Jens Gustafsson har gjort succé på kort tid i IFK Norrköping. Sedan han tog över efter Janne Andersson är han obesegrad i Allsvenskan med nio segrar och två oavgjorda matcher. För att få veta lite mer om hur Jens är som fotbollstränare pratade vi med Torbjörn Arvidsson som under några år var assisterande tränare åt Jens i Halmstads BK.
Jens Gustafsson tog över som huvudtränare i HBK halvvägs in i 2011 sedan spanjoren Josep Clotet Ruiz fått sparken. Torbjörn Arvidsson ingick redan då i ledarstaben som assisterande tränare. Kamraterna ringde upp honom för att prata lite om Jens succé i Norrköping och vad som kan tänkas ligga till grund för den.
– Det var en ynnest att jobba med Jens. En ledare som jobbar långsiktigt och skapar en miljö som främjar utveckling, säger ”Tobbe” som idag är assisterande tränare i Varbergs BoIS.
Han fortsätter:
– Jens backar alltid upp sina spelare och ledare och vill vara tillgänglig för träning och samtal. Han vill ha en miljö som tillåter träning både fysiskt, mentalt och fotbollsmässigt.
Många har nog intrycket av Jens Gustafsson som en duktig taktiker som är väldigt noggrann i allt han gör. Torbjörn håller med om det:
– Ja, han är tillsammans med sin stab väldigt påläst på motståndarna och väldigt noga vad han själv vill ha ut av sitt lag. Det är ett hårt arbete som lägger grunden för det offensiva och defensiva på plan.
Torbjörn har sett flera av IFK:s matcher sedan Jens Gustafsson tog över efter Janne Andersson. Och han är imponerad över vad hans förra kollega har uträttat så här långt.
– Det är imponerande att komma in i ett mästarlag och fortsätta prestera. Det gör sig inte av sig självt.
Varför tror du han har lyckats?
– Jag tror att det handlar om hårt arbete, noggrannhet och framförallt en tydlighet. Och så har IFK Norrköping ledare på planen som inte är helt vanliga idag, tycker jag. Jag tänker främst på ”Ante” som jag känner själv, men även Daniel Sjölund. Det är väldigt mycket värt att ha den typen av spelare, ledare och människor som delar med sig så mycket från alltifrån omklädningsrummet till andra miljöer. Det är nog en av nycklarna till att man kan spela vidare och prestera den fotbollen.
Trots att IFK i sommar har sålt nyckelspelare som Arnor Traustason, Christoffer Nyman och Emir Kujovic, och drabbats av en del skador, senast på Andreas Blomqvist, har man fortsatt att vinna fotbollsmatcher på löpande band.
När spelare har försvunnit har andra växt.
En som har exploderat under Jens Gustafsson är Sebastian Andersson.
– IFK verkar ha en miljö där spelare kan lyckas. Det var ingen garanti att Sebastian skulle gå in och göra en massa mål och vara så bra i spelet som han är i IFK. Man visste att han var duktig även om han inte hade slagit ut fullt ut i Kalmar eller Djurgården, säger ”Tobbe”.
Hur skulle du beskriva att Gustafssons IFK Norrköping spelar fotboll?
– Jag uppfattar att han har en trygg backlinje vad gäller det offensiva spelet. Man vill vara tydliga, och noggranna nerifrån och ha kontrollerade uppspel. Men om man inte har den chansen alltid så har man en längre boll och ett bra ”andrabollsspel”med mycket kamp.
– På kanten har han hotande spelare med ett utmanande en-mot-en-spel. Forwards är bra i rörelse i förhållande till varandra, de har ett bra samarbete som jag inte har sett på så många andra ställen. Centralt är man trygg med Sjölund och centrala spelare kan gå i djupled.
Janne Andersson ville att vänsterbacken skulle gå upp i banan för att i sin tur låta vänstermittfältaren ta ett kliv inåt centralt. Det är en idé som inte är ny för Jens, menar Torbjörn Arvidsson.
– Jens bedrev det även i HBK, säger han.
Borde inte motståndarna ha lärt sig det nu?
– Det är inte så enkelt. Bara för att man vet hur de gör är det inte lika med att man kan stoppa det. IFK gör det bra och har så många nycklar i sitt spel. Vill motståndaren pressa backlinjen så har man ändå en nyckel att komma in i nästa spelyta, och då finns det mer utrymme där och då finns inte så många defensiva spelare kvar på rätt sida bollen. Hur mycket vågar man pressa och gå fram? IFK har så många nycklar med djupledsbollar mellan lagdelar och förbi lagdelar, ett bra vändningsspel och en bredd i laget.
IFK:s nya manager verkar alltså ha många verktyg i lådan.
– Det blir svårt att täcka upp och stoppa dem. Då får man som motståndare kanske välja vissa delar att fokusera på. Än så länge i Allsvenskan är IFK för bra i sitt sätt att spela och även individuellt. Det har inte spelat någon roll vad motståndarna har gjort. Oavsett om de pressat högt eller lågt och försökt stänga centrala ytor.
Jens Gustafsson har visat upp ett mer aktivt engagemang på sidlinjen än vad Janne gjorde och han har även bytt ut spelare tidigare i matcherna. Arvidsson känner igen det från Halmstadstiden.
– Han var engagerad även där, delaktig och lät mycket. Ingrediensen att göra byten har ju också att göra med vad man har för material att byta in. Men att inte byta är ju också ett val.
Under sommarfönstret värvade IFK kvicka och tekniska spelare som Niclas Eliasson och David Moberg Karlsson. Spelartyper som passar väl in i hur Jens vill spela, menar Torbjörn:
– Det rimmar bra. Och det är inga spelare som bara var lediga, jag tror det var noga planerat. Han är väldigt duktig på att scouta spelare och har väldigt bra koll på svensk fotboll och marknaden.
Ingen människa är komplett, Jens har liksom alla andra saker att utveckla. Torbjörn Arvidsson tror att managerrollen i Norrköping är en utmaning men han är imponerad över hur väl Jens har klarat den rollen.
– Det är ju en hel del nya uppgifter på hans bord, inte bara att träna laget. Det har han säkert brottats med, även om han får hjälp att bli varm i kläderna. Det är imponerande att få resultat på fotbollsplanen samtidigt som han har så pass nya uppgifter vid sidan också. Det tyder väl på att han är en bra ledare som får ihop en helhet.
KAMRATERNA
Läs också: