Fotboll – Kamraterna

Kroatienexperten om Jens till Hajduk Split: ”Kan brinna under fötterna”

IFK Norrköpings förre tränare Jens Gustafsson är klar för Hajduk Split. Vi pratade med en person som följer Hajduk nära och inte är så förvånad över klubbens val.

Josip Ladan är sportreporter på Aftonbladet och Hajduksupporter sen barnsben. Han blev först lite förvånad över att Jens Gustafsson var klar för den kroatiska klubben som slutade fyra förra säsongen.

Men sen tänkte han om.

En sportchef med koll på Skandinavien och en uttalad strategi att satsa på egna talanger var några anledningar.

– Sportchefen, Mindaugas Nikolicius, var tidigare i Gorica och tog Jiloan Hamad dit sommaren 2019 och har bra koll på skandinavisk fotboll sedan tidigare, säger Josip Ladan.

Nikolicius lämnade sedan Gorica för Hajduk Split och han var säkerligen en bidragande faktor till varför Hajduk nyligen värvade Alexander Kacaniklic från Hammarby, tror Josip Ladan.

Hajduk Split är en klubb med stora anor. Klubben grundades 1911 och räknas tillsammans med Dinamo Zagreb som en av de stora i kroatisk fotboll. Man har vunnit ligan och cupen sex gånger vardera och deltog i Europa League senast säsongen 2010/2011.

Det har varit riktigt mycket svängdörrar på tränarposten.

Det verkar inte vara en så lugn miljö som Jens Gustafsson kommer till. Bara de senaste åren har det varit sju, åtta tränare i klubben. Senast italienaren Paolo Tramezzani som fick lämna alldeles nyligen.

– Det har varit riktigt mycket svängdörrar på tränarposten, men även i styrelsen och på ordförandeposten, presidenter och allt möjligt, säger Josip Ladan.

Vilken status har klubben i Kroatien skulle du säga?
– Supportermässigt, sett till det breda intresset, så är Hajduk nummer ett. Det är en historisk klubb med ett stort följe, både hemma och borta. Det är en stor bred bas med supportrar, inte bara i Dalmatien, utan även i övriga Kroatien och i Bosnien vilket ju har att göra med den gamla storhetstiden under Jugoslavien.

– Supportrarna är engagerade också. Det är ett helvete att komma dit när de är på det humöret. I matcherna mot Rijeka och Dinamo Zagreb på senare år har det varit ett jäkla drag.

Jens framstår ju som ganska lugn och lågmäld, kommer han passa in?
– Det är inte vanligt att Hajduk anställer kyliga, kontrollerade männsikor till klubben. Men om man vänder på det, så kan man se det som att de behöver lugn och trygghet. En tyst auktoratiet. Och jag vet att Jens kan skrika till, säger Josip Ladan.

– Det är kanske det som behövs i en trupp som är fylld med stora egon. Det kanske säger mer att vara vara tydlig i taktiken på planen. De här spelarna är vana vid allt möjligt. Det kommer in en tränare som sen är borta om tre månader.

I IFK ville Jens ha mycket passningsspel och stort bollinnehav. Kommer det fungera i Hajduk?
– Ja, det skulle fungera. Det är ett lag som lever på att hålla i bollen, och även ha individuella prestationer och spelare som går framåt och bryter mönster. Den typen av snabb fotboll med kontroll, stabilitet och just förmågan att gå framåt kommer nog passa honom som handen i handsken. Annars hade inte klubben tittat på Jens.

Jens pratar ju mycket om att utveckla människan, snarare än om att vinna. Behöver han ändra den approachen?
– Ja, han får nog anpassa tonaliteten litegrann, säger Josip Ladan och lyfter en viktig sak i klubbens rekrytering av den 42-årige svensken:

– Vad jag har läst i artiklar så pratar man om Jens förmåga att utveckla unga spelare.

Hajduk Split har lagt mycket pengar på sin ungdomsakademi och infrastrukturen kring den. Man vill bli självförsörjande på egna spelare, enligt Josip Ladan. Och alla som följt Jens Gustafsson under åren i IFK Norrköping vet ju vad han kan göra med talangfulla spelare.

