Det sägs att IFK Norrköping kallas för ”Snoka” för att man förr i tiden var duktiga på att hitta talanger runt om i Sverige. Även på senare år har man gjort flera lyckade värvningar. Men hur arbetar IFK med scouting? Kamraterna pratade med han som leder arbetet, klubbens manager Janne Andersson.
IFK Norrköpings arbete med scouting och värvningar sköts förutom av Janne Andersson av Stefan Hellberg, Magnus Karlsson, Daniel Bäckström (barn- och ungdomsmanager/tränare Sylvia), Tony Martinsson (P17-ansvarig) samt Tommy Wisell (klubbdirektör vid SM-guldet 1989). Den sistnämnde bidrar, förutom ett gott fotbollsöga, med unika egenskaper när det gäller regelverk kring övergångar, kontrakt, agenter, solidaritets- och utbildningsersättningar med mera.
– Tommy har stenkoll på alla de bitarna, det är lätt att falla i fällor annars. Det är en trygghet för mig och IFK att ha någon som har koll på regelverket, förklarar Janne Andersson.
”Scoutinggruppen” träffas i princip varannan vecka för att diskutera spelare på marknaden, kontraktsförlängningar i truppen och andra löpande frågor. Det är Janne som driver arbetet och ansvarar för värvningar till A-truppen. Det innebär till exempel att han har kontakter med spelare och agenter.
– Det är ett ständigt pusslande. Jag som manager är ytterst ansvarig när det gäller fotbollen och jag har tillsammans med Peter Hunt och ”Munken” styrelsens uppdrag att driva frågorna. Ekonomiska frågor stämmer jag av med Peter så att vi är överens.
Nästan alla klubbar i Allsvenskan har en sportchef som ansvarar för värvningar. Men i IFK är det Janne som har hand om den biten vid sidan av det dagliga arbetet som tränare. Det innebär mycket jobb, men samtidigt får han en stor chans att påverka vilka spelare som värvas.
– I många klubbar kanske det inte fungerar till hundra procent ifall sportchefen och tränaren har olika uppfattningar. Det kan vara enklare att som jag ha hela ansvaret. Det är roligt när man får ihop pusselbitarna.
För värvningar till ungdomsverksamheten är det Tony Martinsson som ansvarar tillsammans med Daniel Bäckström. Tony driver frågorna framåt med stöd av scoutinggruppen, men även av Daniel Johansson som är ansvarig för P16.
IFK har ingen scoutingchef som till exempel AIK och Malmö FF.
– Vår organisation är mindre och vi har inte råd att lägga lika mycket resurser som dem, säger Janne.
Letar i närområdet
När IFK söker efter spelare ligger fokus på Östergötland och resten av Sverige, även om Janne tycker att det bästa vore om alla spelare var från Norrköping. När man söker speciella egenskaper kan man gå utanför landet för att hitta rätt spelare.
– Vi spelar fotboll i Sverige med svenska förutsättningar och ett svenskt klimat. Det är inriktningen i vårt sätt att spela och den mentaliteten ska vara grunden, menar IFK:s manager.
– Nio spelare är från Norrköping idag. Vi vill – och måste gå – den vägen på grund av ekonomin. Men även ur ett klubbperspektiv vill vi vara bäst på att ta fram egna spelare. Vi har haft en bra utveckling de senaste åren och vi hoppas det kan fortsätta så.
Det finns många fördelar med att ha lokala spelare i laget. Publiken känner igen dem, yngre lagkamrater och ungdomar ser att det är möjligt att ta sig hela vägen till IFK:s A-lag. Janne nämner även en till fördel med stark lokal förankring, nämligen klubbkänslan.
– Man pratar om att det är svårt med klubbkänsla idag, och så är det. Men har vi många spelare från Norrköping så höjs känslan för laget och klubben. Det blir lite mer hjärta och känsla för det vi gör.
Kamraterna frågar Janne om han tycker att IFK får för lite beröm för sitt arbete med att lyfta upp egna produkter.
– Vi försöker berätta om det så ofta vi kan, till exempel på presskonferensen efter AIK där det var många journalister som har mest koll på storstadslagen. De hajar till när vi har sex startspelare från Norrköping, många säger att de inte visste det. Men vi ska vara fortsätta att tala om det. Det är många som ska ha beröm för det i vår egen klubb.
Hur ser det då ut med värvningar av utländska spelare? På senare år har IFK värvat till exempel Christopher Meneses från Costa Rica, Arnór Ingvi Traustason och Gunnar Thorvaldsson från Island och Alhaji Kamara från Sierra Leone även om han redan hade varit några år i Sverige.
Men utlandet är inte alls i fokus för IFK.
