Parken – Sida 2 – Kamraterna

Experten om Parkens nya konstgräs och hybridgräsets utveckling: ”Går fort framåt”

I sommar ska Östgötaporten få nytt konstgräs av senaste modell.
– Det som gör det lite annorlunda mot andra konstgräsmattor är att vi lägger in fler strån i mattan än normalt vilket gör det mer hållbart, säger Patric Sjöblom som är projektledare för bytet av den nya mattan.

Han arbetar på KSAB Konstgräs som är IFK Norrköpings leverantör när det gäller konstgräset och dess bevattningssystem.

Kan du beskriva det nya konstgräset som IFK ska få?
– Det är inte något revolutionerande utan en utveckling av det system som finns. Men en skillnad är att vi dels har en annan profil på stråna för att förstärka styrkan i det. Sen är kemin i stråna lite förbättrade. Det är utvecklingen.

Det pratas om ett högt ”fiberinnehåll”. Kan du utveckla?
– Fibrerna är själva stråna. Det som gör det lite annorlunda mot andra arenor är att vi lägger i fler strån i mattan än normalt. Det blir mer hållbart.

Hur länge kommer det här gräset att hålla?
– Fem år är det som gäller. Sen är det nog så att gräset håller längre, men det finns säkert ett nytt modernare system om fem år. När det gått fem eller tre år, beroende på vad Norrköping väljer, så flyttar man det här gräset till en annan plan. För breddfotboll någon annanstans.

– Gräset är inte slut, men det kanske inte håller för toppspel i tio år. Men som träningsplan fungerar det jättebra. Den gamla planen IFK har nu ska säljas, säger Patric Sjöblom som har ansvar för att ta bort den gamla mattan, fixa ”padden” som planen ska ligga på och bygga upp den nya mattan.

Ja, det här med ”platslagd pad” som ska ordnas med den nya mattan – vad betyder det?
– Ofta när man har värme lägger man under konstgräset en så kallad sviktpad för att få ett bättre fungerande värmesystem. Det finns två slags padder. En i konstgräsrullar, och det vi kallar plastlagd pad då vi asfalterar ut gummit. Den kan ligga kvar när man byter ut konstgräsmattan i nästa system.

Finns det andra svenska arenor med det här senaste konstgräset?
– Nej, det är lite unikt.

Man ser ofta att konstgräset vattnas både före matchen i halvtid. Varför?
– För att det ska gå snabbare, och ge bättre spelegenskaper. Man kyler ner granulatet när det är varmt på sommaren. Då får man en jämnare spelyta också. Det gör också att det blir en längre livslängd.

Ibland pratas det om att det är gifter i konstgräs. Hur ser du på det?
– Förra året gjorde Naturvårdsverket en ny undersökning ihop med Svenska Fotbollförbundet och gummileverantörer och ett universitet. Det finns gifter i konstgräset, men dom sitter fast hårt och är inte lössläppta.

– Det är inga risker som man ser idag att spela fotboll eller hantera eller att tillverka konstgräset.

Men det finns lite att tänka på för att den omgivande miljön inte ska påverkas av konstgräset, påpekar Patric Sjöblom.

– Det är det svarta gummit som kan försvinna ut, man måste ha krav så att det inte gör det. Det som är bra att man lyft upp frågan ordentligt så att man vet hur ska hantera det.

– På Östgötaporten har man satt dit filter i dagvattenbrunnarna så att det inte försvinner ner i dagvattensystemet.

Hur bra kan ett konstgräs bli egentligen? Hur nära naturgräs kan man komma?
– Jag är en gammal greenkeeper och har varit chef på golfbanor och har byggt flera golfbanor. Jag är ju naturgräsmänniska egentligen. Men utvecklingen inom konstgräs går väldigt snabbt framåt, det blir mer och mer likt naturgräs. Men vi bor i Norden och har vinterklimat. Naturgräs har sin växtperiod emot sig här, säger Patric som även arbetar med hybridgräs.

– Hybridgräs är naturgräs som man blandar i konstgräs. Då har du naturgräs som bas. Man måste sköta det som naturgräs, men det tar mer slitage. Istället för naturgräs som klarar 200 timmar så tar hybridgräs 700-800 timmar under växtsäsongen, inte under vintern. Det kanske skulle funka nere i Malmö att spela i november och februari/mars.