– Just utvecklingen av unga spelare är en del av anställningen av Jens, tror jag. Idag har man tre egna produkter i laget som är 18, 19 och 20 år gamla. De kom från nästan ingenstans. Det finns en hel arsenal av ungdomar att förädla och sälja vidare. Och Jens har ju gjort det tidigare.

Medan Jens Gustafsson kunde arbeta ganska mycket i lugn och ro i Norrköping så väntar helt klart en annan vardag för honom nu i den kroatiska staden vid Adriatiska havet.

– Jens kan ställa in sig på att det kan brinna under fötterna ganska fort. Inte bara i klubben, utan även från krävande supportrar. Han kan nog vara glad att han inte kan språket. Det är mycket kommentarer i sociala medier som inte är de mest sansade eller analystiska. Det blir så när folk bryr sig, då kan det gå fort, säger Josip Ladan.

– Lika mycket som det kommer vara en belastning när det går illa, lika bra kommer det vara när det är vind i seglen. Det är många gånger som supportrarnas gap och skrik har flyttat berg i Split. När publiken kommer tillbaka efter pandemin blir det ett jäkla liv.

KAMRATERNA

Jens om backlinjen, kedjan och vem som kan ta Kalle Holmbergs roll

”Vi har gått ifrån lite att prata spelsystem och siffror och jobbar mycket mer på vilka egenskaper som vi vill ska komma fram så ofta som möjligt.”

Några timmar inför dagens match mot Bröndby i Atlantic cup i Portugal fick vi tag på IFK:s manager Jens Gustafsson.

4-3-3 – är det fyrbackslinjen som gäller nu eller tänker ni att ni kan växla lite?
– Jag tror att vi behöver vara flexibla på ett annat sätt. När det gäller alla uppställningar. Fotbollen förändras i en takt så att vi inte kan sätta utgångspunkten i januari.

Så det kan mycket väl bli trebackslinje längre fram?
– Ja.

Mot Sarpsborg såg 4-3-3 lite ut som 4-1-4-1 i lördags, i alla fall i defensiven?
– Ja, man kan hamna i de positionerna.

Men ser du det som två offensiva och en defensiv mittfältare, en mittfältslibero?
– Nja, vi spelar med tre centrala mittfältare. Kan fördela det arbetet på olika sätt. Det kan vara flexibelt och kan ändras under match.

Simon Thern har spelat allt ifrån sittande mittfältare (senaste matchens inhopp) till ytterforward (Europaspelet mot Liepaja). På vilken eller vilka positioner ser du honom just nu?
– Jag tycker att mina beslut hämmade honom lite i fjol. Vi kom inte riktigt tillrätta där. Simon är främst central mittfältare. Sen behärskar han många offensiva positioner som du säger.

Och Lars Krogh Gerson behärskar typ alla defensiva positioner?
– Ja. Som spelare kan man ibland se det som en negativ sak att inte ha en fast position, men jag tycker det är otroligt viktigt. Brescia valde Simon Skrabb för att han var otroligt användbar på många positioner. Jag tror det är mer till fördel än nackdel.

En del menar att du tar ut de bästa elva spelarna och stuvar om lite i laget istället för att plocka in den som borde stå på tur på ”sin” position?
– Jag ser inte det som kritik. Det kan mycket väl stämma. Vi resonerar på det viset, säger Jens och fortsätter:

– Vi har gått ifrån lite att prata spelsystem och siffror och jobbar mycket mer på vilka egenskaper som vi vill ska komma fram så ofta som möjligt. Och då ska vissa spelare hamna i vissa positioner på planen.

Men blir det inte tuffare för den som känner att den är nummer två på en viss position, att man inte får chansen?
– Det är en del av fotbollen att förstå att det finns den typen av konkurrens. Det är ofrånkomligt.

I kedjan spelar ni med tre man. Eller kan också det förändras?
– Nej, det kommer nog inte ändras så mycket. Vi har spelat med tre forwards i stort sett hela tiden. Hur vi spelar därframme tror jag ligger mer fast än hur vi spelar i backlinjen. Att vi spelar med tre forwards känns ganska klart.

– Men man kan säga att vi är mycket mer uppbyggda på principer i spelet än antal spelare i olika lagdelar. Jag känner att vi har varit väldigt lyckosamma med att utveckla den delen. Vi har så pass bra spelare.

Om vi pratar det centrala anfallet: Vilka ser du knackar på dörren där?
– Både Carl Björk och Lucas Lima kan spela i den centrala kedjerollen.

Maic Sema?
– Han skulle också kunna spela där, men då spelar han mer som Kalle Holmberg, om du förstår hur jag menar. Men Maic kan också spela på flera offensiva positioner.

Ni har en ny tränarkonstellation med Jens-Maths-Kim-Stefan. Kommer ni dela upp arbetsuppgifterna er emellan, anfallsspel, försvarsspel etc?
– Vi håller på att lära känna varandra. Kim var ju med oss en del förra året men inte på heltid. Vi försöker fördela med det vi har bäst fallenhet för. Så det inte bara bli en person som pratar hela tiden. För då slutar spelarna lyssna.

– Men just nu till exempel visar Maths för Kim hur man ska försvara sig på fasta situationer.

En del hoppas på att Stefan Thordarsson nöter lite avslut med anfallarna?
– Jag mötte ju Stefan Thordarsson själv när jag spelade i Falkenberg. Jag tycker inte han var särskilt bra avslutare (skratt). Skämt åsido, han kan mycket väl göra det, det är en väldigt smart person.

– Men han håller fortfarande på och ber om ursäkt för alla stämplingar och fula knep han utsatte mig för.

KAMRATERNA

Gustav Jansson lämnar Östergötland – men stänger inte dörren för IFK

Avtalet med IFK Norrköping löpte ut vid årsskiftet. Nu lämnar målvaktsreserven Östergötland för att flytta hem till Katrineholm. Men Gustav Jansson stänger inte dörren för IFK.
– Blir det aktuellt så tar jag ställning till det då. Det har varit en fantastisk miljö att vistas i.

Gustav Jansson är ÅFF-keepern som blev målvaktsbackup i IFK Norrköping våren 2018. En lösning som passade bra då Jansson bodde kvar i Linköping efter ÅFF-tiden och David Mitov Nilsson då var skadad. Sedan dess har Jansson hållit igång med IFK Norrköping och varit registrerad som spelare. Något som varit extra viktigt då Julius Lindgren inte både kunnat spela för Sylvia och i internationella matcher för IFK.

Men nu har alltså Janssons avtal löpt ut, samtidigt som han inom kort flyttar tillbaka till hemstaden Katrineholm. Men han stänger inte dörren för någon form av fortsättning i Peking.

– Blir det blir aktuellt så tar jag ställning till det då. Hur jag själv känner och hur det funkar. Precis som tidigare. Då har det ändå funkat bra. Både målvaktsmässigt och privat, samtidigt som det varit en fantastisk miljö att vistas i, säger 33-åringen och fortsätter:

– Det är som vilken arbetsplats som helst, man vill trivas. Det var så positivt hela vägen. Både när man ser till kompetensen och den talangen och viljan som finns. Alla vill bli bättre, det är en progressiv miljö utvecklingsmässigt. Men också en familjär och avslappnad känsla. En miljö där man blir respekterad för den man är.

Nu verkar Julius Lindgren bli uttalad andremålvakt i IFK Norrköping. Vad kan du säga om han och hans utveckling?
– Fotboll är ju lite konstigt, vissa har en spikrak karriär via U-landslag och sen in i ett A-lag direkt. Jag kan bara ta mitt eget fall, jag var 23 när jag kom från Värmbol till ÅFF som då var nykomlingar i Allsvenskan. Så är det för Julle också, han har inte haft den där spikraka karriären. Men med bra träningsmiljöer har han utvecklats, fått spela i Division 2 och sen Division 1 med Sylvia. Det är en annan typ av resa.

Gustav Jansson låter som ett eko av Jens Gustafsson när han utvecklar vidare.

