Unga IFK:are kan matchas i Sylvia

På lördag drar Sylvia igång seriespelet. Det innebär att några IFK:are kan få matchning även i Division 1, i och med den så kallade korttidshyran som gör det möjligt att hoppa mellan lagen. Vi pratade lite med Stefan Hellberg om upplägget.

IFK Norrköping har tre spelare på listan för korttidshyran hos IF Sylvia. Det är Manasse Kusu, Pontus Almqvist och målvakten Julius Lindgren. Som mest får man ha fyra utespelare och en målvakt på listan. Så IFK kan alltså fylla på med två spelare till. Men det kommer man inte göra, åtminstone inte med spelare från A-laget. Däremot kan det bli aktuellt att låta två spelare från U19-truppen ingå på korttidshyran. Det berättar assisterade tränaren Stefan Hellberg som dessutom säger att Carl Björk och Alfons Sampsted är utlånade till Sylvia under våren. Men de står inte på korttidshyran och kan alltså inte dubblera mellan klubbarna.

Vid sidan av Sylvia har IFK även möjlighet att sätta två spelare till på korttidshyra hos en annan klubb.

När det gäller spelarna på korttidshyran ska man ha i åtanke att de inte får representera IFK i sommarens Europaspel. Vidare måste spelare på korttidshyran vara födda 1997 eller senare. Och så omfattas inte utländska spelare i det här upplägget. Således är det inte aktuellt för islänningarna Isak Bergmann Johannesson som fyllde 16 i mars, och Oliver Stefansson som fyller 17 i augusti, att vara på listan.

För att dessa unga utländska spelare överhuvudtaget ska kunna spela tävlingsmatcher för IFK måste man göra en särskild ansökan hos FIFA.

– Om man är under 18 år så måste man göra en så kallad Minor-ansökan hos FIFA för att få tillstånd att spela tävlingsmatcher. Det handlar om saker som skola, boende, att man tar ansvar för det innan spelaren är 18 år, säger Stefan Hellberg.

Den här ansökan kan man göra när spelaren fyllt 16 år.

– När Oliver kom hit var han 16, så då kunde han ansöka direkt. Så nu har också Isaks ansökan lämnats in, berättar IFK-tränaren och säger att man fick göra en sån ansökan för Arnor Sigurdsson när han kom till klubben.

Oliver Stefansson är alltså redan godkänd och får spela alla typer av tävlingsmatcher för IFK. Senast spelade han i U21-matchen mot BP.

På lördag spelar Sylvia borta mot Karlslund i premiären av Division 1 Norra. Två dagar senare tar IFK emot AIK i Allsvenskan. En spelare som säkert är aktuell för båda trupputtagningarna är Manasse Kusu (vilket även Pontus Almqvist hade varit om han inte hade skadat sig).

Vi frågar hur tätt inpå en spelare egentligen kan dubblera i de båda lagen. I vissa fall spelar IFK och Sylvia redan dagarna efter varandra.

– Du spelar ju inte från start i bägge. Spelar du i IFK så spelar du i IFK, säger Stefan Hellberg och syftar på prioritetsordningen.

– Det här är ju ett komplement för att unga, duktiga spelare ska få matcher. Får de inga matcher, eller bara några få i U21, så blir de ju inte bättre. Vår förhoppning är ju att de spelar i IFK:s A-lag. Men så länge man inte gör det är det viktigt att få matcher. Därför är det ju bättre med division ett än division två.

Hur man resonerar kring enskilda matcher och laguttagningar gällande hur tätt en spelare kan dubblera är upp till varje situation.

Kan man till exempel spela två dagar i rad, eller hur tänker ni där?
– Man får se om läget kommer, det går inte att säga innan. Det handlar om det som är bäst för IFK i första hand och spelaren så klart. Om spelarens utveckling.

KAMRATERNA

Manager-Jens om Manasse Kusu: ”Ligger väldigt långt fram i sin utveckling”

På förmiddagen gick IFK Norrköping ut med ytterligare ett ”nyförvärv”. Talangen Manasse Kusu har skrivit på ett nytt avtal med klubben.

