Kamraterna

IFK Norrköping – regionens lag?

Hur ska IFK Norrköping få mer publik till Nya Parken? Ett sätt är att locka fler från närliggande städer? Men hur mycket bryr man sig om IFK i Linköping, Nyköping och Katrineholm? Kamraterna pejlade läget.

Peter Mildaeus, fotbollsreporter på Corren, säger att i början på 1980-talet var det mer jämnt mellan ÅFF- och IFK-sympatisörerna i Linköping. Han minns också det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet då det var många som åkte från Linköping till Idrottsparken i Norrköping. Men det ser inte alls ut på samma sätt idag, anser han.

– Jag tycker att IFK:s ställning har försvagats i Linköping. Idag är det många fler som håller på Åtvidaberg än på IFK. Och det pratas mycket mer om ÅFF i Linköping. Men det finns fortfarande en del äldre IFK:are i läsekretsen som ringer till redaktionen och har synpunkter.

För några år sedan hade Corren en nyhet om att IFK Norrköping bara hade fyra medlemmar i Linköpings kommun.

– Jag minns inte exakt antalet, men något i den stilen. Men det säger kanske en del om intresset även om man så klart kan stötta klubben utan att vara medlem.

Peters uppfattning är att Norrköpings- och Linköpingsbor generellt inte besöker varandras städer för att titta på sport. Däremot tror han att fler reser över slätten för andra typer av ändamål.

– Jag är övertygad om att det idag är ett större utbyte mellan städerna generellt än för 25 år sedan. När det gäller konserter och restaurangbesök och i kulturlivet så åker man emellan städerna. Men kanske är sportpubliken lite mer konservativ än till exempel kulturpubliken.

Hur ser intresset ut för unga fotbollstalanger från Linköping att ta steget till IFK och grannstaden? Peter menar att det förut var naturligt att komma till IFK, men att det inte är så längre.

– De hamnar i ÅFF men också i till exempel Elfsborg, säger han.

Ronny Falck, sportreporter på Katrineholmskuriren, säger att även i Katrineholm så var intresset större för IFK under 1980-talet. Inte minst för att det då fanns spelare från tidningens upptagningsområde som spelade i IFK. Dock tror han att de flesta i Katrineholm som har ett favoritlag i Allsvenskan hejar på IFK Norrköping.

I vilken utsträckning Katrineholmsbor åker till Norrköping för att se allsvensk fotboll har han ingen uppfattning om.

– Det har väl också att göra med hur det går för IFK. Får man stryk med 4-0 så kommer det kanske inte så många.

– Katrineholmskuriren skriver inget om IFK ifall det inte finns någon naturlig koppling till tidningens upptagningsområde, säger Ronny.

Däremot verkar det finnas ett intresse för ”Snoka” i Nyköping, enligt sportreporter Marcus Langbrandt på Södermanlands Nyheter.

– Min känsla är att det finns ett intresse för IFK Norrköping i Nyköpings kommun och våra grannkommuner, och jag vet fotbollsintresserade människor som i ganska stor utsträckning åker ner till Parken.

Tyvärr verkar dock den yngre generationen vara förlorad för IFK, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på klubbens kräftgång de senaste tjugo åren.

– Den yngre generationen sörmlänningar är i större utsträckning bajare och i viss mån gnagare, säger Marcus som menar att många saknar ett lag i regionen att vara stolta över.

När det gäller bevakningen av IFK har Södermanlands Nyheter främst TT-notiser om IFK när laget har spelat match, eller värvat eller förlorat någon spelare.

Hur ser det då ut med reklam för IFK Norrköping i grannstäderna?

Marcus Langbrandt säger att han inte märker att IFK annonserar eller gör något annat för att synas i Nyköpingstrakten. Samma gäller i Linköping enligt Peter Mildeaus.

– Nej, man ser varken några affischer för ÅFF:s eller IFK:s matcher i Linköping. Det känns som att IFK har gett upp Linköpingsmarknaden när det gäller sponsorer. LHC drar in mycket pengar och ÅFF en del, säger Mildaeus.

Men är framtiden då helt körd för IFK i regionen utanför Norrköping? Inte alls, om man ska tro Peter på Corren som till exempel berömmer klubbens satsning på Curva Nordahl.

– Blir IFK igen ett topplag så kommer fler IFK-hjärtan att vakna till. För de finns där, säger Peter.

