Senast IFK Norrköping slog AIK på hemmaplan i seriespel var i Superettan 2005. Andreas Alm, idag AIK-tränare, satte 2-0 på nick och punkterade därmed matchen. Vi ringde upp kultliraren som spelade fram.
Hej Mikael Torin! Vad minns du av matchen?
– (skratt) Jag minns inte så mycket. Kabous drog in frisparksmålet till 1-0. Andreas Alm gjorde mål och jag spelade fram. Utöver det inte så mycket.
Andreas Alm och du var lagkompisar i två år. Märktes det då att han skulle bli tränare?
– Ja, absolut. Han hade de kvalifikationer som krävs: analystik, ordningsam, disciplinerad.
Idag uppfattar många Alm som lite dryg. Är det en felaktig bild?
– Det är absolut fel. Han är en av de snällaste fotbollsspelare jag vet. I alla fall utanför planen.
Du har ju blivit lite av en kultfigur. Mårthen Bergman på FotbollDirekt har listat dig som topp tre över hans favoritspelare och på IFK-forumet Gnällbänken finns signaturen Torins Trollkonster. Hur känns det?
– Hehe… nej, men vad roligt. Jag har aldrig varit inne på Gnällbänken. Men det är jättesmickrande.
De senaste åren har IFK fått fram väldigt många bra Norrköpingsfostrade spelare. Men i din generation, födda i mitten på 1980-talet, kom inte alls lika många fram. Varför blev det så?
– Lönemodellen. Det är väldigt enkelt. Nu låter man de spelare som är bra få bra löner. När jag kom upp i a-truppen fick jag arbeta deltid vid sidan om. Jag ska inte skylla på det, men det var väldigt många som kom upp men som inte fick rätt förutsättningar. Då handlade din lön mer om hur länge du spelat än hur bra du var. Men det är jätteglädjande att man verkar jobba på ett annat sätt nu.
Redan som 23-åring lämnade du IFK för Sylvia och du la av året efter. Vad var det som hände?
– Väldigt mycket skador. Tror inte ens jag spelade 10 matcher i Sylvia. Jag blev i princip fotbollsinvalid efter sista operationen. Jag skulle väl kunna spela på lägre nivå, men så kul är det inte. Ska det vara så ska det vara.
Till sist: hur följer du matchen på söndag?
– På söndag står jag nog och lägger tak på min villa och spikar läkt. Jag följer inte fotboll så noga och har aldrig gjort. Men jag tycker det är fantastiskt roligt med IFK:s framgångar och jättekul med alla egna produkter.
-Jag går på nån match då och då. Men nu är ju min goda vän David Boo-Wiklander klar för Hammarby, Vi har lärt känna varann utanför planen. Så IFK-Hammarby ser jag fram emot.
KAMRATERNA