Etikettarkiv: varumärke

IFK:s marknadschef: ”Hur vi utvecklar vårt varumärke och vad det står för är viktigt”

Sportsligt har IFK Norrköping tagit stora kliv framåt de senaste åren. Men på marknadssidan ligger man fortfarande en bit efter många andra klubbar. Kanske kan en ny marknads- och försäljningschef göra något åt saken?

De senaste åren har det varit en stor omsättning av personal på IFK:s kansli. Klubbdirektörer har kommit och gått, men även andra förändringar har ägt rum. Mikael Palmqvist, som tillträdde som försäljningschef så sent som i somras, är numera Key account manager. Ny marknads- och försäljningsschef hos IFK Norrköping sedan februari är istället Lisa Lundh.

Vad innebär din roll som marknads- och försäljningschef?
– Rollen är ganska bred. Jag ansvarar för marknads- och försäljningsorganisation som består av säljteamet som jobbar med samarbetspartners, matcharrangemanget, och även media och kommunikationsbiten. Det är alltså tre ben: sälj, matcharrangemang och media. Utöver det har jag det har jag det övergripande varumärkesansvaret för koncernens olika verksamheter.

Ligger tyngdpunkten på något av de här områdena?
– Jag vill inte säga att något är viktigare än något annat. Alla delar hänger ihop och gör sitt till helheten. Nu är vi i en intensiv period där vi fokuserar mycket på matcharrangemanget. Och fortfarande är fönstret öppet för att knyta till sig partners, vilket alltid är prioritet för oss.

Hur menar du att ni fokuserar på matcharrangemanget?
– Utifrån att Allsvenskan nu drar igång med matcher regelbundet under ganska lång tid framöver. Vi vill göra så bra arrangemang som möjligt för att attrahera så många fans som möjligt. Upplevelsen är viktig.

Fokuserar du på att hålla ihop marknadsföringen och jobba strategiskt kring varumärket, eller handlar det mer om att öka försäljningen gentemot sponsorer?
– Ett starkt varumärke är en förutsättning för att vara attraktiva och få in sponsorintäkter och hitta partners. Hur vi utvecklar vårt varumärke och vad det står för är viktigt för att ha en bra produkt att sälja.

Vilka är de största utmaningarna i din roll?
– Jag väljer väl att se det som möjligheter. Jag tycker att vi har en bra plattform, en bra grund att stå på. Men lyfter man blicken och tittar framåt handlar det om att utveckla, vässa och bli bättre. Det är hård konkurrens när det gäller företagens sponsorpengar och vilka man vill samarbeta med, vi ska hela tiden sträva efter att bli lite bättre och ha ett så attraktivt erbjudande som möjligt.

Vad är det som gör era samarbetspartners nöjda idag?
– Alla företag har olika förutsättningar. Det beror på vad man vill få ut. En del företag vill få en varumärkeskännedom och exponering. Andra företag vill ha nätverk och en plattform för nya affärer. Det är väldigt individuellt från företag till företag. Det finns en utvecklingspotential i att lära känna partners och bli ännu bättre på att gynna just deras behov.

Du kommer senast från Ottobock som jobbar med fysiska ortopedtekniska produkter. Nu jobbar du snarare med en upplevelse. Behöver du tänka på något annat sätt?
– Det är en sanning med modifikation, jag jobbade även med tjänster hos Ottobock. Men det är klart att det är annorlunda, en annan bransch, andra målgrupper. Lite behöver man tänka till och finjustera. Eftersom att jag är ny tar jag rygg på mina kollegor för att se och lära. Utifrån det gör jag en analys och ser vad vi kan förbättra. Jag tror jag har en hel del erfarenhet och kompetens i min väska som jag kan bidra med till IFK.

– Kokar man ner det så handlar marknadsföring om att kommunicera till människor, oavsett vilken bransch det är. Det handlar mer om att identifiera vad budskapet är och hur man ska kommunicera för att nå ut på bästa sätt.

Tidningen Sport & Affärer har med undersökningsföretaget Demoskop frågat svenska folket vilka tre svenska idrottsklubbar de anser har det starkaste varumärket. IFK Norrköpings varumärke rankades som det tionde största. På topp-tio-listan så har samtliga föreningar några nyckelord eller kärnvärden presenterade som de vill bli förknippade med. Ettan AIK har till exempel sloganen ”Passion, stolthet och tradition”.

Men på IFK:s rad är det tomt. Betyder det att man inte har några kärnvärden eller ledord?
– Jag är inte insatt i hur man har jobbat med undersökningen så det är lite svårt att svara på. Men vi jobbar med orden ”känsla”, ”kamp” och ”hjärta” till viss del. Men det ingår i mina framtida projekt att fortsätta jobba med varumärket och vad vi står för och vill förknippas med. Det är ett pågående arbete.

Så ”känsla, kamp och hjärta” är fortfarande aktuellt? Det var länge sen man såg de orden.
– Det stämmer, vi använder inte de orden aktivt i den publika kommunikationen just nu. Men de finns kvar och lever fortfarande.