Men utvecklingen inom hybrigräset går framåt. Så kanske får vi se det på Parken i framtiden?

– Den utvecklingen går fortare än konstgräs- och naturgräsutvecklingen. Jag tror det snart finns på fler träningsanläggningar. Göteborg har lagt hybridgräs på Kamratgården och MFF på sin träningsanläggning.

Vilken är den bästa konstgräsmattan i Sverige tycker du?
– Kopparvallen har överlägset bäst.

Varför?
– Dels är den ganska ny, två år gammal. Den kom precis för det här nya systemet som Östgötaporten ska få.

KAMRATERNA

Läs också: Östgötaportens planskötare Niklas Wennermark om olika grästyper

IFK väntar på detaljplan – hoppas bygga klart Parken om ett år

Södra läktaren, ett förslag från 2015. Klicka för förstoring.

I slutet av 2018 kanske IFK kan sätta spaden i jorden och äntligen bygga klart Östgötaporten.

Färdigställandet av Östgötaporten är en segdragen historia. Redan hösten 2015 skrev vi om planerna på att bygga ihop arenan. Då var en av tankarna att det skulle bli kontor och en gymnasieskola i den södra läktaren (”Berget”). Men det är inte längre huvudspåret.

IFK Norrköping vill där istället bygga två stycken idrottshallar för handboll och innebandy. Men den nuvarande detaljplanen för södra läktaren gäller för kontor och skolverksamhet.

– Vi jobbar med att förändra den detaljplanen för att istället gälla sporthallar, säger IFK:s ordförande Peter Hunt och utvecklar:

– Man kan säga att vi jobbar med en detaljplan för södra läktaren och en för hela södra plan (den gamla konstgräsplanen) för bostäder.

IFK inväntar att kommunen ska behandla detaljplanen. Det finns flera olika intressenter i detaljplanen, vilket gör frågan komplex och tidskrävande. Det bör ta maximalt ett halvår till innan ett beslut är taget om detaljplanen, tror Peter Hunt.

– Då kan vi börja agera med eventuella byggen av sporthallar i kombination med att bygga igen läktaren. Jag hoppas att läktarbygget och ihopbyggandet ska kunna ske med start i slutet av nästa år. Vi försöker påverka att det ska gå så snabbt som möjligt för att komma framåt.

Så nu är det alltså sporthallar i södra läktaren som är huvudspåret istället för kontor och skola?
– Ja, exakt.

Ni vill hyra ut sporthallarna till kommunen och få intäkter därifrån?
– Det är inte klart, men det kan vara ett upplägg. En annan sak kan vara att vi upplåter mark och kommunen eller någon annan bygger hallar och att vi kan vara med och bygga ihop läktaren. Det är inte givet vilket det blir. Men för oss är det primära att få ihop läktaren.

KAMRATERNA

Fotnot: En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar om vad man får och inte får göra för byggåtgärder inom ett område. (Källa: Boverket)

IFK mot Blåvitt på hybridgräs – men det nya underlaget inte aktuellt på Parken

Nytt gräs i Göteborg. Foto från Fotbolldirekt.

När IFK Norrköping möter Blåvitt i Göteborg på söndag är det Snokas första match på hybridgräs. Gamla Ullevi är den enda allsvenska arenan med det nya underlaget. Vi ringde upp Niklas Wennermark, Östgötaportens planskötare, för att prata om olika grästyper.

Från och med den här säsongen är det hybridgräs – en blandning av vanligt gräs och konstgräs – på Gamla Ullevi. Omkring 95 procent av underlaget består av naturgräs och resten av konstgräs. Konstgräset ligger som en grund och det naturliga gräset är ovanpå. När gräsmattan klipps så ser man till att hålla det naturliga gräset på en nivå ovanför konstgräset så att man hela tiden spelar på naturgräset. För att hybridgräs ska kunna användas krävs det värme i marken, precis som för naturligt gräs.

Den första matchen på Gamla Ullevis hybridgräs spelades mellan Örgryte och Varberg i våras. Mattan fick direkt positiva omdömen. ”Det är såhär man ska spela fotboll. Inte på konstgräs”, sa ÖIS Johan Elmander enligt Fotbollskanalen. ”Jag älskade planen”, sa AFC Eskilstunas Ferid Ali till Aftonbladet efter vårens match mot Blåvitt.