Det har pratas mycket om Kusu det senaste halvåret. Under fjolåret, när han ännu inte fyllt 17 år, startade han 19 av Sylvias 22 matcher när laget vann sin division och tog klivet upp i Norrettan. Under vintern har det ryktats att andra klubbar ryckt i spelaren, men nu har han alltså skrivit ett A-lagskontrakt med IFK Norrköping. Möjligheten att han främst kommer att spela för Sylvia under 2019 får nog ändå bedömas som ganska stor.

– Det är en spelare som ligger väldigt långt fram i sin utveckling, både fysiskt och spelmässigt. Han har en förmåga att sätta fart, har ett bra tillslag och bra speluppfattning, säger IFK:s manager Jens Gustafsson.

Vad är det han behöver utveckla för att vara med och konkurrera på riktigt?
– Nu ska du få ett riktigt Jens Gustafsson-svar: allt som händer utanför planen. Allt som inte är fotboll. Hur han äter, sover, rutiner i vardagen. Vi ska vägleda honom genom det. Han har annars de flesta egenskaperna redan.

Det har ju ryktats om en del andra klubbar varit intresserade, och att det kanske varit tuffa förhandlingar?
– Det ligger ingen sanning i det. Han har varit väldigt dedikerad med att han vill spela för IFK. Både han själv, hans rådgivare och IFK har varit inställda på samma sak.

IFK Norrköping kommunicerar ju inte kontraktslängder längre, men kan du säga något om vad det handlar om?
– Manasse är under 18 år, då får man inte skriva längre än tre år.

Så man får anta att det rör sig i det häradet, 2-3 år?
– Ja.

Manasse Kusu själv är glad när Kamraterna når honom på telefon.

Många IFK-supportrar har kanske inte sett så mycket av dig. Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag jobbar för laget.

I Sylvia har du främst spelat central mittfältare, är det någon annan position där du kan se dig själv?
– Jag kan spela på alla positioner, säger Kusu.

Men var du inte mittback tidigare?
– Ja, det stämmer. När jag var yngre.

Hur blir det med skolan nu då, ska du plugga och spela fotboll parallellt eller blir allt fokus på fotbollen?
– Vi får se, än så länge vet jag inte.

Sedan tidigare finns bland andra Fransson, Thern och Blomqvist som är centrala mittfältare. Nu har Sead Haksabanovic tillkommit. Hur ska du slå dig in i laget?
– Det är bra spelare. Jag får lära mig av dem.

KAMRATERNA

Tillbakablicken: Supertalangen som inte blommade

Isak Bergman Jóhannesson är IFK:s yngsta och samtidigt profilerade värvning på länge. Men kanske finns det anledning att hålla ner förväntningarna.

I förra veckan presenterade IFK Norrköping Isak Bergman Jóhannesson tillsammans med Oliver Stefánsson. IFK går inte in på några detaljer i kontraktet. Det är inte heller uttalat att spelarna ska tillhöra A-truppen. Men icke desto mindre presenterades de bägge islänningarna på ett helt annat sätt än andra akademivärvningar.

Det var också första gången på nio år som en 15-åring presenteras av IFK. Då var året 2010 och spelaren var Marcus Johansson. Anfallaren hade debuterat för Hagahöjdens A-lag redan som 13-åring och även han valde IFK – då i Superettan – trots intresse från såväl utländska som allsvenska klubbar.

Men det blev ingen succé för Johansson. Under Superettan 2010 blev det bara åtta inhopp, och inga mål. Året därefter, i Allsvenskan, blev det ett ynka inhopp. Istället klev den två år äldre Christoffer Nyman fram som stadens talang nummer ett. Idag tillhör Marcus Johansson i Assyriska IF i Norrköping, där han dessvärre drabbades av en korsbandsskada i våras.

Göran Bergort var tränare i IFK Norrköping när Marcus Johansson fick A-kontrakt.