Att de här orden inte var med i undersökningen kanske säger något om att man inte lyckats nå ut med dem? Behöver man ta fram några kärnvärden för att skapa en typ av identitet kring IFK? För att förmedla ett budskap om vad föreningen står för?
– Just nu är det inget pågående projekt som sagt. Jag har varit här sen den första februari. Nu så jobbar vi med det som vi redan har och försöker göra det så bra som det går. Sen får vi se framöver vad vi landar i och vad vi ska fokusera på för att stärka varumärket.

Hur bör IFK positionera sig i relation till andra klubbar i Fotbollssverige? Vad gör IFK unikt ur ett marknadsperspektiv?
– Det finns nog många såna tankar, men jag väljer att hålla dem för mig själv just nu. När det gäller varumärken handlar det mycket om att jobba inifrån och ut och se till att saker och ting blir på riktigt och äkta.

Och att det ska vara enhetligt också?
– Ja, vi är ju en koncern nu och alla som jobbar inom ramen för den ska vara goda ambassadörer och representera vårt varumärke på ett bra sätt.

Från ett utifrånperspektiv kan det kännas som att IFK ibland saknar en röd tråd i sin marknadsföring och kommunikation. Lite beroende på vem som uttalar sig så kan det komma olika budskap – gällande till exempel publiksiffror eller sportsliga mål – och på Twitter kan tonen ibland vara ganska kaxig vilket man inte känner igen i andra sammanhang. Vi frågar Lisa hur hon ser på det:

– Jag ser ju att vi kan bli ännu tydligare och ännu bättre. Det är ju saker som vi får jobba med kontinuerligt. Men absolut behöver vi hålla koll på och säkerställa att vi har rätt budskap i rätt kanaler.

En del fans har ropat efter en tydligare kampanj kring årskortsförsäljningen. På hemsidan och i sociala medier har det synts, men i övrigt tror vi inte det har varit så mycket? Har ni gjort vad som behövs?
– Ja, som sagt, jag kom in första februari och det stora jobbet var då gjort. Det vi får göra nu och framåt är att analysera vad vi gjort bra och vad vi kan göra ännu bättre. Sen ska allt knytas tillbaka till resurser och förutsättningar. Vi får se hur vi jobbar vidare, men vi har gjort ganska många bra saker som vi nöjda med. Man kan alltid önska mer, men det är inte alltid verkligheten ser ut så som man drömmer.

Kan du ge exempel på vad ni är nöjda med?
– Vi har kampanjat bra, varit ute fysiskt på olika platser i stan, gallerior och gjort riktade events. Utifrån förutsättningar och resurser så tror jag att vi har maxat ganska bra.

IFK:s hemsida har väl några år på nacken. Kan den förbättras för att öka försäljningen av biljetter, årskort och souvenirer? Finns det några planer på ett omtag av hemsidan eller webbshopen?
– Ja, vi har inte kickat igång något men jag ser att vi har ett behov av att se över vår digitala närvaro och hur vi ser ut och vad vi har för plattformar. Det finns en ambition att vässa oss där. När och hur återstår att se.

I år har ju IFK värvat ”namn” i Simon Thern och Jordan Larsson. Vi hade nog väntat oss att man skulle använda dem mer i marknadsföringen.
– Jag får väl återigen koppla tillbaka till att jag har varit här sen februari och håller på att skaffa mig en bild av nuläget.

– Men spelarna är absolut viktiga ambassadörer, vi vill rikta strålkastarljuset på dem. Men hur man gör det kan säkert ske på olika sätt.

Ja, det kanske snarare handlar om att fokusera på spelarna från stan eftersom att IFK ju gjort sig kända som en plantskola som satsar på sina egna talanger?
– Ja, det finns ju många aspekter att fundera på.

IFK:s senaste motståndare, Kalmar FF, har genom året fått en del uppmärksamhet för sina marknadsföringskampanjer på webben. Bland annat drev man med Hammarby och skapade en ”KFF Outlet” under en period då Bajen värvade mycket från KFF.

Tittar ni på att göra såna här saker som kan bli ganska virala?
– Det är roligt när det är med glimten i ögat. Men vi får se vad som händer.

Såna här saker kanske inte stärker varumärket på sikt, men det skapar ju uppmärksamhet. Eller kan det rentav vara bra för varumärket?
– Om det är på rätt sätt kan det nog vara väldigt framgångsrikt.

Tar ni hjälp av någon reklambyrå eller liknande i marknadsföringen eller gör ni allt hos er?
– Vi har ingen upphandlad byrå, men vi tar lite hjälp med vissa saker.

När det gäller idéer och strategier kring kommunikationen och varumärket så gör ni det själva?
– Ja, i dagsläget är det så.

KAMRATERNA

Läs också:

Inför Bajen borta: Vad kan IFK lära av Sveriges bästa publiklag?

På söndag åker IFK Norrköping till Tele2 Arena för att möta Hammarby. I tabellen har IFK varit klart bättre än Bajen de senaste åren – men på läktaren har det varit tvärtom. Vi ringde upp Hammarbys Axel Pershagen för att ta reda på hur man bygger publikhajp.

Endast 6377 åskådare såg IFK Norrköping slå Häcken i den senaste hemmamatchen. Detta trots att klubben har sålt över 7000 årskort. Efter 2015 års guldfeber och succévåren 2016 har IFK Norrköpings publiksiffror börjat dippa igen.

Detsamma kan man inte säga om Hammarby IF. De senaste fyra åren har man varit Sveriges bästa publiklag. 2014 lyckades man med den bedriften trots att man spelade i Superettan.

– Vi som jobbar i Bajen, och jag som har varit supporter sen 1990-talets början, vet att publikpotentialen finns, säger Axel Pershagen som jobbar med kommunikation i Hammarby Fotboll.

Bajen är ju nära förknippat med Söderstadion, arenan som man spelade på från 1967 fram till 2013 då den stängdes. Många Bajenfans var nog fundersamma kring om atmosfären från Söderstadion kunde följa med till ”Nya Söderstadion” som en del supportrar kallar den.

– Hur mycket man än älskade Söderstadion var det en skitig och sliten arena. Den var inte gjord för att få med all publik. Vi har varit störst i Sverige sen vi växte in i vår nya arena och kände oss hemma där.

– I Stockholm är det ganska tydligt att norra och nordvästra Stockholm är AIK och södra Stockholm är Hammarby. Även om det uttalandet kanske sticker i ögonen på vissa. Men det är bara att kolla hur ungdomsidrotten ser ut och var supportrarna bor. I och med det har Hammarby ett av de bästa publikunderlagen för fotboll i Sverige.

Säsongskortet ska vara exklusivt

Inför 2017 sålde Hammarby 15 500 säsongskort. Man närmar sig alltså det tak som man själva har satt på max sålda årskort.

– Vi har valt att sätta ett tak på 16 000. På sikt hoppas vi att säsongskortet ska bli en exklusiv handling. Det ger garanti till biljetter till derbyna till. hemmapremiären och så vidare, säger Axel Pershagen.

IFK Norrköping har valt att sälja billiga årskort på ståplats för att få igång en bättre ståplatskultur. Vad kostar era årskort i klacken?
– Jag har inte det i huvudet, men vi har väldigt varierad prisbild. Det finns billiga ståplatsbiljetter där de lägsta priserna låg på 1900 kronor, 1250 kronor om man är under 18 år. Det är inte så reducerat jämfört med om man köper lösa biljetter. Det är mer andra fördelar man får, som medlemskap i föreningen till exempel och garanti att ha biljett även när arenan är fullsmockad.

Ert publiksnitt är i dagsläget 22 770. Tar ni publikligan i år igen?
– Ja, det kan jag säga utan omsvep. Vi kommer vinna publikligan nästa år också. Utmaningen vi står inför är egentligen för resultaten på planen komma ikapp publiken. Men då måste vi bli ett av Europas bästa lag, så det är mer än vision än en direkt målsättning

Ni har IFK Norrköping, Sirius och Halmstad kvar hemma. Hur säljer man in de matcherna?
– Vi brukar säga att vi har en handfull matcher då vi siktar på att ligga på fullsatt eller riktigt nära fullsatt. Det är stockholmsderbyna, Göteborg och Malmö, hemmapremiären och sista hemmamatchen.

Sista hemmamatchen? Brukar inte den kunna bli ganska avslagen, i alla fall om man ligger i mitten?
– Det tror jag mycket har med vår identitet att göra. Det finns ett större värde att gå på en match än tre poäng och tabellen. Det finns ett socialt värde i att vara delaktig. Det är en del av ens personlighet och när man vet att det är så lång tid till nästa match vill man inte missa chansen.

Medgångsupportrar är ett skällsord. Är era supportar motgångsupportrar?
– Vi har skämtat om det. Men det märktes på publiksiffrorna när vi gick upp i Allsvenskan. Vi är inte nöjda med de siffrorna vi har. Vi har en stor tro på den sportsliga utvecklingen med tränare och sportchef. Inom överskådlig tid tror vi att vi är med och slåss om europaplatser och senare SM-guld. Gör vi det kan vi ta sista steget publikt.

– Men apropå medgångssupportrar – vi är immuna på så sätt att vi tappar inte så mycket publik i motgång.

2013 gick som sagt flytten från Söderstadion till Tele2 Arena. Axel Pershagen säger att en viktig sak med flytten var att man öppnade för en ny publik.

– På Söderstadion hade vi ingen återväxt. Folk satt på sina årskort i år efter år. Det var väldigt svårt att komma in över huvud taget. Vår familjeläktare bestod av tre rader.

– Nu spelar vi många söndagsmatcher, helst klockan 15. Jämför du med Djurgården så vill de helst spela måndagar klockan 19. Men vi har valt en annan väg.

Ni har ansökt om det till förbundet om att gärna spela på söndagar klockan 15?
– Ja. Hängivna supportrar tycker kanske ofta att måndag kväll är bättre. Det ligger lite stämning i luften, särskilt på hösten. Man vill kanske ta en after work innan matchen.