Allt fler allsvenska lag har det senaste decenniet övergivit naturgräset till förmån för konstgräset. Några skäl är att underlaget blir jämnare och bättre under hela säsongen och att det går att använda konstgräs betydligt mer än vanligt gräs. Dock får man inte den riktiga gräskänslan vid det konstgjorda underlaget. Men hybridgräset, som alltså kombinerar riktigt gräs och konstgräs, ger en längre livslängd än enbart vanligt gräs och så bibehålls gräskänslan till stora drag.

Livslängden för olika gräsunderlag varierar som sagt. En bra gräsplan kan klara 200-400 timmar per år. En hybridplan omkring 600-800 timmar, men kanske uppåt 900 timmar. Konstgräs, som finns på Östgötaporten, klarar 1500-2500 timmar per år, enligt Niklas Wennermark som är driftansvarig på Östgötaporten och ansvarar för IFK Norrköpings hemmaplan. Den används omkring 2000 timmar per år, vilket i snitt blir knappt fem och en halv timme per dag.

Konstgräset på Parken idag har legat sedan 2014 och behöver bytas till säsongen 2019.

– Det finns ett krav från förbundet att det får ligga i fem år. Och varje år gör vi ett Fifa Pro Test för att det ska bli godkänt att spela på. Runt 20 olika saker gör man för att testa planen, säger Niklas Wennermark.

När det gäller naturgräs förstår man ju att det kräver en hel del skötsel. Så även med hybridgräs. Men vad kräver konstgräs för typ av skötsel?
– Vi har allt ifrån att det ska borstas beroende på hur mycket som är på plan. Det ska borstas var tjugonde speltimma, vilket kan jämföras med klippning varannan dag. Sen ska man kontrollera kanter och limningar och skarvar var tjugonde dag. Och så ska det städas varje dag, och var tjugonde dag harvar man efter behov. Det betyder att man går ner med pinnar och luckrar upp sanden och granulatet, ju mer man springer ju mer packar det sig.

Arbetsinsatsen för att ta hand om en konstgräsplan kan jämföras med den för en vanlig gräsplan, menar Niklas Wennermark.

– Men med en gräsplan har man mer moment, som gödning, klippning, vattning. Det finns väldigt mycket att göra med konstgräs. Men folk tror inte att det är så mycket att göra eftersom att det en plastmatta.

På söndag ska IFK spela på hybridgräs. Har du någon erfarenhet av det?
– Nä, men det finns två sorter. Dels en med en konstgräsmatta som man lägger på plan, så sår man i konstgräsmattan. Sen finns det den på Gamla Ullevi med 95 procent vanligt gräs och sen sår man ner konstgrässtrån i mattan för att stärka upp alla rötter och ytan.

– Jag har inte tittat på den ännu, men av vad jag har fått till mig så fungerar det bra. Men Ullevi är en matcharena, där har man ju bara matchvärmning och matcher. De kommer ej upp i de timmarna som vi har.

Så det är bara konstgräs som fungerar utifrån rådande förutsättningar på Parken?
– Ja, så är det så att säga.

När vi var i kontakt med IFK Norrköpings VD och koncernchef, David Bergström, innan sommaren sa han att det inte finns några planer eller intentioner att lägga hybridgräs på Parken inom de kommande åren. Niklas Wennemark ser inte heller det som troligt.

– Inte som det ser ut just nu i alla fall. Det är inget som vi tittar på just nu, det är inte försvarbart när vi har skolor här på morgnarna och fullt alla dagar i veckan. Men sen går ju konstgräsets utveckling framåt så att säga. Och nu har vi hybridgräsets första år på Ullevi, det går ju också framåt och vi får se hur det går.

Du som jobbar med det här varje dag: Kan du sakna doften av gräs och den riktiga gräskänslan?
– Ja, jag kommer från golfen och har jobbat med den här mattan från 2004 och framåt. Det är klart att man saknar gräs, det gör man absolut. Men med de förutsättningar man har idag att alla vill spela fotboll så är det ej försvarbart med hybridgräs som bara klarar 600-800 timmar per år. Men gräs är alltid gräs.

KAMRATERNA

Fotnot: Hybridgräs finns också på bland annat Santiago Bernabéu, Amsterdam Arena, Estadio San Mamés, Milanello och Wembley.

