Henrik Skiöld om IFK:s inledning: ”Fransson borde väcka laget i rätt lägen”

Vinsten på övertid mot Falkenberg till trots – IFK Norrköping har inlett knackigt. Vi frågade Henrik Skiöld, sportreporter på TT som bor utanför Norrköping, hur han ser på lagets inledning.

Först och främst: IFK har ju börjat knackigt de här fyra första matcherna. Vad är din övergripande bild vad som inte funkat?
– Nu har jag bara sett en match live och sekvenser från de övriga, men uppenbart är att laget inte hittat balansen defensivt-offensivt samtidigt som ett flertal spelare av olika anledningar inte är i full form eller helt bekväma i sin roller, säger Henrik Skiöld.

Isak Pettersson hade en fantastisk säsong i fjol, men har inte inlett på samma sätt riktigt. Dags att ge Mitov Nilsson chansen?
– Eftersom jag inte följer träningarna är det svårt att uttala sig i den frågan. Pettersson är en utmärkt målvakt, liksom Mitov Nilsson. Är det så att Pettersson sänkt garden något och uppfattar sig som given skadar det förstås inte att spetsa konkurrensen med en och annan match för Mitov Nilsson. Men risken är att det ytterligare rör till det för en backlinje som inte är samspelt.

IFK har velat ha spelande mittbackar för att kunna spela sitt offensiva spel, men samtidigt måste man vara rejäla nog defensivt. Hur ska man få ihop det?
– Alla visste att Andreas Johansson skulle bli svår att ersätta, som spelare, ledare, pådrivare. Med honom försvann den, ska vi kalla det elaka fränhet som en stark försvarslinje behöver. Saknas det inte också lite snabba fötter? Som det ser ut nu har inte IFK de spelare i de bakre linjerna som krävs för att utmana i den absoluta toppen. Samtidigt är det lätt att hamna i numerärt underläge i ett 3-5-2 om inte mittfältare och anfallare gör det defensiva arbetet rejält och synkroniserat.

Alexander Fransson är lagets nya kapten. Har han levt upp till förväntningarna?
– Franssons ledarskap på planen skiljer sig från Johanssons och att så skulle bli fallet var väntat. Förmågan att leda andra växer med tid och erfarenhet och respekt som ledare är något man bara kan förtjäna. Mitt instinktiva svar är att han borde ta för sig mer och ”väcka” laget i rätt lägen, säger Skiöld.

Fjolårets starka mittfältsduo Thern-Fransson har fått sällskap av spets i form av Haksabanovic, som ännu inte riktigt levererat. Varför har det inte riktigt funkat på mitten?
– Om vi ska vara ärliga, och det ska vi vara, är det inte den Haksabanovic som slog igenom i Halmstad som spelar i IFK just nu. Han har knappt spelat A-lagsfotboll på två år. Killen har åkt på några smällar och börjar om. Vad är han, snart 20? Jag såg honom live mot Falkenberg. Potentialen finns där, men han vill så mycket att han överarbetar och värderar fel. Han behöver tid, som David Moberg Karlsson när han kom. Thern är inte i uppe i fjolårets form, det är uppenbart.

Varför tror du att det har lossnat för Jordan Larsson just nu?
– Med målen kommer självförtroendet. Han har växt in i laget, anpassat sig, jobbat hårt efter de krav Jens Gustafsson ställer på honom. Han trivs nog bättre som en av två på topp. Nästa steg är att träna på impulskontrollen och inte slå bort bollar efter avblåsning.

KAMRATERNA

Förra akademichefen: ”Inte så illa att vara stjärna i Allsvenskan”

De var båda framträdande i IFK Norrköpings akademi. Den ena blev ungdomsproffs utomlands, den andra stannade i IFK och slog igenom i Allsvenskan. På söndag möts Kristoffer Olsson och Alexander Fransson för första gången i allsvenskt sammanhang.

I mitten av 00-talet kom Kristoffer Olsson som tioåring från IK Sleipner till IFK Norrköpings P95-lag. Ett par år senare anslöt Alexander Fransson från Lindö FF till IFK:s ungdomsakademi. De är bara några exempel på de framgångsrika årskullarna födda i mitten av 90-talet som på senare år har gett eko i Fotbollssverige.

