Förbundskaptenen om IFK:s landslagsman: ”Stor men ändå rörlig”

För förmodligen första gången någonsin har IFK Norrköping två landslagsmålvakter i truppen. I dagarna ansluter nämligen Andreas Vaikla till Estlands A-landslag. Vi ringde upp förbundskapten Magnus Pehrsson för att kolla läget.

David Mitov Nilsson blev makedonsk landslagsman i höstas. Och nu är det dags för IFK:s reservkeeper Andreas Vaikla att få representera sitt land. Vaikla är i och för sig född och uppvuxen i Kanada men har valt att representera Estland i landslagssammanhang.

Magnus Pehrsson har tagit ut en 41-mannatrupp inför mötena med Norge och Serbien. Truppen innehåller förutom Vaikla även IFK-bekantingarna Joonas Tamm och Ken Kallaste.

För ett land som Estland, med 1,3 miljoner invånare, är det väldigt svårt att kvala in till de stora mästerskapen. Men en inspirationskälla är förstås Island, som trots att man bara har 350 000 invånare spelar EM-slutspel i sommar.

– Skillnaden med Island är ju att de har haft en bra fotbollskultur med inomhushallar under en lång tid. I Estland startade fotbollen i princip för 25 år sedan i och med självständigheten, säger Magnus Pehrsson.

– Esterna höll på mest med basket förut. 1991 fanns det bara 25 registrerade fotbollsspelare i Estland. Kulturen är väldigt ung.

Men fotbollen har gjort framsteg i det lilla landet.

– Långsiktigt investeras mycket i utbildning, klubbarna blir mer proffsiga. Förbundet är loket och kan påverka en del hur klubbarna jobbar. Men det kommer krävas ett hårt arbete där man drar åt samma håll.

I EM-kvalet senast kom man fyra i gruppen bakom England, Schweiz och Slovenien.

– De spelarna vi har nu är lovande. Vi har några nyckelspelare i 30-årsåldern men förutom dem så är det en ny grupp spelare som kan ta ytterligare steg.

Hur är det då med estnisk klubblagsfotboll? Enligt Magnus Pehrsson är kvaliteten ganska ojämn.

– De fyra-fem största klubbarna i estniska ligan är helprofessionella, och kvaliteten är ganska jämförbar med klubbarna på nedre halvan i allsvenskan eller toppklubbarna i Superettan. De senaste åren har Flora Tallinn dragit ifrån i toppen. Men de sämsta lagen i ligan är i nivå med svenska division ett eller två.

IFK har värvat från Estland tidigare med mindre lyckat resultat. Är det en svår omställning tror du?
– Jag tror att man inte ska generalisera för mycket. Tamm eller Siim Luts kanske inte var rätt spelare för IFK. Luts har fått chanser i landslaget men inte tagit dem. Tamm är med i truppen nu även om fyra mittbackar går före i dagsläget.

Andreas Vaikla har tidigare varit med på ett B-landslagsläger, men efter att han fått speltid i vinter har Magnus Pehrsson mer och mer fått upp ögonen för målvakten.

– Jag har sett en del matcher på nätet men det är framför allt att jag har pratat med Janne Andersson om honom. Han är med nu för att se och lära. En fin målvakt, stor men ändå rörlig.

– Han är ung, det är svårt att vara färdig som målvakt då, men han har intressanta kvaliteter. På senaste samlingen visade han stor ambition att bli bättre och är vaken på att ta till sig nya saker.

Vilka förbättringsområden tycker du han har?
– Spelet med fötterna. Jag tycker inte det är dåligt men han måste bli ner bekväm där.

– Jag tror att vi är i ett sånt läge, i alla fall i Skandinavien, att det är svårt att hitta en riktigt bra målvakt som också är bra på fötterna. Jag tror att man ibland får välja om det är ett krav att målvakten ska vara det, beroende på lagets spelstil.

I Estlands trupp är Andreas Vaikla tredjemålvakt bakom Pavel Londak och Mihkel Aksalu. Frågan är hur han ska behålla den landslagsplatsen på sikt när Mitov Nilsson är tillbaka och Vaikla åter lär sitta på bänken i IFK.

– Bland det viktigaste som vi tar hänsyn till när vi tar ut en spelare är att den ska spela matcher varje vecka. Men om man ser en stor potential så behöver inte det utesluta även om man har lite speltid. Just på den positionen som tredjemålvakt kan det vara okej att man inte spelar hela tiden.

Estland träningsspelar alltså först mot Norge och sen mot Serbien. Men till den sistnämnda matchen är Vaikla inte längre kvar i truppen. Han reser istället till Kroatien för att ansluta till U21-landslaget. Någon A-lagsdebut lär det alltså inte bli.

– Vi kommer göra få byten och spelar för att sätta laget inför kvalmatcherna mot Bosnien, Grekland och Belgien i höst.

Magnus Pehrsson har kontrakt med Estland över 2017.

– Mitt mål är att ta laget till VM. Men jag vill fortsätta som fotbollstränare efter det oavsett.

Till sist: Hur stor är Peter Hunt i Estland?
– Jag tror han är känd i sin bransch och i fotbollens och golfens värld. Hans namn dyker upp på olika ställen i alla fall, säger Estlands svenska förbundskapten.

KAMRATERNA

Vad ska IFK göra om Mitov Nilsson inte kan spela?

David Mitov Nilsson har hämmats av skadeproblem under försäsongen och istället har Andreas Vaikla fått vakta målet i tre av fyra matcher på försäsongen. Men hur ska man göra om esten inte anses vara redo för ett CL-kvalande IFK Norrköping? Vi kollade hur man gjorde i en annan kamratförening.

IFK Norrköping går mot en viktig säsong. Man ska försöka försvara sitt guld eller åtminstone etablera sig som ett allsvenskt topplag och till hösten samtidigt spela i Europa. En viktig spelare blir förstås lagets sista utpost David Mitov Nilsson. Men vad ska Janne Andersson göra om målvakten blir skadad, så som han varit under försäsongen? Andersson har å ena sidan öst lovord över 19-åriga andramålvakten Andreas Vaikla. Å andra sidan är den unge esten oprövad på A-lags- och tävlingsnivå.

IFK Göteborg var i en liknande sits sommaren 2014. Inför hösten med allsvensk toppstrid och Europa League-kval behövde laget knyta upp en mer rutinerad målvakt inför kvalet till Europa League utifall någon av John Alvbåge eller Marcus Sandberg skulle bli skadad. Valet föll på den då 40-årige Mattias Hugosson som Blåvitt skrev ett korttidskontrakt med. Hugosson hade lagt av året innan efter nästan 400 spelade matcher för Gefle IF, men blev back-up på distans till Sandberg och Alvbåge. Han behövde aldrig göra några träningar med Blåvitt utan höll igång några pass i veckan med division 2-laget Valbo FF.

– Utifrån hans spelstil som han hade sista åren i Gefle så på slutet så visste vi att han skulle vara i god form efter en vecka eller två hos oss, säger Stefan Remnér, målvaktstränare i IFK Göteborg

– I sådana fall hade det bara handlat om att få in tajmingen. Rytmen kan du tappa när du inte varit igång på ett tag.

När Mattias Hugosson skrev på kontraktet med Göteborg hade han inte spelat match på nio månader. Men även han verkar ganska övertygad om att han skulle kunnat gå in och göra ett bra jobb om det hade behövts

– Vissa saker går inte ur, det sitter i ryggraden. Hur man placerar sig i ett mål och hur man kommer ut i rätt lägen och läser spelet, säger Hugosson.

”Det tar lång tid att bli en bra målvakt”

Hur ska man då tänka kring reservmålvakter generellt? Ska man ha en ung, lovande och hungrig eller en äldre vars karriär kanske är på nedgång men som har mycket rutin att luta sig tillbaka på? Det finns naturligtvis inget enkelt svar på den frågan. Men Stefan Remnér i IFK Göteborg säger att det är först i tjugoårsåldern som en målvakt börjar bli ”någorlunda klar” i sitt spel.

– Jag brukar säga att det tar lång tid att bli en bra målvakt. Ska du bli jävligt bra tar det ännu längre tid.

– Jag gillar när man slussar fram unga målvakter. Men man måste göra det förnuftigt. Krav finns alltid på spelarna, men när man spelar med A-laget finns också yttre krav från publik och media. Särskilt som målvakt, säger Remnér.

– Äldre målvakter kan släppa in minst lika enkla mål, men det bekommer dem inte på samma sätt. Jag tycker man ska ge unga målvakter lugn och ro istället för att de ska bli kanonmat.

Stefan Remnér jämför på vilket sätt man behöver förbereda en yngre orutinerad målvakt för en viktig match jämfört med om ska göra detsamma för en äldre. För den sistnämnde handlar det som sagt mycket om att få in tajmingen. För den förstnämnde handlar det förmodligen om att klara den anspänning som matchen innebär.

– Har du spelat många matcher på högsta nivå har du både lyckats och misslyckats och är van att spela matcher med puls. En 19-åring kan vara väldigt redo mentalt, men det kan man aldrig veta säkert innan. Man måste spela för att få veta det. Det är väldigt många som är duktiga på träning men som inte får fram det på match. Sen finns det exempel på motsatsen, de som inte visar så mycket på träning men när det blir match, ”då jävlar”, säger Remnér.

En äldre målvakt är förmodligen något mindre atletisk än sin yngre kollega. Men det är inte räckvidden som är problemet för äldre målvakter, enligt Blåvitts målvaktstränare.

– Positionsspelet är ju jätteviktigt, man kan undvika spektakulära räddningar genom att stå rätt. Det gäller även unga och atletiska målvakter att man gärna ska försöka få dem lite lugnare, undvika hörnor och undvika returer, säger han.

– Men det som kan bli hämmande om man är rutinerad men inte spelat så mycket på sistone är luftspelet. Det krävs tajming och spänst vid inspelen.

Positionen som reservmålvakt i ett allsvenskt lag är lite speciell. Få klubbar har råd – eller prioriterar – att ha en reservmålvakt av dokumenterat god allsvensk klass. Av naturliga skäl är det få duktiga målvakter som är nöjda med att sitta på bänken under sina bästa fotbollsår. Klassen på målvakten som ändå sitter på bänken är ofta svårbedömd, även för de supportrar som följer laget nära.

– Det är jätteknepigt med andremålvakten. Det går inte jämföra pressen under en riktig match med mycket folk med att stå i U21. Det finns många duktiga 19-åriga målvakter, men det är individuellt hur man klarar av det när man ska stå stora matcher, säger Mattias Hugosson.

– Det är också svårt att hålla nummer två motiverad.  Är nån tillräckligt duktig så  vill ju den ha speltid.

Mattias Hugosson fyllde 42 för några veckor sedan och verkar ha lagt handskarna på hyllan för gott.

Men om Janne Andersson ringer i sommar?
– Då svarar jag nog ”kolla med någon annan”.

KAMRATERNA