Men det finns andra fördelar med tidiga helgmatcher.

– På söndagsmatcherna kan du ta med barnen istället. Tack vare det säljer vi slut familjeläktaren blixtsnabbt. Det har sänkt snittåldern på arenan och säkrar att publikutvecklingen har en framtid. Det ser vi också när vi jobbar med skolorna i söderort för att locka dem till matcherna.

Att man är trogen och stöttar sitt lag oavsett hur tabellen ser ut går ju inte att kommendera fram. Men kan ni som klubb förstärka det beteendet hos supportrarna?
– Ja och nej. Det bästa man kan göra för att betala tillbaka är att vinna matcherna. Jag tänker att det är lite som men en krog: ju fler som köar, desto fler vill in. Ju fler gånger vi har 25 000 eller mer, desto fler biljetter kommer vi att sälja.

– Vi har en låt som jag gillar att nämna, den heter Vårsång. Om man kollar på den videon så får man en bra bild av vårt bildspråk.

– Samtidigt som vi gjorde den jämförde vi med andras klubbar kampanjer. Många klubbar zoomar in arga unga män som står och skriker. De bilderna kan man ta på våra matcher också förstås. Men i vår film visar vi en blandad läktare i åldrar, tjejer och killar, etnisk bakgrund – det vill vi gärna visa mer.

”Finns alltid en större historia”

Axel Pershagen gick på sin första Hammarbymatch innan han började skolan och har varit supporter i princip hela livet. Han har även jobbat som journalist på Fotbollskanalen och TV4 innan han började jobba för Hammarby på deras kommunikationsavdelning.

– Jag har en stark förståelse för hur journalistiken funderar. Förståelsen för hur journalister jobbar är tyvärr ganska låg bland spelare och ledare överlag. Inte specifikt i Hammarby utan generellt.

– Den största fördelen med att vara supporter är kanske att man älskar sitt jobb ännu mer. Men Hammarby har jobbat hårt med att bygga ett kansli där folk inte droppar in bakfulla med partyhatt efter en derbyvinst. Eller sjukskriver sig vid förlust.

– En fördel som jag har som supporter är att jag vet vilka ord som fungerar och inte. Då kan jag undvika att använda vissa ord eller ordföljder som låter typiskt något annat lag.

I fjol fick IFK Norrköping stryk med 6-0 borta mot AIK. Dagarna efter förkunnade IFK att Ante Johansson, Sjölund och Dagerstål kritat på nya kontrakt. En välbehövlig nyhet när allt kändes tungt. Tänker ni också så?
– Så tänker vi alltid. När vi har haft väldigt bra matcher, till exempel när vi vann mot Djurgården innan sommaruppehållet – då lanserade vi biljetter till sommarmatcherna. Dessa är ofta svårsålda. Och efter vissa förluster kan man lyfta andra positiva saker som händer i föreningen.

– Men ibland kan sånt bli fel. Då är det bra att låta supportrarna ha sin sorg och sitta lugnt i båten. Det är en jäkla fingertoppskänsla. Lite större nyheter och satsningar – de värderar man och funderar på när man lägger ut dem.

Om du skulle ge ett tips till andra kommunikatörer i allsvenska klubbar, vilket skulle det vara?
– Mitt grundläggande tips lärde jag mig som journalist. Klubbar ska vara måna om sina egna unika sidor. För några år sen drog många klubbar åt samma håll. Kollar jag nu på Twitter till exempel så skulle jag kunna känna igen flera olika klubbar Twitterkonton även om klubbskölden var borttagen, bara för att de har ett eget tonfall.

– IFK Norrköping har haft en lekfullhet i sitt Twitterkonto. Nu vet inte jag om just den är typisk för Norrköping som klubb, men det jag menar är att man verkligen ska fundera på vad som är skillnaden mellan sitt eget lag och andra. Det handlar inte om titlar eller spelare idag. Gör man sig för beroende av en framgångssaga eller en speciell stjärna är det svårt att ersätta när den försvinner. Det finns alltid en större historia. Den behöver man även när det går sämre på något plan.

– Inom företagsvärlden – som många supportar hatar – pratar man om att bygga en företagslivshistoria. Typ som Coca-Cola. Att ta tillvara på sin historia och låta klubbens själ och identitet vara närvarande, det är otroligt viktigt.

– Men mest effekt gör supportrarnas egen kommunikation, så mycket handlar om att lägga huvudet mot marken och lyssna. Då knyter man ihop hela den här bilden.

KAMRATERNA

”Bland de mindre estetiska inom världsfotbollen” – experten om IFK:s och Östersunds klubbmärken

IFK Norrköpings nästa motståndare Österstunds FK ligger i framkant av svensk fotboll just nu. Men detsamma kan man knappast säga om jämtarnas klubbmärke som inte lär vinna några designpriser. Vi pratade klubbmärken med Leonard Jägerskiöld Nilsson, författare till boken Fotbollens heraldik.

På bara några år har Östersunds FK tagit sig till Allsvenskan, vunnit Svenska cupen och kvalat in till Europa League. Klubben har på ganska kort tid blivit känd över hela landet, vilket innebär att klubbmärket – en mestadels svart sköld med en gul falk – har exponerats mycket för fans, media och sponsorer.