– När det gäller Marcus var det lite speciellt. Han var väldigt dominant, jag tror han var i England (Liverpool, vår anmärkning) och provspelade. Man hade bearbetat honom att komma till akademien och träna med Ulf Rann och Cay Kindlund. Men han var lite för långt fram i sin utveckling, det naturliga var att komma in i A-truppen.

– Skulle vi få fram en sån supertalang, och sen inte erbjuda honom att spela i stan? Han hade en agent, Per Jonsson, som vi träffade tillsammans med Marcus och hans föräldrar. Jag såg inte honom som en startspelare, men klubben såg en framtida spelare i honom.

– Vi tränade förmiddagar då, han var i skolan och var inte med. Han hade ett särskilt upplägg med ”Gädda”, Dale (Reese) och Magnus Samuelsson.

– Han var ju fruktansvärt snabb. På 40 meter var han snabbast av alla. Han fick inte starta så många matcher, det blev några inhopp. Jag minns att han var väldigt nära att göra ett mål, det kanske hade räckt för honom, för att ha fortsatt självförtroende. Tanken var att han skulle bygga upp sig under tre år och kunna bli kvar i Norrköping, säger Bergort och fortsätter:

– Marcus fick en del skador, men jag tror inte det var några överbelastningsskador. Han tränade inte lika mycket som övriga truppen.

Det var under ett antal år som inte så många lokala hade fått chansen. Påverkade det på något sätt?
– När jag kom till klubben första gången, 1991,  hade IFK:s 16-18-åringar vunnit SM. Man spelarna fick aldrig chansen i A-trupperna. Då var det bara 14 man i trupperna på matcherna, inte 18 som idag.

– Under min period som tränare släppte vi fram spelare – Oliver Lönn, Andreas Hadenius, ”Totte”, Armin Tankovic, Riki Cakic. Ibland var det kanske för tidigt för några. Man måste ha fingertoppskänsla.

KAMRATERNA

Läs också: ”Tonna” om islänningarna och hur akademien ska bli ännu bättre

”Tonna” om islänningarna och hur akademien ska bli ännu bättre

I förra veckan presenterade IFK Norrköping två nya islänningar. Oliver Stefánsson, 16, och Isak Bergman Jóhannesson, 15, hade enligt IFK själva dragit till sig intresse från flera europeiska storklubbar – men valde Norrköping. Innebär detta en ny inriktning för IFK Norrköpings ungdomsverksamhet?

– Nej, säger Tony Martinsson, akademichef i IFK. Dels är det svårt att värva spelare under 18 år. Dels så har vi byggt upp ett nät under lång tid på Island. 2008 var första gången jag var där.

Men som företrädare för A-laget uttrycker det, kommer ni även till ungdomsverksamheten att värva spelare på ”en högre hylla”?
– Ja, det gör vi redan.

Hur ser du på att ni lyckades värva Isak och Oliver i konkurrens med europeiska storklubbars akademier?
– Det är ett jättebra betyg åt oss. Både åt akademien och åt A-laget. Vi märker bland annat det på vilka utländska turneringar vi blir inbjudna till nuförtiden och som vi inte blev tidigare. I somras mötte vi Manchester United med 14-åringarna i en turnering där även Borussia Dortmund och Atletico Madrid var med. Vi vann med 1-0 mot United.

Vad mer konkret har blivit bättre?
– Många saker. Vi har blivit fler anställda, både tränare och annan personal. Vi måste försöka vara med i sådana turneringar – men utan att påskynda och stressa spelarnas utveckling. I november var vårt U19-lag i Spanien till exempel.

– I och med att vårt A-lag har blivit bättre så måste akademispelarna bli bättre tidigare för att glappet inte ska vara så stort.

