Etikettarkiv: Tony Martinsson

”Tonna” om islänningarna och hur akademien ska bli ännu bättre

I förra veckan presenterade IFK Norrköping två nya islänningar. Oliver Stefánsson, 16, och Isak Bergman Jóhannesson, 15, hade enligt IFK själva dragit till sig intresse från flera europeiska storklubbar – men valde Norrköping. Innebär detta en ny inriktning för IFK Norrköpings ungdomsverksamhet?

– Nej, säger Tony Martinsson, akademichef i IFK. Dels är det svårt att värva spelare under 18 år. Dels så har vi byggt upp ett nät under lång tid på Island. 2008 var första gången jag var där.

Men som företrädare för A-laget uttrycker det, kommer ni även till ungdomsverksamheten att värva spelare på ”en högre hylla”?
– Ja, det gör vi redan.

Hur ser du på att ni lyckades värva Isak och Oliver i konkurrens med europeiska storklubbars akademier?
– Det är ett jättebra betyg åt oss. Både åt akademien och åt A-laget. Vi märker bland annat det på vilka utländska turneringar vi blir inbjudna till nuförtiden och som vi inte blev tidigare. I somras mötte vi Manchester United med 14-åringarna i en turnering där även Borussia Dortmund och Atletico Madrid var med. Vi vann med 1-0 mot United.

Vad mer konkret har blivit bättre?
– Många saker. Vi har blivit fler anställda, både tränare och annan personal. Vi måste försöka vara med i sådana turneringar – men utan att påskynda och stressa spelarnas utveckling. I november var vårt U19-lag i Spanien till exempel.

– I och med att vårt A-lag har blivit bättre så måste akademispelarna bli bättre tidigare för att glappet inte ska vara så stort.

Kan ni närma er utländska akademier ännu mer?
– Det är sånt vi diskuterar dagligen. Låt säga att du har barn eller ungdomar som tränar fyra gånger i veckan, sex timmar. Det är inte många procent av veckans timmar. Då är det viktigt att de träningstimmarna blir så bra som möjligt, så väl förberett som vanligt. Nu i Spanien hade vi omfattande diskussioner om var vi vill vara om tio år. Då är det viktigt att göra rätt saker i träning.

– Men det absolut viktigaste för akademien är att vi får klart träningscampet på Himmelstalund. Som det är nu så har alla andra klubbar i stan – Lindö, Åby, Svärtinge – bättre faciliteter än oss. Eller i alla fall lika bra.

En sak som Tony Martinsson framhåller är att IFK har ett individuellt fokus i spelarutbildningarna där spelare kan röra sig mellan U16, U17 och U19.

– Vi har en jättebra utbildningsstege, men jobbar inte lagmässigt.

– En annan bra sak är att vi nu driver fotbollsgymnasiet själva med IFK:s tränare och instruktörer. Inte för att de andra var dåliga, inte alls. Men när vi driver fotbollsgymnasiet får vi en bättre helhetsbild.

Tidigare har vi varit med om att 15-16-åringar lämnar Sverige och Norrköping, som Kristoffer Olsson och Mujo Tankovic 2011. Hur nära var de ett A-kontrakt då?
– Då var jag sportchef. Vi var inte särskilt nära. Koffe var tydlig med att han ville till Arsenal. Mujo hade varit och tränat med Juventus och Hamburg. Fulham kom in sent i bilden, då hade jag suttit med honom och skulle göra en individuell studieplan för gymnasiet.

Året därinnan hade Marcus Johansson, som 15-åring, skrivit på ett A-kontrakt. Det föll inte helt väl ut. Kan man säga att ni blev lite försiktiga på grund av det?
– Ja, till viss del kanske. Marcus, hans föräldrar och rådgivare ville inte skriva något annat än ett A-kontrakt. Men det var tufft för honom som 15-åring att gå in 100 procent på varje träning. Men hade vi inte skrivit kontrakt med honom och han gått någon annanstans…

– Som en gammal ledare i IFK brukar säga. Du får välja – vill du bli idiotförklarad nu eller vill du bli det senare?

U19, Sylvia, A-laget – var kommer Isak och Oliver hålla till?
– Jag passar på den frågan. Jens, jag och de andra har inte diskuterat färdigt det än.

Men vilken nivå har de egentligen spelat på tidigare?
– De har väl varit med lite i Akranes A-lag. De spelade i andradivisionen men gick upp i högstaligan tidigare i höstas.