IFK överger Curvan i Europakvalet: ”Sannolikt blir det så”

IFK Norrköping kommer sannolikt inte använda Curva Nordahl i kvalet till Europa League. Kostnaden att hyra och sätta dit stolar är för stor, anser klubben.
– Det visade sig förra året att det blev riktigt dyrt, säger ordförande Peter Hunt till Kamraterna.

I internationellt cupspel tillåter inte Uefa ståplatser. Därför brukar lag ofta montera provisoriska stolar på ståplatsläktaren. Så var fallet när IFK Norrköping mötte Rosenborg förra året i kvalet till Champions League. Men till årets kval i Europa League lutar det åt att IFK inte kommer att göra det. Man anser att det blir för dyrt – omkring 400 000 kronor skulle kostnaden bli.

Kamraterna erfar att ståplatspubliken istället kommer att hänvisas till Östra läktaren, medan de som brukar sitta på Östra i sin tur hänvisas till VM-läktaren. IFK Norrköpings ordförande Peter Hunt kan inte ge några definitiva besked, men medger att det är dyrt att montera stolar temporärt.

– Vi ska hantera frågan, men det visade sig förra året att det var riktigt dyrt, omkring 400 000 kronor. Det kan vi inte betala.

Men det är egentligen först efter lottningen den 19 juni, när man vet vilket lag man ska möta, som ett definitivt beslut tas i stolfrågan, menar Hunt.

– Vad får vi för lag? Vi kommer sannolikt inte fylla ”Porten”. Vi får ta en dialog efter lottningen. Sen har vi lite tid att hantera frågan beroende på vilket lag det blir. Men som jag ser det blir det svårt att göra om Curva Nordahl. Att sätta upp stolar på Curvan är sannolikt inte aktuellt.

Curva Nordahl har ju blivit en viktig symbol för supporterkulturen i Norrköping. Hur har ni resonerat utifrån den synvinkeln?
– Allting har ju ett pris. Att betala 400 000 kronor för stolar i en match kan ingen acceptera. Då får vi, Curva Nordahl och alla fansen där, tillsammans med klubben försöka hitta ett bra alternativ, säger Peter Hunt och fortsätter:

– Vi får vädja till fansen om vad som är bäst för föreningen. Det är omöjligt, att så fort vi får en internationell match, hyra in stolar för att man ska stå på samma ställe även om det finns en symbolikfråga i det. Här måste man vädja till sunt förnuft.

IFK har dock ännu inte haft någon dialog med Peking Fanz om det här, säger Peter Hunt.

– Får man sätta sig lugnt och resonera så är hela Curvanprojektet ett lågprisprojekt för att få så mycket publik som möjligt, nästan ingenstans man kan se allsvensk toppfotboll billigare. Redan där har vi en subvention. Vi har 15 matcher per år, och eventuella cupmatcher, och att då flytta sig vid ett, två tillfällen kan också bli en stämningshöjare.

I dagsläget är det ovanstående lag som IFK Norrköping kan stöta på i kvalomgång 1. Sammanställning: Uefaranken

IFK Norrköping går in i första kvalomgången till Europa League, och där är sannolikheten obefintlig att man ska lottas mot något publiklag. Men även om man avancerar i turneringen och stöter på mer namnkunnigt motstånd är det inte säkert att Curvan kommer att användas. Inte ens om man når gruppspelet.

– I ett gruppspel så ställs det på spets igen. Då vet man inte vad det är för lag och hur det ser ut. Men vi har inte de ersättningar från Uefa i Europa League som vid Champions League och de medel SEF ställer till förfogande är begränsade, säger Peter Hunt.

Om IFK går till Europaspel kontinuerligt så kommer ju den här stolproblematiken och kostnaden att återkomma. Peter Hunt säger att en variant är att man har ett mer flexibelt system för arenan.

– Det finns olika alternativ och vi tittar på hur andra klubbar har gjort.

KAMRATERNA

”Kan vara ännu mer offensiva i sin marknadsföring” – publiksnack inför Giffarna

På måndag kommer Gif Sundsvall till Parken, ett lag som inte brukar locka så mycket folk. Bortsett från premiären har det varit ganska glest på läktarna i inledningen av Allsvenskan. Men hur ser IFK:s publik ut och vad får den att komma till Parken?