Kan ni närma er utländska akademier ännu mer?
– Det är sånt vi diskuterar dagligen. Låt säga att du har barn eller ungdomar som tränar fyra gånger i veckan, sex timmar. Det är inte många procent av veckans timmar. Då är det viktigt att de träningstimmarna blir så bra som möjligt, så väl förberett som vanligt. Nu i Spanien hade vi omfattande diskussioner om var vi vill vara om tio år. Då är det viktigt att göra rätt saker i träning.

– Men det absolut viktigaste för akademien är att vi får klart träningscampet på Himmelstalund. Som det är nu så har alla andra klubbar i stan – Lindö, Åby, Svärtinge – bättre faciliteter än oss. Eller i alla fall lika bra.

En sak som Tony Martinsson framhåller är att IFK har ett individuellt fokus i spelarutbildningarna där spelare kan röra sig mellan U16, U17 och U19.

– Vi har en jättebra utbildningsstege, men jobbar inte lagmässigt.

– En annan bra sak är att vi nu driver fotbollsgymnasiet själva med IFK:s tränare och instruktörer. Inte för att de andra var dåliga, inte alls. Men när vi driver fotbollsgymnasiet får vi en bättre helhetsbild.

Tidigare har vi varit med om att 15-16-åringar lämnar Sverige och Norrköping, som Kristoffer Olsson och Mujo Tankovic 2011. Hur nära var de ett A-kontrakt då?
– Då var jag sportchef. Vi var inte särskilt nära. Koffe var tydlig med att han ville till Arsenal. Mujo hade varit och tränat med Juventus och Hamburg. Fulham kom in sent i bilden, då hade jag suttit med honom och skulle göra en individuell studieplan för gymnasiet.

Året därinnan hade Marcus Johansson, som 15-åring, skrivit på ett A-kontrakt. Det föll inte helt väl ut. Kan man säga att ni blev lite försiktiga på grund av det?
– Ja, till viss del kanske. Marcus, hans föräldrar och rådgivare ville inte skriva något annat än ett A-kontrakt. Men det var tufft för honom som 15-åring att gå in 100 procent på varje träning. Men hade vi inte skrivit kontrakt med honom och han gått någon annanstans…

– Som en gammal ledare i IFK brukar säga. Du får välja – vill du bli idiotförklarad nu eller vill du bli det senare?

U19, Sylvia, A-laget – var kommer Isak och Oliver hålla till?
– Jag passar på den frågan. Jens, jag och de andra har inte diskuterat färdigt det än.

Men vilken nivå har de egentligen spelat på tidigare?
– De har väl varit med lite i Akranes A-lag. De spelade i andradivisionen men gick upp i högstaligan tidigare i höstas.

En del spelare som drar till utländska akademier får förstås en väldigt bra utbildning – men kan också bli 18–19 år och aldrig fått känna på seniorfotboll?
– Generellt kan man säga att svenska akademier sen certifieringen 2011 har blivit mycket bättre och mer professionella. Jag har full förståelse för att spelare flyttar, men generellt är det samma fotbollsutbildning här som i England till exempel.

– Det är klart att det finns många akademier som är jättebra, men vi mötte Leeds i en ungdomsturnering, de plöjer ner miljoner i sin akademi. Vi vann mot dem. Vi mötte Right to Dream, Manchester Citys Ghana-satsning. De hade inte förlorat på hela turneringen, vi spelade 3-3 mot dem.

Om vi kikar på de äldsta ungdomslagen – någon tanke på en balans mellan lokala killar och killar utifrån?
– Nej, det behövs inte. Jag skulle säga att det är 90 procent lokala killar. I U16-laget är det en kille från Älmhult, en av tjugo. Övriga är från länet.

KAMRATERNA

Fotnot: Isak Bergmann Johannesson har gjort ett inhopp på nio minuter i näst högsta divisionen på Island, Inkasso-deild karla. Stefansson har gjort ett inhopp på en minut i samma division.

”Ingen faller för åldersstrecket” – Sylvias sportchef om lagbygget

Hur vill Sylvia utforma truppen till nästa säsong i ”Ettan”? Vi ringde upp sportchefen Adnan Ergül för att höra lite hur tankarna går.