– Han har tagit små steg hela tiden som inte är så märkbara, men gjort rätt saker i vardagen. Under lång tid har det kanske inte märkts, men sen lossnar det. Han har gått lite under radarn. Det är en jättebra kille, den här chansen är han väl värd.

– Jag tror också att IFK tänker att man ska fostra egna spelare, rekrytera internt. Ha Norrköpingskillar i truppen.

Det finns ju många unga spelare i truppen som många har förhoppningar på. Är det någon som har imponerat extra på dig?
– En är Isak Bergmann Johanneson, och då är det inställningen till träning och hungern på att bli bättre som imponerar. Det är allt eller inget. Det är väldigt inspirerande att ha såna i sin trupp, spelare som kör mycket på egen hand och har hur mycket energi som helst. Det ger lite perspektiv. Men alla unga är skitduktiga på olika sätt.

KAMRATERNA

Byte av serie eller inte för Sylvia? Besked väntas snart

Först verkades det som att man skulle flyttas ner till den södra serien. Sen verkar man ändå hamna i den norra. Men för tränare Hellberg kvittar det vilken Division 1-serie som Sylvia spelar i 2020.

– För oss spelar det ingen större roll. Om vi hamnar i den norra serien är det fler resor inom 16-17 mil, till Stockholm och Örebro. Och så några riktigt långa resor. I södra skulle det bli fler halvlånga resor, säger Kim Hellberg, tränare i IF Sylvia

Under 2019 spelade IF Sylvia, liksom Linköping City, i den norra av de två Division 1-serierna. I den södra spelade bland andra Åtvidabergs FF. Men då lag som Brommapojkarna, Syrianska och Frej degraderades från Superettan så verkade det som att Sylvia – som varit ett av de sydligaste nordlagen – skulle få byta serie.

Nu verkar det dock som att det kan bli spel i Norra serien för de svartvitrandiga även 2020. Anledningen är en sammanslagning mellan Carlstad United och Karlstad BK. I så fall skulle Motala få en plats i Division 1, och hamnar i så fall i Södra tillsammans med Linköping City. I alla fall enligt det senaste förslaget på SvFF.

Förslag på serieindelning i Division 1 2020.

– Då blir det fler stockholmslag i så fall. Dessutom hamnade ju alla lagen från Superettan i Norra. Men jag vet inte hur bra de är.

Vad händer då annars i Sylvia? Kristoffer Khazeni kommer att spela för IFK Norrköping under 2020, men i övrigt har Kim Hellberg inga nyheter att förmedla.

– Det är den enda förändringen som är klar. Det är en jätteskicklig fotbollsspelare som har varit bra på det mesta. Spelar med fart och med en teknik, kan göra saker i hög fart. En härlig offensiv spelare. Jag tror jättemycket på honom.

Vad säger du annars om året, måste ha varit över förväntan som en nykomling?

– Ja, spelarna har varit fantastiska på att ta till sig instruktioner. Kanske har de haft än ännu större utveckling än vad jag hade trott på ett år. Visst har vi varit svajiga i vissa prestationer men överlag spelat väldigt utvecklande fotboll.
– För tre år sedan var vi inte ens bland de 150 bästa lagen i Sverige, sett till tabellen. Idag är vi bland de femtio bästa. Det är en enorm skillnad.

– Division 1 är en riktigt bra serie, vi har sötta på många bra spelare. Det såg man när Umeå slog ut Frej i Superettankvalet. Det är ett större kliv mellan Division 1 och Division 2 än mellan Superettan och Division 1.

– Höjdpunkten var väl när vi slog Linköping när de hade vunnit jättemånga raka matcher. Och vi gjorde det för att vi var bättre än dem.

Tidigare år har spelare fått lämna föreningen när de kommit upp i en viss ålder. Hur blir det nu?

– Vi har ju haft laguppställningar i år med lägre snittålder än förra året. Men det handlar inte om exakt hur gammal man är, utan att man är en spelare som vill bli bättre och som har kvaliteter. Framförallt killar från Norrköping. I år var det bara Niklas (Söderberg) och Kristoffer som inte är från Norrköping. Det var väldigt länge sen det var ett lag med bara norrköpingskillar som låg så högt upp i seriesystemet.