Ulf Rann var ansvarig för IFK:s akademi och jobbade i föreningen mellan 2000 och 2010. Idag är han verksamhetsansvarig i Smedby AIS. Vi ringde upp honom för att höra vad han har att säga om sina gamla spelare som alltså möts på Östgötaporten på söndag. Alexander Fransson är tillbaka i IFK efter två år i schweiziska Basel. Och Kristoffer Olsson kom till AIK från danska danska Midtjylland förra året.

– Det jag kommer ihåg om ”Koffe” var att han utanför planen var blyg, men definitivt inte på planen, tvärtom. Han var tidigt duktig, hade bra speluppfattning och bra teknik. Och en enorm vilja att träna. Han var så företagsam att han tog spårvagnen från ”Klocket” där han bodde till träningarna. Han brann för att lära sig mycket och har alltid varit ödmjuk.

Alexander Fransson var några år äldre än Koffe när han kom till IFK.

– Han sökte till akademin när han var 13 år och kom förstås in. Han var liksom Koffe väldigt duktig när han kom. Även han hade bra teknik, god speluppfattning och brann för fotbollen.

Var det något som skilde dem åt fotbollsmässigt?
– Nåt skiljer väl alla åt. ”Alle” hade lite bättre defensiva kunskaper än Kristoffer. Men därmed inte sagt att Koffe inte tog ansvar.

– Jag följde de här spelarna till jag slutade i IFK, det var ungefär då Kristoffer flyttade till London och Arsenal.

Har du följt deras karriärer?
– Det är klart man är intresserad. Jag tittade på Koffe i en ungdomsmatch med Arsenal mot Monaco, omkring 2013, 2014. Och så var jag och tittade på Alexander i Basel mot Manchester United förra hösten.

När de kom till akademin, kunde du ana hur bra de skulle bli?
– Det är en svår fråga. Det man kan säga var att många var duktiga. De två var tidigt duktiga. Framförallt att de själva hade ett intresse och engagemang och vilja att bli bättre och jobba hårt och hade turen och skickligheten att vara skadefria. Alle har fått framgång senare än Koffe.

Kristoffer valde att gå utomlands tidigt medan Alexander stannade kvar. Kan man säga att det ena var bättre än det andra?
– Nej, varje människa är unik, det finns ingen gemensam väg. Vi är så olika på att anpassa oss. Vissa mår bra i samma miljö och att känna tryggheten från nära och kära.

– Andra hittar andra värden och värderingar. Vad det handlar om tror jag är att man får en bra ledning, en bra guidning. Där går grundtryggheten över i mental styrka också. Om man trivs och blir uppmärksammad, att ledaren ser en, så bygger man successivt en grundtrygghet. Sen finns det en annan trygghet i den man får hemifrån.

Tycker du Alle har ändrats något som spelare sen tiden i Basel?
– Han känns mer rejäl. Men det är ju Kristoffer också. Det man utvecklar med åldern är att man anpassar sig till seniorfotbollen. Det är ju det som tar mycket längre tid än vad folk tror, oavsett om man ska till division tre eller Allsvenskan. Anpassningen till seniorfotbollen tar tid och det är ytterst få som går rätt in.

– Bilden jag får när spelarna som kommer hem från proffssejourer där de inte har varit ordinarie är att de har tappat något, men om det är självförtroendet kan jag inte säga. Men nåt gör att det tar tid för dem att acklimatisera sig och komma tillbaka dit man en gång var. Alexander har klarat det här bra.

Tycker du att IFK:s spel har ändrats i och med att Alexander har kommit in och ersatt Eric Smith?
– Alle är ju utifrån mitt perspektiv en mycket bättre spelare, det är en milsvids skillnad. Klart som fasen att spelet blir betydligt bättre.

På vilket sätt?
– Du får ett tryggare passningsspel. Alle ligger ju bättre i position, tycker jag.

Blev du förvånad att han kom tillbaka till IFK?
– Jag vet inte. Men jag tycker det är positivt. Det är roligt att de kommer tillbaka till Allsvenskan istället för att hanka sig fram utomlands. Många spelare tror att gräset är grönare på andra sidan. Att spela och få självförtroende är extremt viktigt, säger Ulf Rann och fortsätter:

– Jag tycker inte det är så illa att vara stjärna i Allsvenskan. Hellre det än bänkspelare i utomlands. Det är jättekul att se Koffe, Mujo (Tankovic) och Alle.