En del spelare som drar till utländska akademier får förstås en väldigt bra utbildning – men kan också bli 18–19 år och aldrig fått känna på seniorfotboll?
– Generellt kan man säga att svenska akademier sen certifieringen 2011 har blivit mycket bättre och mer professionella. Jag har full förståelse för att spelare flyttar, men generellt är det samma fotbollsutbildning här som i England till exempel.

– Det är klart att det finns många akademier som är jättebra, men vi mötte Leeds i en ungdomsturnering, de plöjer ner miljoner i sin akademi. Vi vann mot dem. Vi mötte Right to Dream, Manchester Citys Ghana-satsning. De hade inte förlorat på hela turneringen, vi spelade 3-3 mot dem.

Om vi kikar på de äldsta ungdomslagen – någon tanke på en balans mellan lokala killar och killar utifrån?
– Nej, det behövs inte. Jag skulle säga att det är 90 procent lokala killar. I U16-laget är det en kille från Älmhult, en av tjugo. Övriga är från länet.

KAMRATERNA

Fotnot: Isak Bergmann Johannesson har gjort ett inhopp på nio minuter i näst högsta divisionen på Island, Inkasso-deild karla. Stefansson har gjort ett inhopp på en minut i samma division.

Tonna om Abdulrazaq: ”En väldigt smart spelare”

Ishaq Abdulrazaq är tillbaka i Norrköping och hoppas på ett kontrakt med IFK den dag han fyller 18 år.

Det säger den blott 16-årige nigerianen till Norrköpings Tidningar. Ishaq var ju på besök hos IFK vintras med sin landsman Amah Chimbundu och gjorde ett så gott intryck att han nu får chansen att visa upp sig igen.

IFK:s scout Stig Torbjörnsen sa så här till oss i våras:

”Abdulrazaq har gjort ett jätteintryck, honom vill Norrköping följa vidare. Han har gjort det mycket bra på träningar med både ungdomslaget och A-laget.”

Nu ska han vara här i tre månader och träna med U17-, U19- och A-laget. Tony Martinsson, som är ansvarig för IFK:s ungdomsverksamhet, är mycket imponerad över vad 16-åringen visar upp.

– Han är en väldigt smart spelare, en väldigt bra spelare. Bra spelsinne, kvick och snabb. Han sticker ut mycket, det gör han absolut. En jätteskicklig spelare, säger ”Tonna” och säger att det främst är Jens Gustafsson och Stig som har den långsiktiga dialogen med spelaren.

Det handlar om att skapa ett förtroende? Det finns inget annat sätt att knyta till sig honom innan han är 18 år?
– Ja, det går inte att göra något annat förrän han fyller 18.

Det är inte bara Abdualrazaq som kommer få visa upp sig för Jens Gustafsson framöver. A-laget får kontinuerligt besök från ungdomslagen och Sylvia på sina träningar.

– Förra veckan var det sju, åtta man som var uppe och tränade, säger Tony Martinsson.

Det finns ingen särskild rutin eller struktur för vilka som är med och tränar?
– Nej, det är lite olika beroende på vilka positioner de behöver spelare till på träningen.

Buster Blosse och Anton Ståhl tillhör U19-truppen och är några av de lovande spelarna IFK tror på. I höst vill man att de eventuellt ska kunna spela för IFK:s samarbetsklubb Sylvia. Men för att få göra det måste de ha kontrakt med IFK vilket de nyligen tecknade.

– Det är inga A-lagskontrakt eller lärlingskontrakt, man kan bara kalla det kontrakt, de har fått avtal. Då kan de vara med och dubblera med Sylvia

Även Manasse KusuHadar Sundberg och Jonatan Gren har fått samma kontrakt, berättar Tonna.

KAMRATERNA

”Tonna” tror nya U19 kan få fler att utvecklas

IFK Norrköpings samarbetsklubb IF Sylvia, som idag består av många unga IFK:are, satsar på att nå divison 1. Det ska delvis göras genom att ta in några äldre spelare. Så vad betyder det här för IFK:s ungdomsverksamhet?

Idag slussar IFK Norrköping vidare många 17- och 18-åringar till IF Sylvia som spelar i division 2. Men IFK och Sylvia vill minska glappet mellan lagen för att fler talangfulla IFK:are ska få en bättre miljö att spela seniorfotboll i. På så sätt kan man behålla fler talanger i staden istället för att de lånas ut eller flyttar permanent till klubbar i andra städer.