Men om lagets fotboll är modern och nyskapande kan man inte säga detsamma om klubbmärket, som kan kritiseras för att till exempel vara för plottrigt och ha ett svårläst typsnitt. Man behöver knappast vara grafisk formgivare för att se det.

Klubbmärket har hängt med sedan 1997, ett år efter att klubben bildades. En som har påpekat bristerna är formgivaren Lena Andersson som förra året sa att det nog är dags för en uppdatering.

Leonard Jägerskiöld Nilsson har skrivit boken Fotbollens heraldik, som handlar om svenska och utländska fotbollsklubbars märken och dess betydelse. Vi kontaktade honom för att fråga vad han tycker och tänker om IFK Norrköpings respektive Österstunds märken.

Juventus gamla och nya märke.

Vad kännetecknar ett bra klubbmärke?
– Det finns flera olika faktorer som identifierar ett bra emblem. Dels ska det ha lokal förankring, något som supportrarna kan knyta an till och känna igen sig i. Likt Ruperts Tower i Evertons eller den katalanska flaggan i Barcelonas. Dels ska det vara internationellt gångbart för att, cyniskt nog, kunna sälja på internationella marknader. Detta är väl inte särdeles aktuellt för en svensk klubb i dagsläget men på den stora europeiska scenen har vi sett flera fåfänga försök till detta. Juventus senast exempelvis. Och dels ska det vara lätt att återskapa, för att underlätta i arbetet med souvenirförsäljning. De två senare är viktigast i dagens fotbollsindustri. Det förstnämnda är viktigare för oss supportrar.

Vad är ditt allmänna omdöme om IFK:s respektive Östersunds märken?
– IFK:s är ju en klassisk och traditionstyngd företeelse och som den nostalgiker jag är uppskattar jag det. IFK-föreningarna är spridda över Sverige liksom Finland och har i och med detta skapat sig en tydlig och lättigenkännlig identitet. Symbolerna är lika enkla som tydliga.

– Östersunds är tyvärr, med risk för att få mothugg, bland de mindre estetiska inom världsfotbollen. Det är dock en synnerligen subjektiv bedömning men sett ur ett objektivt emblemtycke finns det uppenbara problem med dess plottrighet, färgval och spretighet. Vad handlar den här klubben om egentligen? Svårt att säga om man inte vet från början.

Vad är styrkorna och svagheterna med respektive märke?
– Styrkan med Norrköpings är igenkännligheten och traditionen som återfinns hos så många andra klubbar. En stark identitet. Nackdelen är att det inte är särskilt originellt.

– Gällande Östersund är originaliteten styrkan. Alla i Sverige känner till denna logga nu. Vare sig man gillar den eller inte. Nackdelen är svårigheten att återskapa den.

Hur viktigt är klubbmärket för en fotbollsförening?
– Som sagt: det handlar om identitet och marknadsföring. Så obönhörligt viktigt både på lokal och internationell nivå. Även på emotionell och ekonomisk nivå. Det är ändå ett varumärke samtidigt som det är den minsta gemensamma faktorn som supportrarna har.

Östersund kommer få in många miljoner genom spelet i Europa. Borde de lägga lite av slantarna på ett nytt klubbmärke till nästa säsong?
– Generellt sett möts nya klubbmärken av skepsis och motstånd från supporterhåll. Vilda protester har tidigare utbrutit i Hull och Cardiff. Men det finns även lyckade exempel såsom Manchester City och QPR. Med det sagt, ja, ÖFK behöver ett byte.

Till sist: Vad tycker du om vårt eget, alltså Kamraternas, märke?
– Samhörigheten med IFK Norrköping är minst sagt tydlig i och med sköldens utformning samt den traditionsenliga stjärnan. Att K:et står för kamraterna är lika uppenbart som självklart. Allt som allt ett rakt och direkt emblem som sammankopplar er med själva fotbollsklubben. Behöver inte vara svårare än så här.

KAMRATERNA

Kamraternas enkät: Höga betyg för IFK:s arbete i sociala medier

I den stora enkäten som vi genomförde tidigare i höstas visade det sig att fansen överlag var positiva till IFK Norrköpings arbete med hemsidan och sociala medier. Hela 90 procent tycker att det material som kommuniceras är bra eller mycket bra!

Nästan 540 personer svarade på webbenkäten och frågorna som rörde klubbens kommunikation var något som respondenterna överlag var mycket nöjda med. Drygt 63 procent svarade att det material som kommuniceras är bra och knappt 27 procent tyckte det var mycket bra.

kommunikation-2

IFK har under de senaste åren förbättrat sin kommunikation rejält, inte minst när det gäller hemsidan och sociala medier. Det har tidigare gnytts lite bland fansen att kommunikationen inte har varit så bra som man kan förvänta sig av en allsvensk klubb.