– Förut gick våra bästa spelare till Sleipner eller Assyriska. Nu vill spelare från alla möjliga ställen komma till oss. Men vi vill hitta unga spelare från Norrköping och hjälpa dem till elitnivå.

– Khazeni är ju född 1995, svårt att hitta spelare med den spetsen. Men det visar att man fortfarande kan bli elitspelare när man är 25 år. Man kanske inte kommer bli landslagsman eller gå utomlands men man kan bli en allsvensk spelare eller leva på att spela fotboll.

KAMRATERNA

Fotnot: SvFF:s förbundsstyrelse sammanträder 22 november. Då tas det slutgiltiga beslutet om serieindelning.

Superettan-experten om spelarna – och tränarna – som IFK bör hålla koll på

Vem ska ta över IFK Norrköping om Jens Gustafsson lämnar? Vi ringde upp en person med bra koll på tränarna i Sveriges näst högsta serie.

För ett par veckor sedan skrev Fotbollskanalen att Jens Gustafsson är en het kandidat att ta över Malmö FF om skåningarna bryter med Uwe Rösler.

Men oavsett om det ligger något i skåningarnas intresse eller ej så finns det fler personer som ser något stort i 41-åringen. I en intervju med Sportbladets Erik Niva berättade stjärnagenten Hasan Cetinkaya att han vill göra Jens Gustafsson till ”den största svenska tränaren sen Svennis”.

Om nu Gustafsson lämnar IFK – vem ska klubben satsa på då? Det finns som vanligt ett gäng tränare med allsvenska meriter. Men frågan är om det inte finns ännu mer intressanta namn i serien under?

Göran Bolin bevakar Superettan för Aftonbladets räkning. Han nämner på rak arm två namn som skulle kunna vara intressanta för ett lag som IFK:

– Både Klebér Sarenpää i Brage och Andreas Brännström i J-Södra har gjort det bra. Brännström var ju aktuell för Blåvitt tidigare. Båda är ju unga, i alla fall med svenska mått mätt, och har gjort det jättebra.

– Sarenpää är en lugn och stabil person som har lagt pusselbit för pusselbit i Brage. 2012 var man ju klubben konkursmässig, så han har fått både tid och tålamod för att skapa det han har gjort.

– Om man uttrycker sig lite oförsiktigt så tycker jag att Brage är Superettans bästa lag. De kan både spela med eget bollinnehav eller försvara sig och kontra. Så som de har uppträtt så tycker jag de har varit bäst.

– Man har ökat träningsdosen och fått in en helt annan professionalitet och mentalitet som har visat sig på planen.

Och Brännström i J-Södra?
– Han känns också lugn och stabil. Han har haft en rätt tuff säsong och har nästan aldrig kunna spela två matcher i rad med samma elva. En balanserad typ men som tar rätt mycket plats i debatten. Det tror jag är viktigt om man ska till en storklubb, du ska ju ta plats. Men mitt intryck av honom är enbart gott.

– Han rev ju ner det Jimmy Thelin byggt upp med 4-4-2 och började om på ny kula. Satte rätt snabbt en trebackslinje och tog in några spelskickliga bolltrygga spelare. Ett helt nytt J-Södra, mer tekniskt skickligt. Det har han gjort imponerande snabbt.

Brage och J-Södra slutade på tredje respektive fjärdeplats i Superettan 2019. Istället var det Mjällby och Varberg – bägge bottentippade inför säsongen – som kvalificerade sig till Allsvenskan 2020.

– Mjällby är det lag som påminner minst om IFK Norrköping i sitt spel. De spelar med mer kamp och attityd.

– Tränaren Milos Milojevic var ju bara assisterande till förra sommaren innan han hoppade in efter Jonas Andersson. De löper kopiöst, det är nästan deras motto att löpa mest.

Varberg tränas av Joakim Persson som i fjol var nära att åka ur Superettan. Persson har tidigare tränat Kristianstad och Ängelholm, men har som spelare meriter från Malmö FF, IFK Göteborg, Hansa Rostock och Atalanta.