Hammarby lockade 14 533 åskådare medan Sirius och J-Södra drog 7 083 respektive 6 214 personer. Mot Sundsvall kan det mycket väl bli tredje raka hemmamatchen med ganska lite publik. Vi frågade två personer som följer klubben nära om hur de ser på IFK:s publik och vad klubben kan göra för att locka fler.

Eva Jensen är reporter på Norrköpings Tidningar och har som reporter och fotograf på olika tidningar under många år bevakat IFK Norrköping. Christer Gustafson är sportreporter på NT och skrev sina första rader i tidningen redan 1994.

1. IFK har blivit ett publiklag de senaste åren, men mot Sirius och J-Södra var publiksiffrorna nere på normala nivåer. Hur stor grundpublik bedömer du att Snoka har egentligen?

Eva: Jag tror att det finns grundpublik på runt 6 000 personer. De senaste årens framgångar och att IFK börjat spela en mer publikvänlig fotboll har troligtvis resulterat i att både grundpubliken och medgångssupportrarna har blivit fler.

Christer: Det beror lite på hur man definierar grundpublik. De senaste säsongerna har IFK snittat över 10 000 per match, och om jag ska bedöma det är väl kanske runt 7 000, plus/minus några, av dem sådana som kan definieras som någon slags grundstomme som nästan alltid går. Utöver dem ökar siffrorna beroende på lite olika parametrar in i varje match, som motstånd, väder, bortafölje och sportsliga resultat etcetera. Det har ändå lyft jämfört med för några år sedan. Satsningen på Curva Nordahl har förstås hjälpt till där också.
Hur mycket av ökningen som beror på medgångssupportrar är svårt att ha en bild av, men det ska bli intressant att följa trenden de närmaste matcherna. Sundsvall härnäst är inte heller ett lag som klassiskt lockar jättemycket folk utöver grundpubliken.

2. Ibland får man känslan att resultatet i föregående hemmamatch får oproportionerligt stor betydelse för publiksiffran. Vad är din bild?

Eva: Resultatet från senaste hemmamatch påverkar kanske en viss del. Men det finns annat som styr, framför allt motståndet – varken Sirius eller Jönköpings Södra är några publikdragare. Andra klubbar (IFK Göteborg, Stockholmslagen) lever på sina namn trots att de inte varit så framgångsrika på sistone. Andra faktorer som spelar in är när matchen spelas, vissa speldagar är mer attraktiva än andra (veckomatcher känns inte lika heta), samt väder.

Christer: Håller med till stora delar. Men det beror nog på motståndet i sig också. Vissa matcher ”säljer sig själva” och då kan det bli bra med publik på läktarna även om IFK kommer från en tyngre period. Däremot är det så med vissa matcher att de kräver draghjälp från start.
Varken Sirius eller Jönköpings Södra är lag som lockar så mycket folk av sig själva och då kan IFK få en negativ effekt in i den typen av matcher om man kommer från en period med sämre resultat eller om senaste hemmamatchen inte var så bra.
Jag kan inte påstå att jag detaljstuderat om det är samma fenomen som förekommer i andra klubbar, men jag tror ändå inte IFK är så ovanligt där.

3. Sportsliga framgångar betyder naturligtvis jättemycket för att locka publik till Parken. Men finns det saker IFK kunde bli bättre på för att locka folk oavsett tabellposition?

Eva: Att ha många egna produkter, spela en rolig fotboll och att det finns möjligheter för mat och dryck i anslutning till arenan är tre saker som lockar. Sen gäller det för IFK att markera att man inte tillåter vissa ”supportrar” att sprida oro på läktaren. Den här våren har det varit några incidenter i nästan varje match, det kan faktiskt skrämma bort en del.

Christer: IFK har gjort en hel del bra de senaste åren, men man har som sagt också haft draghjälp av resultaten hos en fotbollsstad som var svältfödd på framgångar. Det går självklart alltid att bli bättre. Man kan vara ännu mer offensiva i sin marknadsföring för att nå potentiell publik. Alla minns väl Thomas Walden i början på 2000-talet som lyckades sälja produkten trots att den sportsligt var svag. Gärna fler riktade kampanjer, speciellt till matcher där man kan ana att det blir lite svårare att få mycket publik.
I konkurrens med allt bättre tv-produktioner kan man även vässa arrangemanget så att upplevelsen för arenapubliken blir ännu bättre.
Men med det sagt så är det ändå så att det överlägset bästa sättet att locka publik är segrar på planen.

KAMRATERNA