Både Alle och Koffe har tidigare varit med i A-landslaget. Vem ligger närmast just nu tror du?
– Jag vet inte. Lyssna på Sebastian Larsson, säger Ulf Rann med glimten i ögat och syftar till AIK-spelarens uttalanden på sistone om att Olsson är bra nog för landslaget.

– Jag har inte sett tillräckligt mycket. Det är kul om spelarna är aktuella, det är lika kul att Ken (Sema) spelar.

– Det är väldigt bra killar. Ödmjuka och trevliga.

Många IFK-supportrar upplever nog Kristoffer Olsson som lite kaxig?
– Det är han inte när jag träffar honom. Men kanske måste man ha en annan attityd när man spelar i AIK. Då är man mer utsatt än i Norrköping. Sen kan det vara så att han fått den skolningen när han har varit utomlands.

KAMRATERNA

Hellberg om Hallenius, Skrabb och drömsituationen på mittfältet

IFK reser till Sundsvall med en formtoppad Simon Skrabb och en kanske starkare offensiv än nånsin.
– Det är fler som kan ta löpningar och göra jobbet, säger Stefan Hellberg inför matchen mot Giffarna.

Trean IFK Norrköping ska försöka hänga på AIK och Bajen i toppen när man på måndag kväll möter tabellåttan Gif Sundsvall på NP3 Arena.

Sundsvall har överraskat många positivt. Även dig?
– Ja, lite ändå. Med de ekonomiska problem de hade också så har man gjort det jättebra. Man hade lite otur mot AIK och förlorade i slutet, men spelade rättvist oavgjort mot Djurgården. Man har gjort det bra trots att man har tappat Gall till Malmö.

Vad är det dom gör bra?
– De vågar att spela, får alla att våga och tro på sig själva. Och så har de fått igång Linus Hallenius som har varit riktigt bra. Stark och giftig. Han gör mål och ger självförtroende till andra spelare.

Är han lite underskattad?
– Ja, han var ju väldigt bra när han gick till Hammarby och sen försvann utomlands. Hade farten och kraften då och har väl hittat tillbaka till det.

IFK har många offensiva alternativ. Har du varit med om något liknande förut – en sån här stark konkurrens?
– Nä, det är ju stor konkurrens framåt naturligtvis. Sen är det väl också så att hade man spelat med två forwards framåt så hade kanske inte en del spelare varit att räkna med som forwards, utan yttermittfältare istället, säger Stefan och fortsätter:

– Spelar du med två riktigt bra forwards i ett tvåmannaanall är det svårt att behålla dem i Allsvenskan. De försvinner och det blir stora hål. Det är alltid känsligt att tappa de som gör mål, som till exempel Hallenius.

Man blir inte lika sårbar om man tappar någon i ett tremannaanfall?
– Man blir inte lika sårbar. Det är fler som kan ta löpningar och göra jobbet. Det är bara Malmö och AIK som kan behålla den kapaciteten (i ett tvåmannaanfall).

Simon Skrabb är en av era hetaste spelare. Vad är det han gör bra?
– Simon är ju en av de som är mest seriösa och noggranna i allt han gör på träning. Han lägger en hel del tid på att utveckla bägge fötterna. Vänstern har alltid varit bra. Faktiskt börjar högern bli riktigt bra också.

– Nu kan han hålla ner skotten där många andra skulle skjuta över. Han trycker till och håller ned dem.

Han har spelat på lite olika positioner, både i anfallet och som wingback. Vart är han bäst?
– Jag tror väl att han trivs bäst som forward och att vara framåt. Men han har också kvalitet att spela på andra positioner, säger Stefan och tar ett exempel på Simons bredd:

– Innan han gör målet mot Malmö har han en bra djupledslöning som gör att han ligger kvar i den positionen från vilken han gör mål. Det är en allroundkunnig spelare, ibland är det en nackdel och ibland en fördel.

Inför MFF-matchen berömde Uwe Rösler Isak Petterssons spel med fötterna. Har målvaktens spel med fötterna gett er en ny dimension i spelet?
– Isak har ju en fantasisk vänsterfot. Man vill behålla bollen och inte bara trycka ut den. Det har att göra med målvaktens skicklighet, men handlar också om att välja rätt lägen. Titta på Frankrikes målvakt mot både Sverige i kvalet och i VM-finalen.