– Vi har inte resurser till det och det kostar mycket att åka iväg och inte heller blir det effektivt. Det är främst om det dyker upp intressanta spår som vi är med och känner på det, säger Janne och fortsätter:
– Vi värvar kanske två eller tre spelare varje år, det är ingen större mening att kolla ute i världen. I år har vi tre bra exempel på inhemska värvningar i Daniel Sjölund, Nicklas Bärkroth och Joel Enarsson.
Spelarens attityd viktig
Hur resonerar IFK när det gäller egenskaper hos nyförvärv? Till A-truppen försöker man finna spelare som passar in i systemet och det sätt man vill spela. Daniel Sjölund värvades just för att man ville få in mer erfarenhet i ett ungt lag, och Nicklas Bärkroth för sina individuella, kreativa färdigheter.
När det gäller Joel Enarsson säger Janne:
– Han är inte värvad för att spela 30 matcher i år. Det är en ung och billig spelare som passade in i den profil vi sökte. Alla spelare kan inte vara givna för startelvan. Vissa blir truppspelare, vissa påläggsspelare och så vidare.
Till ungdomsverksamheten är inte det viktigaste för IFK att få de största talangerna, utan vilken potential spelaren har. Ett bra exempel är Tesfaldet Tekie som värvades till U-truppen från Gunnilse IS 2013 och i år har debuterat i Allsvenskan.
– Man går på särskilda egenskaper som kan förädlas. Vi jobbar med några få talanger och gör en ganska spetsig satsning, istället för att ha 10-15 talanger som en del andra klubbar. Min erfarenhet är att vårt sätt är bättre.
– Att värva redan duktiga spelare är så klart viktigt, men ännu viktigare är vad man gör med dem. Det är nyckeln i mitt tänk, förklarar Janne som menar att hur bra spelaren blir beror till 90 procent på attityden.
IFK får varje dag mängder av tips av agenter och andra om spelare. Det kommer till exempel massutskick på mejlen. Men det är inte något som man tittar så mycket på eftersom det blir ineffektivt att hantera.
– I grunden är det den personliga kontakten med en agent som gör att man kan finna någon spelare som passar in. Jag har lärt känna några agenter under åren och de har man bra förtroende för.
Agenterna spelar en viktig roll och har ibland kanske för dåligt rykte.
– De får en del skit, men i vissa sammanhang fungerar det bra om man har en bra och pålitlig kontakt. De har bra koll på marknaden och flera är också måna om killarnas karriärer och inser att det är bra att komma till IFK.
Beställningar till agenter
Det händer att Janne lägger ut ”beställningar” på spelartyper han söker.
– Jag säger till fem av mina agentkontakter att jag söker en snabb högerback, en skicklig mittfältare eller en bra targetspelare. Då får jag ett antal förslag och tittar på dessa utöver mina andra tips.
Ett exempel på en beställning är värvningen av Morten Skjönsberg.
– Vi sökte en rutinerad mittbackschef och fick tips om att Mortens kontrakt gick ut och att han ville testa något nytt efter Stabæk. Han passade in i den profil vi sökte och jag ringde hans tidigare tränare Janne Jönsson och Jörgen Lennartsson som gav en bra bild av honom.
I det ”vanliga” arbetslivet är den arbetssökandes CV och referenser ofta viktiga för möjligheten att få ett nytt jobb. Likaså inom fotbollen.
– Man försöker göra så mycket research man kan. Jag pratar ofta med personer jag litar på och har även kontakter i kåren och Svenska Fotbollförbundet som man kan få bra information ifrån. Men visst kan det skita sig i alla fall, säger Janne.
Det går även att använda olika datasystem i scoutingen. IFK har ett sådant sedan några år tillbaka som man arbetar med att modifiera för att det ska passa klubbens behov. I systemet kan man till exempel lista ett ”skugglag”. Alltså spelare som är intressanta ifall man tappar någon på en särskild position. Ett exempel på en ”skuggspelare” är målvakten Marcus Sahlman som värvades i samband med att Andreas Lindberg lämnade.
Så om någon av vårens succémän Christoffer Nyman eller Emir Kujovic skulle säljas i sommar så kan man förmoda att IFK i sin ”skuggelva” har namn som kan ersätta.
Avslutningsvis frågar vi Janne om hans bästa exempel på IFK:s scoutingarbete. Han nämner Gunnar Thorvaldsson, Andreas Johansson (”knappt någon som hade koll på honom”), Arnór Ingvi Traustason och Alhaji Kamara (”kom för väldigt bra pengar”), Mathias Florén och Martin Smedberg Dalence.
– I huvudsak tycker jag att vi har värvat bra, men även några som inte blivit så bra. Och så kommer det nog alltid att vara.
KAMRATERNA
1 kommentar
Kommentarer är stängda.