Men IFK insåg att kommunikationen är viktig och heltidsanställde för några år sedan personal för att arbeta heltid med till exempel hemsidan, klubb-TV och sociala medier. Jack Nordholm, som jobbar med IFK:s kommunikation, sa så här till oss förra året:

”Men man måste vara närvarande i de kanalerna som finns, annars tappar man i trovärdighet.”

IFK är aktiva i flera kanaler, förutom egna hemsidan även på sociala medier. Efter hemsidan är Facebook den kanal som flest av de svarande uppger att de får information från. Men även appen Peking Inifrån har seglat upp som en stark källa till information. Sex av tio som har svarat på enkäten uppger att de får info från appen.

När det gäller just frågor kring sociala medier finns det dock anledning att tro att enkätens resultat inte speglar verkligheten riktigt. Eftersom många av de svarande fått kännedom om enkäten via just sociala medier lär sociala medier-användare vara överrepresenterade bland de svarande. Av de människor som inte använder sociala medier alls lär få ha besvarat enkäten. Om man hade frågat IFK Norrköpings publik i sin helhet hade man förmodligen fått lägre siffror för alla kanaler.

kommunikation-3

Men att finnas i fler kanaler är inte helt problemfritt. Det blir svårare att hålla ihop arbetet och ha en samlad och tydlig kommunikation. Det kan också vara oklart för mottagarna vilken kanal som gäller och om det ges olika information i olika kanaler.

Att fansen ska behöva följa IFK i alla kanaler för att inte missa något kan inte heller vara rimligt, utan man bör få samma information överallt om det inte är tydligt definierat vad de olika kanalerna är till för. Att hemsidan till exempel används för information X medan Instagram används för information Y.

På enkätfrågan om man tycker att informationen är tydlig och om man får den information man behöver svarade 64 procent att den är ganska tydlig och 20 procent att den är mycket tydlig.

kommunikation-1

Här är det så klart önskvärt att IFK ökar tydligheten i sin kommunikation. En orsak till att man inte är tydlig nog kan ju vara att klubben har många kanaler att hålla ordning på. Av våra egna erfarenheter kan det ibland upplevas att viss information bara förmedlas i särskilda kanaler, och därför kan missas om man inte följer alla.

En annan anledning att IFK:s kommunikation vad gäller tydlighet fick ett sämre betyg än kommunikationens innehåll kan också ha att göra med att enkäten gick ut någon månad efter IFK:s hemmamatch i Champions League mot Rosenborg. Många av de svarande var kritiska till IFK:s biljetthantering och menade att  kommunikationen var otydlig i samband med den matchen.

Vi frågade Jack Nordholm i våras om IFK har någon strategi för att hålla ihop kommunikationen i alla kanaler. Så här sa han då, i samband med att appen Peking Inifrån lanserades:

”Vi lever ju i ett informationssamhälle, man får kämpa för att hålla sig uppdaterad. Vi ser appen som ytterligare en kanal i vårt flöde. Den kommer inte ersätta något förutom kanske Periscope som vi använt sparsamt.”

Peking Inifrån verkar vara en ganska stor satsning från IFK. Men på hemsidan finns ingen information om den vad vi kan se. Däremot finns det på i sidhuvudet ikoner med länkar till Facebook, Instagram och Twitter.

När det gäller rörlig media har man ju inte bara Peking Inifrån utan också klubb-TV:n IFK Play. Hur man tänker kring båda dessa videotjänster känns lite lite oklart. Men kanske är Peking Inifrån mer för korta snabba intervjuer efter matcher, medan Play är mer ordnade intervjuer i studio.

KAMRATERNA

Fotnot: Enkätundersökningen genomfördes mellan 23 och 29 augusti 2016 och baseras på knappt 540 svar. Enkäten spreds först via Twitter, Facebook och Gopeking.net och delades sedan vidare. Vi vet inte vilka som har svarat på enkäten men har ingen anledning att tro att resultatet manipulerats på något sätt. Man kan dock inte säga att resultatet är representativt för alla som besöker Parken. Däremot så bedömer vi det som mycket sannolikt att många av de tendenser som syns i enkäten hade synts även med ett större och representativt underlag.

Läs också:

Så kan IFK rida på publikframgången långsiktigt

Sportsliga framgångar och billiga årskort på nya ståplatsläktaren lockade publiken till Nya Parken förra säsongen. Men hur kan föreningen få ett högre publiksnitt på längre sikt? Vi har pratat marknadsföring och kommunikation med Fredrik Ringborg som var marknadschef i IFK Norrköping 2006 till 2008.

Under sin tid i IFK var han bland annat med om att göra planerna av Nya Parken till verklighet och locka storföretag som SAS som sponsor till IFK. Han fick vara med och fira allsvenskt avancemang 2007, men lämnade sedan föreningen efter att man trillade ur högsta serien 2008.

– Trots det kom vi på nionde plats i ”omsättningsligan”, säger Fredrik Ringborg som idag är Affärsområdeschef på Verisure Sverige AB.

Han går på IFK:s alla hemmamatcher och tycker att föreningen gör ett bra marknadsföringsarbete när det gäller att få fler åskådare till läktarna.