KAMRATERNA

Ny ”food court” öppnar på Nya Parken

Snart kan den hungriga fotbollsbesökaren på Nya Parken välja på mer än korv med bröd. En så kallad food court som ska erbjuda enkel men matigare ”snabbmat” håller på att byggas.

IFK Norrköping och Stjärnkrogen har redan tjuvstartat konceptet under de två första hemmamatcherna. På en provisorisk yta bakom Curva Nordahl, vid sektion F, har det serverats bland annat pizzabitar, men nu ska en professionell miljö med bland annat en fast bardisk byggas på en mer central plats vid sektion G bakom ”Curvan”.

– En food court serverar inte bara vanlig korv med bröd, utan kommer ha lite matigare alternativ såsom pizza men även mer speciella korvar, säger restaurangchef Joel Torlamb till Kamraterna. Det blir inte heller lika ”tung” mat som i Stjärnkrogen där det serveras till exempel bufféer och kötträtter.

Till en början kommer det serveras två, tre olika alternativ i food courten men på sikt hoppas man på några fler, förklarar Joel som också berättar att man arbetar på att ta fram en unik maträtt som inte finns någon annanstans i Norrköping.

– Det blir något ovanligt, men mer vill jag inte säga nu…

Kommer det finnas falafel? Vi vet att det har efterfrågats.
– Det är inte omöjligt, vi ska faktiskt diskutera just falafel på nästa möte! säger Joel.

Helt färdigbyggd kommer food courten vara först till höstsäsongen, men redan till matchen mot Gefle på måndag flyttar man in till den mer centrala positionen bakom Curva Nordahl. På sikt är förhoppningen att varje läktare, förutom den södra, ska ha en egen food court.

KAMRATERNA

Fotnot: Begreppet ”food court” betyder generellt att flera matställen som finns på samma plats, i till exempel en galleria, har gemensamma sittplatser eller liknande för sina gäster.

Snack med fienden: IFK U21-ÖSK U21 2-3 (1-1)

På onsdagskvällen förlorade IFK:s U21-lag mot ÖSK:s dito på Nya Parken. Kamraterna pratade med Axel Kjäll, assisterande tränare i Örebro SK.
ÖSK kom till spel med bara två spelare från sin A-trupp, och bara en av dem var en s k överårig spelare – målvakten Jacob Rinne. Den andre spelaren från A-laget var Sebastian Ring, född 1995, som ännu inte debuterat i allsvenskan. Det kan ha bidragit till att IFK fick ganska bra tryck i sitt anfallsspel från början
– I första halvlek spelar vi mycket försvarsspel, spelet förs på vår planhalva större delen av första halvlek, säger Kjäll.
IFK tog följaktligen ledningen i 25:e minuten genom Jonathan Wiberg på nick efter ett inlägg från Gordon Molander.
– Norrköping hade mycket boll och när vi väl får tag i bollen tappar vi den snabbt. Men IFK skapar inte så mycket öppna målchanser ändå, säger Axel Kjäll.
Istället var det ÖSK som lyckades kvittera vid en omställning.
– Det var ologiskt. Men viktigt mentalt för oss att känna att vi var med i matchen fast vi inte lyckats så bra med vårt spel. Vi låg ändå rätt i positionerna.

I andra halvlek tar så ÖSK ledningen innan Rawez Lawan kvitterar till 2-2. ÖSK får dock sista ordet och vinner matchen med 3-2.
– I andra halvlek jämnar spelet ut sig, vi får mer lugn i vårt passningsspel och värderar situationerna bättre, får lite längre anfall.
– Samtidigt kunde det ha gått hur som helst. IFK har omställningslägen där man kommer tre mot två men man gör inte mål, säger Kjäll.
Axel Kjäll berömmer Rawez Lawan för ett snyggt mål. Men det är en veteran som han tycker utmärkte sig mest i IFK
– Vi hade som taktik att styra bort uppspelen från Mathias Florén så mycket som möjligt. Pratar vi bara vänsterfoten och passningsspelet så håller Florén fortfarande i allsvenskan.

KAMRATERNA

IFK:s klackledare om sångstrategier

Kamraterna uppmärksammade en diskussion på Gnällbänken om Peking Fanz sånger på Curva Nordahl. Vi frågade klackledaren Pontus Franzén om han har någon särskild ”sångstrategi” under matcherna.

– Absolut, det har jag. Vissa sånger är bra i medgång och andra i motgång. Vissa passar bra efter en målchans, medan andra fungerar bra i slutet av matcherna när vi forcerar.

Peking Fanz sjunger omkring tjugo sånger per match och det är i princip Pontus själv som bestämmer ”låtlistan”.

– Vi avslutar alltid med ”Stå upp för Norrköping”, jag tycker den är briljant i sin enkelhet. Oavsett om man torskar med 4-0 eller vinner med 5-0 ska man stå upp för sitt lag.

I och med Curva Nordahl är det många nya personer på ståplats och i klacken som behöver lära sig Peking Fanz sånger. Kamraterna har förstått att vissa tycker att en del texter och melodier är svåra att hänga med i. Liknande åsikter har uttryckts från till exempel skribenter på Gnällbänken.

– Jag tycker generellt inte att våra sånger är för svåra. Däremot är det för få som kan de med mycket text i, säger Pontus. Den sång vi har överlägset mest text i är Kamratsången och den kan alla.

– Vi har en tydlig strategi att köra mycket enklare i år än tidigare. Samtidigt tänker vi inte lägga ner de ”krångliga” sångerna, eftersom de har bäst potential att blomma ut och bli riktigt grymma. En bra mix är melodin.

Vad kännetecknar egentligen en bra klacksång?
– Det finns olika finesser med olika sånger. En del, som ”Ge mig ett I” och ”Framåt, framåt Kamrater” är ganska stubbiga sånger som det blir bra tryck av. Andra sånger som ”Vi är vit-blåa Peking” eller ”Folk dom säger ni kan inte vara kloka” handlar mer om att skapa ett gung. De har alla sin egna charm, men generellt kan jag tycka att de lite mer originella som det blir bäst drag av är de bästa.

Det går att förbereda och lära publiken på Curva Nordahl vilka sånger som används för att få en så bra respons och stark klack som möjligt, förklarar Pontus som i år använder ett PA-system på matcherna för att nå ut till hela läktaren.

– Men man vill inte babbla för mycket i micken, ju mer förberedda folk är innan de kommer till matchen desto bättre är det.

Vidare nämner han andra sätt att få folk att lära sig sångerna, såsom att lägga upp videoklipp på nätet och liknande. Men man får räkna med att det tar tid att lyckas.

– En bra supporterkultur tar tid att bygga, det är som ett fotbollslag, avslutar Pontus.

KAMRATERNA

Inför Hif borta: Magnus Sjöholm om Mitov, Telo och överskattade Larssons

På måndag har IFK bortamatch mot Helsingborgs IF. Kamraterna pratade med Magnus Sjöholm, kultur- och sportjournalist som följer allsvenskan i allmänhet och Malmö FF och Helsingborgs IF i synnerhet.

Magnus har också ett särskilt intresse för målvaktsspel. Redan hösten 2012 var han mäkta imponerad av David Mitov Nilsson och skrev om detta i ett blogginlägg.
– Då var ju han en av få målvakter som gick ut och boxade. Under 2013 och 2014 så tycker jag att han gick bakåt i utvecklingen. Men han har ju inte plötsligt blivit en sämre målvakt, det är ju förmodligen rent mentalt. Där har ju klubben och tränarna ett stort ansvar, säger Magnus.
– Marcus Sahlman minns jag från HBK, men har aldrig tyckt det var något särskilt med honom. Han imponerade heller inte i höstas när jag såg honom
IFK:s målvaktstränare Maths Elfvendal har sagt att Sahlman och Mitov Nilsson är lika i sin spelstil och tränar på att agera på samma sätt, vilket innebär att det inte är något problem när man alternerar. Men det resonemanget köper inte Sjöholm:
– Jag har lite svårt att köpa resonemanget att de är tillräckligt lika. Jag kan förstå att man alternerar på försäsongen, men när det drar igång tycker jag att det är viktigt att det finns en som är nummer ett.
Magnus såg också förlustmatchen mot Elfsborg senast och träningsmatchen mot AIK och har vissa frågetecken kring Christopher Telo och hur denne värdera situationer
– Jag tycker inte han tillför något defensivt. Det märktes mot AIK att Telo var osäker på var han skulle vara. Man känner igen att han har varit en offensiv spelare. Jag har alltid tyckt om att flytta ner offensiva spelare på ytterbackspositioner, men då måste laget spela offensivt.

Ett annat frågetecken för IFK:s spel tycker Magnus Sjöholm är det centrala mittfältet.
– Jag blev förvånad när jag såg att Daniel Sjölund skulle användas som defensiv mittfältare. Sjölund har alltid varit en bra passningsspelare, en teknisk spelare. Men jag tycker det är fel att använda honom som balansspelare.
– Det behövs en fysisk spelare, en innermittfältare som kan kötta och ta ett gult kort när det behövs. Som ett komplement till Sjölund.
Magnus nämner också möjligheten att ändra taktik till 4-2-3-1 eller 3-5-2 för att kunna ha plats för en mer utpräglad defensiv mittfältare som kan avlasta mittbackarna.- – Jag tycker mycket om – Janne Andersson som tränare och person. Han är en av de allsvenska tränarna som är bäst att snacka med. Jag tror inte han är speciellt nöjd med de här säsongerna i Norrköping och han är säkert revanschsugen.
-Vad är som är ett förmildrande faktum är att man använder så många unga spelare. Man är den enda klubben i Allsvenskan som satsar så ungt.

Om HIF i år säger Magnus att det är ett lag som vill ha mycket boll men gör väldigt få mål.
– Man spelar för att ha ett bollinnehav men är impotenta offensivt. Jordan Larsson är den ende som ibland går in i boxen. Man har spelare som Astrit som vill glänsa och gärna vrida och vända med bollen. Men som inte är beredd att gå in i boxen och riskera att ta en smäll.
– Anton Wede var en annan spelare som gick mer rakt på mål, men nu är han skadad.
Magnus har också vissa tvivel kring Henrik Larsson som tränare.
– Han gjorde det fantastiskt med FFF, men nu ska man äga bollen och vara ett spelande lag. När han tränade Landskrona Bois hade han Superettans bästa spelartrupp i flera år men laget lyckades inte göra mål. Lagdelarna hängde inte ihop, och det är likadant i HIF.
Magnus säger att Henrik Larsson ibland pratar om att HIF spelar 4-3-3 men det snarare är 4-5-1 med Ajdarevic som mittfältsspets. Och att mycket hopps sätts till Jordan Larsson
– Man lägger extremt stora förhoppningar på en sån ung kille. Jordan är inte mogen att ta det stora ansvaret än.
– En sak som är talande är att Jordan Larssons uttalade back-up är Mohammed Ramadan, som Henrik Larsson plockade till HIF från typ vid 3. Det innebär att Jordan Larsson alltid ska spela. Jag är rädd att Henrik överskattar Jordan.

– Jag tror att IFK kan spela rätt bra mot 4-4-2-lag. HIF tror jag passar Norrköping rätt bra, jag tror inte HIF kommer att skapa så mycket.
– Janne Andersson är nog väldigt nöjd med att hålla nollan och kommer nog stabilisera upp det centrala försvaret. Jag tycker inte han borde byta ut någon särskild spelare, absolut inte ut med Dagerstål eller Johansson, men gärna få in en närkampsspelare, som mittfältslibero.

Magnus och Kamraterna pratar också om IFK Norrköpings förutsättningar att bli ett allsvenskt topplag på sikt, att göra det t ex Elfsborg och HIF har gjort de senaste tio åren.
– I Helsingborg och Borås handlar det mycket om bristen på konkurrens från andra elitklubbar. Helsingsborgs basketlag och handbollslag åkte ur sina högstadivisioner i början av 1990-talet. Det var samtidigt som HIF gick upp i Allsvenskan.
– Sen har Helsingsborgs kommun gått in med ett lån på 50 miljoner till HIF. Kommunen har varit väldigt generös.
– Men det känns som ett trendbrott i Norrköping nu. Spontant känns det som att det tar fem-sex år att rota det här och att bygga organisationen. På så sätt är IFK på helt rätt väg. Nu har man Curva Nordahl, ett lag om satsar på egna talanger. Utifrån det tror jag att Norrköping kan vara med och slåss om SM-guldet om fem år. Kunde Borås och Helsingborg göra det kan också Norrköping göra det. Hittills har man gjort det rätt, teoretiskt.
– Och så finns kulturen där, bara man borstar bort dammet.

KAMRATERNA