Poya Asbaghi: ”Det gäller att hitta nya sätt med 3-4-3”

IFK Norrköping är inte den enda Kamratföreningen i Allsvenskan som spelar 3-4-3 i år. Vi ringde upp Allsvenskans yngste tränare för att prata wingbacks, förväntningar och förhandsfavoriter.

Poya Asbaghi tog över som huvudtränare i Dalkurd blott 30 år gammal. I fjol lämnade han Dalkurd vid en tidpunkt då laget låga tvåa i tabellen för ett krisande Gefle som han lyckades rädda kvar i Superettan. Sent i höstas blev han klar som ny tränare i IFK Göteborg, 32 år gammal.

Liksom IFK Norrköping spelar ni 3-4-3. Hur beskriver du ert spelsystem?
– Vi spelar med tre mittbackar och med wingbacks istället för ytterbackar.

Era centrala mittfältare, är det en mer sittande och en löpande, eller hur ser det ut där?
– Det ser väldigt mycket olika ut beroende på vilka som spelar. Och på vilka man möter. Det är inget som är hugget i sten, vi kommer vara ganska flexibla där.

Har ni sneglat på andra lag när ni utformat ”ert” 3-4-3?
– Jag har använt mig av trebackslinje sedan 2014 med Dalkurd. Då var det bara vi som höll på med det och Östersund.

Ser du tydliga fördelar och risker med spelsystemet?
– Det finns risker och fördelar med alla spelsystem. Etablerar man inte tillräckligt långa anfall och inte har tillräckligt offensiva spelare riskerar det att bli 4-5-1, väldigt baktungt. Har man för offensiv balans och för offensiva spelare blir det framtungt. Det handlar mycket om vilken balans man ställer upp med.

En sak som IFK har sagt till oss är att det har varit väldigt svårt att möta lag som har tre mittbackar med bara två forwards i det egna laget.
– Ja, när man möter ett lag med tre mittbackar kan det vara lättare att hitta ytor på mittfältet. Eller hitta instick. Försöker du slå mycket inlägg mot ett lag med tre mittbackar, då kanske det är svårt.

Nu när allt fler lag spelar med trebackslinje, finns det risk att det förtar lite av fördelarna med att spela med tre forwards?
– Ja, absolut. Men det handlar väldigt mycket om att inte ta efter andra lag, utan vara tydlig med sitt eget spel. Och kunna vara flexibel också. När vi själva började med 3-4-3 i Dalkurd fanns det en jäkla fördel när man mötte lag som aldrig stött på det. Nu har den konkurrensfördelen minskat, då gäller det att hitta nya sätt.

Vilken position blir svårast i 3-4-3?
– Det krävs mycket av wingbackarna i ett 3-4-3-system. Samtidigt, är man ett offensivt lag som spelar 4-4-2, så krävs det mycket av ytterbackarna då också. Det är inte säkert att det är så mycket mer krävande att vara wingback.

– En annan nyckelposition är den centrala mittbacken, skulle jag säga.

IFK Norrköping har blivit kända för kortpassningsspelet, men en del supportrar saknar en större spelare där framme. Är tiden för stora tunga forwards förbi?
– Nej, den tiden är absolut inte förbi. Men det är svårt för ett lag att ha allt. Det är så typiskt; när ett lag spelar mer direkt efterfrågar supportrarna kortpassningsspel och tålamod. Och när man har kortpassningsspel och tålamod då vill supportrarna se direktspel på forwards och mycket inlägg. Beroende på om man vinner eller förlorar.

– Det viktiga är att man är noggrann i sitt sätt att vara och tror på det. Då kommer man vinna matcher i slutändan, förhoppningsvis.

I Göteborg är förväntningarna alltid höga men samtidigt vet alla hur det är med ekonomin. Hur ser du på 2018 för er del?
– Jag tror de flesta förstår att det kommer vara svårt att infria stora förväntningar i år. Vi kom tia förra året och har en ännu lägre budget i år. Däremot är IFK Göteborg en storklubb, vi ska aldrig vara nöjda med att inte slåss om guld. Men vägen dit kanske inte går så snabbt. Vi kommer behöva spara in pengar och bygga ett spel som förhoppningsvis tar oss till en guldkamp igen.

– Vi är där vi är, vi kan inte plocka spelare från samma hyllor som vi plockade från för fem år sen. Att tro att vi ska vara med och utmana i toppen är naivt. Vi kan gärna göra det, men att utgå från det, med en lägre budget än när vi kom tia… man måste vara mer ödmjuk inför Allsvenskan än så. Vi är fortfarande störst, men vi är inte bäst.

Hur ser du annars på konkurrenterna inför 2018?
– Två lag sticker ut lite, det är Malmö och AIK. Malmö har tappat, men har värvat minst lika bra. Malmö är fortfarande favoriter, AIK har värvat jäkligt bra. De två är lite i en klass för sig.

– Men jag tycker ändå Östersund och Norrköping kan vara med och utmana. Norrköping har värvat jäkligt bra och Östersund är Östersund. De kommer inte vara nöjda. Häcken och Elfsborg tror jag också kan överraska, jag tycker att Elfsborg har en riktigt bra mittfältsuppställning.

KAMRATERNA

Läs också: IFK nosar på 3-4-3: ”Vill komma tillbaka till vårt frejdiga spel”