– Jag är imponerad över att IFK har en så bra dialog med alla sina målgrupper. Man lyssnar och är intresserad av vad fansen vill ha.

Han lyfter fram Curva Nordahl som ett exempel på hur föreningen tillsammans med supportrarna gjorde den nya ståplatsläktaren möjlig.

– Man har gjort aktiva val med en attraktiv prissättning för att få så många som möjligt att komma. Man vill lyssna och tillgodose fansens önskemål. Det är inte IFK mot fansen. Något jag har lärt mig är att man ska jobba tillsammans, ha dialoger, arbeta tvärfunktionellt med olika grupper av människor då det skapar en otrolig dynamik.

Curva Nordahl är en succé men det finns mer att göra för att hela Parken ska kännas mer levande, menar Fredrik Ringborg som tycker att det har blivit mer legitimt för alla att stå i klacken och sjunga och skrika.

– Det är mycket roligare nu, idag kan alla stå i klacken. Men hur kan man få fler på långsidorna att klä sig i IFK-färger och sjunga mer? frågar han sig.

Det gäller att smida medan järnet är varmt, anser den förra marknadschefen.

– Nu när det går bra ska man satsa på att bygga kärleken ännu starkare, det tror jag kan ge stöd när det går sämre. Man behöver samarbeta så mycket man kan innan säsongsstart. Det finns ett momentum just nu. Gör man tio saker så varför inte göra tjugo?

”På sikt behöver man ta mer betalt”

Publiksuccén 2015 har gjort att IFK satsar mycket högt när det gäller publikmålen för den kommande säsongen. Tio tusen sålda årskort är målsättningen från föreningens sida – mer än en fördubbling mot tidigare år. Det färska SM-guldet och den hajp som råder just nu kanske kan bidra till att man lyckas nå målet.

Tycker du att det är bra att IFK sätter upp ett så här högt publikmål?
– Jag tycker det är positivt och ett smart drag att tydligt visa vad man vill nå. Jag kommer köpa ett årskort för att jag vill att man ska nå målet. Men når man bara halvvägs tycker jag att man har gjort något bra. Och så finns det en ödmjukhet kring den siffran – IFK säger att det är en tuff siffra att nå.

Till säsongen 2016 höjer IFK priserna något på Curva Nordahl för alla som inte hade årskort 2015 och förlängde inom en viss tid. Var det rätt strategi att gå ut med ett så lågt pris förra året eller kan det slå tillbaka nu?

– Det låga priset har bidragit till succén. Men sedan kanske man måste hitta en prisnivå som är mer uthållig över tid. Publikintäkterna är i topp tre av en förenings viktigaste intäkter, så på sikt behöver man ta lite mer betalt. Men fansen känner att de fick valuta för pengarna 2015.

Att belöna de som köpte årskort förra året med fortsatt lågt pris tycker han är bra.

– Det är klockrent att belöna lojalitet!

IFK satsar mer på marknadsföring

Att locka med ett lågt pris är klassiskt, liksom att ordna olika aktiviteter i samband med match. Men det är inte alltid den bästa vägen, tycker Ringborg.

– Man kan alltid göra aktiviteter runt omkring, men det blir ofta konstgjord andning. Ett annat sätt att locka folk kan vara genom att skapa ”pseudohändelser” – som att skapa snackisar, så kallad story telling, runtomkring fotbollen. Som i våras när IFK inte lyckades göra mål mot Curvan på flera matcher. En del kan tycka att sådant här blir spännande, som att ”jag var där och såg första målet mot Curvan”.

Förra året satsade IFK mer på marknadsföring och kommunikation och heltidsanställde en person för att sköta bland annat webben och sociala medier. Inte minst på Twitter har man gått på offensiven vilket bidragit till mycket uppmärksamhet. Det har kompletterats med mer traditionell marknadsföring som tidningsannonser. Vi frågade Fredrik Ringborg vilka kanaler han tycker att IFK bör använda.

– Man bör lägga mycket resurser online, eftersom att folk är online. Utan att ha belägg för det tror jag att IFK kan göra mer där, att vara synligare i samband med matchdagarna på olika sätt. Men det är svårt, knappt våra bästa företag i Sverige kan det här. Man kan styra marknadsföringen på nätet till exempel geografiskt, demografiskt och tidsmässigt för att nå rätt målgrupp.

Bör man komplettera med annonser i tidningar och radioreklam?
– Det krävs att man når ut på flera sätt för att folk ska ta ett beslut, så jag tror att tidningar fyller en funktion. IFK har ju många äldre fans som kanske inte hittar information via datorer och mobiltelefoner. Men skulle man titta på vad det kostar med till exempel annonsering skulle det nog vara billigare att skicka hem matchprogram till folk än att köpa annonser ibland.

Strategier kan behövas

Men hur kan man arbeta på sikt för att få upp publiksnittet på en hög och stabil nivå som inte påverkas för mycket av sportsliga prestationer, väder och vind och vilken veckodag matcherna spelas? En nyckel kan vara att ta fram en marknadsföringsstrategi och blir mer konsekvent och tydlig i sin marknadsföring och kommunikation. Det kan bidra till en starkare ”image” hos målgrupperna vilket långsiktigt kan ge en större kännedom om varumärket och starkare identifikation med IFK.