– Men det har han hanterat på ett bra sätt, Isak. Att ha tekniken men också att fatta rätt beslut. Konsekvensen av att misslyckas är ju väldigt jobbig.

Ser det ibland farligare ut från läktarhåll än vad det egentligen är?
– Ja, det tror jag. Men det kan komma misstag så klart. Men det är samma sak när ”Ante” drar någon på slutet. Men känner man spelaren så är man inte så orolig.

Alexander Fransson och Simon Thern pratar om att de ska ”växeldra” på mittfältet. Vad betyder egentligen det?
– Det är väl det absolut bästa; att två spelare har egenskaper att löpa framåt och även vara bra på att försvara. Det innbär nånstans att ska man ta sig in i straffområdet, man måste in med en mittfältare där. Men ska man själv varje gång springa in där så blir det jobbigt. Men stannar man nån gång så är det en ny spelare som ska upp och den andra får vila.

– Det är ultimat att ha två såna på mitten som kan hantera både anfall och försvar. De kan delta i omställningar med fart, och ta fram bollen. Det är otroligt viktigt som mittfältare att ta sig förbi motståndare på mitten. Det är absolut en drömsituation tycker jag med två spelare som kan bägge delarna.

KAMRATERNA

Alle Fransson: ”Jag följde hjärtat”

En nöjd manager mitt sitt nyförvärv.

Alexander Fransson är tillbaka i IFK Norrköping. Kamraterna var på presskonferensen när guldhjälten från 2015 presenterades.

”Alle” gjorde sin allsvenska debut för IFK borta mot Mjällby i premiären 2013. Men det riktiga genombrottet kom två år senare och i början av 2016 såldes han till schweiziska FC Basel. Under våren startade Alle 14 matcher i Raiffeisen Super League när Basel blev mästare.

Men andra säsongen i Schweiz blev det bara tolv starter för Alle som fick allt mindre förtroende av dåvarande tränaren Urs Fischer.

Inför säsongen 2017/2018 bytte Basel tränare till Raphaël Wicky. Men det hjälpte inte Fransson som den här våren lånades ut till FC Lausanne-Sport för att få speltid och öka chanserna att komma med i den svenska VM-truppen.

Det blev ju inget VM för Alle men han fick i alla fall spela många hela matcher i det schweiziska bottenlaget som dock åkte ur ligan.

Nu är han alltså tillbaka i Norrköping på ett treårskontrakt.

– Vi börjar med att Alexander tar på sig rätt tröja igen, inledde Jens Gustafsson presskonferensen.

IFK-managern menar att man haft god kontakt med Alle under de åren han har varit borta.

På frågan vad som får honom att vända hem till Norrköping säger spelaren så här:

– Jag har kommit i ett skede i karriären där jag behöver speltid. Jag är fortfarande intresserad och jag älskar IFK. När IFK kom in i bilden så var det inte jättesvårt. Jag följde hjärtat. Det kändes rätt att ta de steget nu.

Sedan Alexander Fransson lämnade Norrköping har han debuterat i A-landslaget och spelat Champions League.

– Jag har lärt mig mycket under de här åren, blivit mer rutinerad kanske. Men jag är samma gamla spelare som gillar att ha mycket boll.

Jens Gustafsson berättar om hur han ser på mittfältet nu när Eric Smith har lämnat:

– Smith och Fransson är två olika spelartyper. Vi behöver två mittfältare som kan växeldra. Vi tror inte på att ha en utpräglad defensiv och en offensiv mittfältare.

Två andra guldspelare som IFK-fansen säkert drömmer om att få hem är ju Christopher Telo som inte får speltid i Molde, och ”Totte” Nyman som inte lär fortsätta i Braunschweig efter deras degradering från tyska andraligan.

Vi frågar Alle om han har pratat med dom något på sistone:

– Det är klart att vi har pratat, men inte om det här egentligen. Men vi håller kontakten.

Alexander Fransson kan bli spel spelklar den 15 juli när transferfönstret öppnar, samma dag som IFK möter BK Häcken. Men för att Alle verkligen ska kunna spela då måste både de svenska och schweiziska fotbollsförbunden göra sina pappersarbeten vilket kan försvåras av att det är en söndag. Peter Hunt skojade på presskonferens och frågade sig hur villiga schweizarna skulle vara till det efter att Sverige slog ut dem ur VM…

KAMRATERNA

Läs också: Basel-experten om Fransson: ”Inte en spelare som glänser på det sättet”

Så går det för ex-IFK:are i Europa – Kamraterna-kollen sammanfattar hösten

Vi sammanfattar höstsäsongen för några före detta IFK:are i Fotbollseuropa.