Efter omkring åtta år som sportchef i Sleipner (med spel i både Division 1 och 2) anslöt Adnan Ergül till Sylvia och IFK:s organisation i slutet av förra året.

”Vi har som mål att gå upp i division 1 med IF Sylvia. Där blir Adnan en viktig pusselbit med sitt kontaktnät gällande spelare” sa Tony Martinsson till IFK:s hemsida i samband med rekryteringen.

Som bekant lyckades Sylvia med målet och vi ringde upp Adnan Ergül för att höra hur han ser på det fortsatta lagbygget inför nästa säsong.

Hur ser du på nästa säsong?
– Först och främst ska vi etablera oss. Bygga vidare på det som vi har.

Vad är den stora skillnaden mellan Division 2 och Division 1.
– Dels är det tempot, toppen i ettan är i klass med botten i Superettan, i alla fall de två, tre bästa lagen. Men alla delar i spelet är tuffare.

Tidigare år har spelarna som regel fått lämna Sylvia då de fyllt 20 eller 21. Tänker ni annorlunda inför nästa år?
– Ja, vi vill behålla spelarna, ingen faller för åldersstrecket. Vi kommer behöva lite äldre spelare, säger Adnan och fortsätter:

– Men vi har också jätteduktiga 00:or som gick upp i Allsvenskan, IFK:s U19-lag. Det är flera där som kommer att tillhöra Sylvia nästa år. Vi kommer att sitta ner med IFK och kolla vilka vi tror på. Många spelare kommer att testas.

Hur ser det ut ekonomiskt?
– Det kan jag inte riktigt svara på, men vi är förberedda och har fått klartecken från styrelsen och IFK.

Men ekonomiskt är det ingen vinstlott för en spelare att spela i Sylvia?
– Så är det ju. Samtidigt – vill man något med fotbollen är det nog Sylvia som gäller. Vill man ha pengar finns det andra klubbar. Men självklart ska de inte spela gratis.

– Klubben försöker hjälpa till med jobb och studier. De flesta har jobb, en del pluggar. Det ska man kunna fortsätta med.

I ettan kan ni tänkas råka på Linköping City, som du har sågat tidigare och som har din släkting i ledningen?
– Nej, han är inte kvar där längre, han är i Assyriska nu. Vi har mött Linköping City förut. Det är inga problem och har inte varit någon rivalitet. Bara fotbollsmässigt.

– Sylvia har nog större förutsättning är Linköping har. Fotbollskulturen finns i Norrköping, vi har IFK, vi har Sleipner, förutsättningarna finns här. Sen har de gjort en fantastisk resa, frågan är hur länge det håller.

I Linköping finns en spännande spelare född 2000, Pontus Rödin. Är han något för Sylvia/IFK?
– Absolut, varför inte? Han har gjort en fantastisk resa han med. Riktigt bra spelare. Men det är som alltid när vi diskuterar, man frågar sig: är han tillräckligt bra? Är det värt det?

– Vi har inte diskuterat några spelare än riktigt utan sitter ner med våra egna först, poängterar sportchefen.

De flesta har korta avtal, på något år i taget?
– Nja, några har längre avtal, några går ut. Det är inte säkert att en del vill eller kan spela i Division 1.

Har du någon drömvärvning till Sylvia, typ en äldre spelare med anknytning till klubben eller staden?
– Nej, ingen som är bättre än dom vi har.

Andreas Hadenius?
– Absolut, en toppenkille och en bra spelare. Men han vill nog spela på en högre nivå, det tycker jag att han ska göra också. Han är välkommen till Sylvia den dagen han vill vända hem.

Daniel Andersson, målkungen, får ni behålla honom?
– Det hoppas jag. Han har ju jobb och tjej här, han jobbar på Försäkringskassan tror jag det är. Men vi behåller inte spelare till vilket pris som helst.

KAMRATERNA

Läs också: Väldigt väsentligt för framtiden – Peter Hunt om Sylvias avancemang