För att Sylvia ska ta steget upp har man konstaterat att truppen inte bara kan bestå av ynglingar, utan även av några ”lagpappor”. Så till nästa år ska man försöka höja medelåldern och vässa truppen för att nå målet. Det betyder att IFK inte i lika stor utsträckning kan skicka ungdomsspelare dit.

I samband med att Sylvia deklarerade sin satsning framgick det att IFK till nästa år kommer att införa en U19-grupp med en daglig träningsverksamhet, vilket man inte haft på ett tag. Spelarna i den ålderskategorin har ju spelat med Sylvia till stor del.

Tony Martinsson är ansvarig för ungdomsfotbollen i IFK. Vi ringde upp honom för att få veta lite mer om U19-planerna och hur Sylvias satsning påverkar IFK:s ungdomsspelare.

Vad betyder det här för IFK?
– Att vi försöker behålla dem lite längre i IFK. Att vi inte flyttar över så extremt många spelare från U17 till Sylvia som vi har gjort tidigare. Vi känner att vi är långt ifrån färdiga med våra U17-spelare och känner att det kan bli jättebra med en U19-trupp igen. På så sätt blir spelarna något år äldre när de går över till Sylvia.

I dagsläget tillhör drygt tio av spelarna i Sylvias trupp IFK Norrköping. Men det är fler än så som man ser som IFK-spelare även om de är skrivna på Sylvia. Ett visst antal måste registreras på Sylvia enligt regelverket.

Vilka är det som man skriver över på Sylvia?
– De yngsta i Sylvia brukar vi ha kvar på IFK. Sen så blir det ju egentligen år två som man skriver över dem till Sylvia.

I och med att inte lika många IFK:are kommer slussas över till Sylvia så kommer IFK nästa år ha ett underlag till en U19-grupp. Förvisso deltar man i U19-serien även i år i form av en ren matchgrupp som bara spelar matcher tillsammans. Någon daglig träningsverksamhet för U19 finns idag inte.

– Vi har haft en matchgrupp i år som har varit spelare från U16 och U17 med några Sylviaspelare som tränat med Sylvia men varit skrivna hos IFK. Många gånger har det varit en salig blandning av spelare.

Anledningen till att man valt att spela i U19-serien är att säkerställa att alla inom föreningen får speltid.

– Har man inte startat i U17 så har man fått en möjlighet att spela i U19. Det har varit ett ihopplock av spelare så att alla får spela match varje helg.

Fler kan få chansen

Nästa års U19-grupp blir alltså den nuvarande U17-gruppen. ”Tonna” tror det här kan ge fler spelare en chans att utvecklas.

– Tar man dagens U17 så är det ju väldigt många som får en möjlighet att vara med i U19 som inte hade fått möjligheten att vara med i Sylvia. Man får längre tid att vara med.

De hade annars lagt av eller bytt klubb?
– Ja, precis.

När det gäller IFK:s ungdomsverksamhet slutade nyligen barn- och ungdomsmanager Daniel Bäckström. Tony Martinsson har tagit över den rollen och det ser ut som att det blir så nästa år också.

En del i ”Tonnas” arbetsuppgifter är att rekrytera spelare till Fotbollsgymnasiet i Norrköping. Det brukar ofta komma spelare från olika delar av landet. Men i år ser det annorlunda ut.

– I den kullen som började nu så valde jag att gå mer lokalt. Vi tog in tre från Stångebro och en från Finspång i våras. Sen har vi inte tagit in någon i augusti. Så i år är det ingen utifrån. Det är en bra grupp, de ska spela semifinal i 16-års-SM.

Anledningen till att du gick lokalt?
– Det fanns bra spelare i området. Det är ju där jag tittar först, sen får jag vidga mina vyer.

Hur ser det ut annars – är det fortfarande många ungdomar som vill börja spela i IFK?
– Det är ett helt vansinnigt tryck. Det är kul, men vi kan inte ta hand om alla. För oss är det jätteviktigt att de andra föreningarna i Norrköpingsområdet har en verksamhet.