Tycker du att IFK Norrköping har en tydlig identitet idag?
– Nej, det har de inte. Det beror väl på att det först nu finns en framgång och de gamla framgångarna känner man till. Det ligger säkert något i att göra ett utförligt marknadsarbete för att arbeta fram vad man vill stå för. Vilken position vill vi äga? Ska vi till exempel ha ”Sveriges lyckligaste fans?”

IFK har idag inte någon marknadschef som ansvarar för de stora och långsiktiga penseldragen i marknadsföringen. Vi frågade Fredrik Ringborg om det kan vara en nackdel för att skapa en långsiktig strategi.

– Marknadsarbetet kan säkert underlättas av att ha någon som är ansvarig. Men samtidigt vet jag att när det gäller marknadsarbete hos en förening handlar det om att skapa intäkter. IFK gör rätt som har en slimmad organisation som arbetar med att göra fans och sponsorer nöjda. Jag tror att det är helt rätt att arbeta med sälj och service istället för att ha rena marknadstjänster.

Den bästa marknadsföringen är laget på planen, tycker Fredrik Ringborg. Men han tillägger:

– Kan man hitta ett budskap i marknadsföringen som många kan förena sig till så är det positivt. Men det kräver ett stort arbete.

Kan man ta in konsulter för att till exempel arbeta fram ett budskap och en marknadsföringsstrategi?
– Generellt kan man ta in någon som kan vara projektledare under en kortare tid, det kan vara positivt. Men det måste komma från föreningens och fansens hjärta. Det får inte bli någon konsultprodukt som inte har bäring i verksamheten, förklarar Fredrik Ringborg.

Kartläggning av målgrupperna

För att få en ännu bättre kännedom om sina fans och kunna rikta kommunikation på ett bättre sätt kan man kartlägga sina målgrupper. Här bidrar möjligheter till analyser via nätet att lära sig mer om vilka som bryr sig om IFK och går på matcherna.

– Med dagens möjligheter att till exempel annonsera online skulle man med 100 procents säkerhet få veta vilka som till exempel köper matchbiljetter. Kan man titta på befintliga kunder kan man lära sig mycket och hitta deras ”tvillingar” för att kunna nå ännu fler.

Men det här är ett stort arbete, med långa processer som kräver mycket planering och tid, menar Fredrik Ringborg.

Hur skulle du beskriva den typiska IFK-supportern? Vad lockar den till Parken?
– Jag tror att den typiske IFK-besökaren tycker mycket om laget och vill följa matcherna men är samtidigt lite rädd för att bli besviken. Vi har ju haft flera år med resultat som inte varit så som vi önskat. Och det gör ont när det man älskar underlevererar och det gör nog att många har tvekat att gå, men när framgångarna kommit så springer man till Parken. Att vi samtidigt haft så många spelare från Norrköping spelar också in men viktigast är att hela känslan kring laget är spännande och något man vill vara en del av och tro på.

Ju längre förra säsongen led ju fler hittade till Parken. Men det tog lite tid. I hemmamatcherna mot Gif Sundsvall 20 september hade IFK Norrköping ”bara” 9 023 åskådare. Mot BK Häcken två veckor senare var siffran 10 625, trots att laget var inblandat i guldstriden. Men i sista hemmamatchen mot Halmstads BK fylldes Nya Parken helt och hållet, 16 125 såg matchen. Alla pratade IFK och fotboll och även de som vanligen inte går på match ville inte missa dessa. Att få de här ”extra” 5000-6000 personerna att komma någon eller några gånger fler per år skulle betyda mycket för möjligheten att öka publiksnittet.

– Man skulle kunna segmentera målgrupperna utifrån tre grupper. De som ser 0-3 matcher per år, 4-10 matcher och fler än tio matcher. Försöka ta reda på varför man inte går oftare. Är det priset? Har man inte tid? Det kanske finns saker man inte kan påverka, men en del går säkert att påverka. Finns det bara någon liten sak man kan hitta i det här så är det intressant. Kan man få någon sällangångsbesökare att bli en mer frekvent besökare? Då skulle man kunna ha en fortsatt bra plan för de som aldrig går, tänker Fredrik Ringborg.

Några av de matcher som dragit mest folk de senaste åren är derbyna mot Åtvidaberg. Men från att ha varit fullsatt har publiksiffrorna stadigt dalat. Finns det en risk att IFK-publiken blir mätt om laget stabiliserar sig i toppen och att matcher mot Malmö FF, AIK eller IFK Göteborg går samma öde till mötes som derbyna?

– Som sann optimist så tror jag publiksiffrorna håller i sig. Underlag finns i stan och men även från kringliggande städer. Med lite bra ”spinn doctor”-tricks och intressant trupp så kan intresset hållas vid liv och säkert öka. Nu ska vi ju försvara guldet!

KAMRATERNA

Läs också: Intervju med varumärkesexperten – ”Kanske kom IFK:s guld lite tidigt”