt fina förutsättningar. Jag är uppväxt på grus och min spelstil var att ligga ner och tacklas. När jag kom hem från träningarna brukade jag räkna antalet stenar i knäet. Konstgräs har utvecklat fotbollen, men en fin gräsplan är det inget som slår.

Kaffe
Det värdesätter jag högt. Vet inte om det är mina colombianska rötter som gått igen där. Jag har hittat något som passar ihop med fotbollen även om man inte kan dricka sju liter om dagen. Jag gillar espresso och den typen av kaffe och det ersätter annat som är lite mer ohälsosamt som inte passar med idrottskarriären. Bästa kaffet i Norrköping? Jollas! Det har varit lite svårt i Norrköping att hitta folk som brinner för sina saker, men Gebro och hans fru är också väldigt intresserade och det är ett ställe jag fortfarande besöker.