– Ja, han är ju både tränare och sportchef som i Norrköping. Han har nog hamnat på rätt ställe i tillvaron. Eftersom han är halvtokig själv så har han fått en grupp med halvtokiga spelare att jobba med. Men har han ambitionen att träna en större klubb kanske han får putsa till språket lite (skratt).

Det låter inte som den analytiska typen?
– Han är väldigt bra med spelarna och de köper honom. Sen har han folk runtomkring sig som är mer inne på analys. Det har blivit en bra kombination.

”Wiedesheim-Paul påminner om Nyman”

Det är ju inte bara när det gäller tränare som det finns anledning att snegla på Superettan. Det finns naturligtvis också många talangfulla spelare i serien. En som det pratats tidigare om när det gäller IFK Norrköping är Leo Bengtsson som tillhör Hammarby men spelat för samarbetsklubben IK Frej.

– Han har varit sådär. Jag tycker att han borde byta miljö och att Norrköping hade varit en perfekt miljö för honom. I år har han spelat i en rätt begränsad omgivning. Han är rapp, kvick, bra en-mot-en. Det han inte riktigt lärt sig är hur han ska använda sina medspelare på ett bättre sätt.

En annan spelare som Göran Bolin tycker man ska hålla koll på är Örgrytes Alexander Bernhardsson.

– En vänsterytter som kom från Sävedalen i vintras. Han var nog inte påtänkt för startelvan men tog chansen när han fick den. Ganska lång och gänglig men duktig en mot en och kan göra saker i maxfart. Snabb med och utan boll. I och för sig redan 21 år men gör sin första säsong på den här nivån.

– Jag gillar också Oliver Ekroth i Degerfors, en fysisk innerback. Kan spela med lite stor risk ibland men kan också slå de här vristpassningarna på 50 meter med stor precision. En som vill spela bollen framåt. En late bloomer men med jättefin utveckling i år.

– En annan spännande spelare i Degerfors är Axel Lindahl. En väldigt snabb spelare som har fått allt bättre teknik och spelförståelse. Kan spela som wingback både till höger och vänster. Om man jämför med Erik Lindell så är Lindell väldigt nyttig men sticker inte ut. Lindahl har mer spets.

Hur är det med Rasmus Wiedesheim-Paul som gjorde 19 mål för HBK i år?
– Han har lite begränsad teknik men är en riktigt bra avslutare. Han påminner faktiskt lite om Christoffer Nyman, han jobbar hårt och går i djupled. Spelar inte bara för sig själv utan öppnar upp för andra. Han har lite att slipa på men är framförallt en bra avslutare. Uppväxt på naturgräs vilket syns.

Får HBK behålla honom?
– Är någon villig att hosta upp så säljer de, klubben behöver pengar. Jag tycker att han ska lämna och ett rimligt kliv är Allsvenskan. Han är ju bara 20 år.

Vad säger du om HBK som numera bara är tredje bäst i Halland?
– Det har varit samma sak varje år HBK spelar i Superettan: Man har fyra-fem riktigt bra spelare, men lika många som knappt håller Superettan-klass. De fostrar egna spelare som de måste ge chansen men alla håller inte måttet. Erik Ahlstrand har fått chansen på vänstermittfältet i år. Kommer säkert bli jättebra, är precis fyllda 18 år men är förstås inte färdig än.

– Det är också så med HBK att man bytt styrelse och har ekonomiska problem. Sånt sipprar ner på planen.

Till sist: hur ser du på Superettan 2020, med nya lag som Gif Sundvall, Ljungskile och AFC Eskilstuna?
– Charmen med Superettan är att det är så jämnt. Ska man var ärlig finns det nio-tio allsvenska lag. Sju lag som är i en division för sig, sen kommer Elfsborg och Örebro. Sen är det sju lag som är ungefär som de bästa i Superettan.

Så att skillnaden mellan plats 7 och 10 i Allsvenskan är större än skillnaden mellan lag 10 i Allsvenskan och de som kommer femma i Superettan?
– Exakt, så är det.

KAMRATERNA