Om knappt fyra veckor öppnar januarifönstret. Kommer Tesfaldet Tekie äntligen lämna Gent? Blir Alexander Fransson kvar i ett Basel som ska spela åttondelsfinal i Champions League?

I Kamraterna-kollen försöker vi hålla koll på hur det går för ex-IFK:are både ute i vida världen men även innanför Sveriges gränser. Våra källor är bland annat Transfermarkt, appen Forza och klubbarnas egna hemsidor.

Har du funderingar eller tips på ex-IFK:are vi borde följa? Hör gärna av dig till kamraterna17@gmail.com, eller skriv till oss direkt på Twitter.

Kamraterna-kollen onsdag 6 december

Alexander Fransson har haft svårt att ta en ordinarie plats i FC Basel. I höst har han haft lite skadebekymmer och det har bara blivit tre ligamatcher från start. På sistone har han fått lite mer förtroende från tränaren Raphael Wicky. För Fransson är det viktigt att få speltid för att kunna komma med till sommarens VM-slutspel i Ryssland. Människor som följer klubben nära  har förutspått att han kommer söka en ny klubbadress i januari.

I gårdagens seger borta mot Benfica i Champions League fick Fransson hoppa in i den 94 minuten. Basel är tillsammans med Manchester United vidare från gruppen till slutspelet.

Christoffer Nyman är skadad och har inte spelat sedan slutet på oktober. Hans Eintracht Braunschweig, som förra året kvalade till Bundesliga, ligger på nionde plats i tabellen – åtta poäng efter Nürnberg på kvalplats.

Tesfaldet Tekie har det fortsatt tungt i KAA Gent. 20-åringen har i och för sig fått speltid i U21-laget men har inte varit uttagen i matchtruppen en enda gång i höst. Tränaren Hein Vanhaezebrouck lämnade klubben efter en svag inledning av säsongen, men ersättaren
Yves Vanderhaeghe tycks inte heller satsa på Tekie. Mycket tyder på en transfer eller utlån i januari.

Emir Kujovic lämnade frysboxen i just Gent för Fortuna Düsseldorf. Laget har gått starkt och ligger tvåa i Zweite Bundesliga. Kujovic har startat i fyra matcher och hoppat in i elva. Sammanlagt har det blivit två mål, varav ett i seriespel.

Inte mindre än tre före detta IFK-forwards representerar just nu lag i tyska andradivisionen. Bäst går det för Sebastian Andersson, som gjort fem mål i höst för FC Kaiserslautern. Även om det gått tyngre med målskyttet på slutet får han stort förtroende av tränaren Jeff Strasser. Andersson har spelat 90 minuter i alla ligamatcher utom en. Dock går det inget vidare för hans lag som ligger sist i tabellen.

Nicklas Bärkroth lämnade IFK i somras för Lech Poznań. Under hösten har han startat i fyra matcher, blivit inbytt i nio och stått för tre assist. Lech Poznań ligger femma i Ekstraklasa, fem poäng bakom klassiska Gornik Zabrze i serieledning.

Niclas Eliasson har inte riktigt fått till det i Bristol City. Det har bara blivit tre starter – två i cupen och en i ligan – för vänstermittfältaren. På sistone har dock ”Samba-Nicke” fått lite mer speltid och blivit inbytt i halvtid vid ett par tillfällen. Bristol City ligger trea i Championship, tio poäng efter ledande Wolverhampton.

Arnor Ingvi Traustason lämnade IFK Norrköping sommaren 2016 för Rapid Wien. Ett år senare lånades han ut till AEK Athen där han blivit lagkompis med bland andra Astrit Ajdarevic. Men de senaste sju matcherna har islänningen lämnats utanför tränaren Manuel Jimenez trupp. Igår rapporterade Expressen att ”Trasten” är nära en övergång till Malmö FF.

Alhaji Kamara spelar numera fotboll för Al-Tawoun FC i Buraydah, Saudiarabien. Laget ligger på tionde plats i tabellen, strax över nedflyttningsplats i Saudi Professional League. Anfallaren har mäktat med tre mål och en assist på sex starter och tre inhopp.

KAMRATERNA