KAMRATERNA

100 matcher senare – ”Tonna” minns värvningen av Nikola

Nyss spelade han sin hundrade allsvenska match för IFK Norrköping. Men hur kommer det sig att IFK värvade den då 21-årige ytterbacken från en klubb i norra Kroatien? Vi ringde upp Tony Martinsson för att prata om Nikola Tkalcic.

Svenskar, islänningar, en finländare, en dansk och en norrman. De senaste åren har IFK Norrköping främst värvat skandinaver från Allsvenskan eller från någon av grannligorna. Men det fanns en tid då klubben värvade helt okända spelare från andra sidan jorden eller från europeiska avkrokar.

En av de sista (?) spelarna i den här kategorin är Nikola Tkalcic som kom till IFK i augusti 2011. Tony Martinsson, som gjort det mesta inom IFK och nu jobbar med ungdomsverksamheten, var inblandad när kroaten värvades.

– Jag minns inte vilka som var ytterbackar då, men vi behövde en till, som kunde spela både till höger och vänster.

Det var bland andra Mathias Florén, Bobbie Friberg Da Cruz och David Boo Wiklander som spelade ytterbackar då. Men IFK sökte alltså efter en till och vände blickarna mot Balkan.

– Vi åkte till Kroatien för att kolla på honom, jag tror det var efter tips från Miralem Jaganjac, agenten. Vi bedömde att han var helt okej. Klubben han spelade i hade problem med ekonomin.

NK Varazdin, från staden med samma namn i norra Kroatien, låg vid den här tidpunkten sist i tabellen och coachen Samir Toplak valde att avgå. Det var så illa att klubben inte mäktade med att slutföra säsongen utan spelade bara 24 av 30 omgångar. Idag finns klubben inte mer.

– Jag minns att det var stressigt när han blev spelklar för oss. Jag satt vid mitt eget köksbord och hade flera telefoner uppkopplade, säger ”Tonna” och fortsätter:

– Det var inte så lätt att få tag på nån i klubben som pratade engelska. Det blir lite svårt när man ska förklara vilka papper man behöver och vilka som ska stämplas.

Idag känns en sån värvning från Kroatien ganska otypisk för IFK?
– När vi åkte ur 2008 tog vi ett beslut att satsa mer på egenfostrade spelare. Vi hade väldigt många kommande duktiga spelare 2011. Flera spelar ju fortfarande kvar i IFK eller någon annanstans. Men vi gjorde då bedömningen att det inte fanns någon ytterback i våra egna led.

Miralem Jaganjac hämtade upp den tystlåtna Nikola Tkalcic på Kastrup första gången han skulle besöka Norrköping. ”Jag tror han sa tre meningar på fyra timmar”, har agenten sagt till oss tidigare.

Nikola är ju ganska blyg och tystlåten, var det ditt intryck också?
– Det var han ju då med. Men det är en stabil kille, menar Tony Martinsson.

Och ditt intryck av honom som spelare?
– Samma som man ser idag – med en kvickhet, snabbhet, aggressivitet och ett bra tillslag på bollen.

Kan du se vad det är som har gjort att Nikola anpassat sig så bra till IFK:s spel?
– Lite grann är det karaktären, han har en bra karaktär. Det är lite svårt att säga. Men det är en bra person överhuvudtaget.

Nikola har många tillskyndare men också belackare. Kan du med ditt fotbollsöga se något som andra kanske missar?
– Jo, det finns många läktarexperter. Jag tycker att Nikola har en aggressivitet i sitt spel som kanske saknas bland vissa andra spelare. Han är ettrig och snabb.

I början av 2000-talet gjorde IFK lite mer vilda värvningar från hela jordklotet – det känns som att man sköt lite mer från höften då?
– Allt har väl sin tid, jag vet inte exakt hur alla spelare värvades på den tiden. När jag var sportchef ville i alla fall jag se spelaren på plats själv. Inte titta på någons CV eller höra från någon agent. Spelarens kvalitet är en färskvara.

Men för supportrarna blev spekulationerna lite roligare – det kunde hända lite vad som helst?
– Ja, det var väl en period när många svenska klubbar värvade brasilianare. Alla vill ha ett namn, heter man Kalle Karlsson och kommer från någon ort i Sverige så är inte det så sexigt.

Nej, då låter Renato Braga bättre
– Renato Mello Braga.

Ja, just det.
– Renato Mello Braga little banana.

Det var tydligen så han kallades i IFK Norrköping. Fråga oss inte varför.

KAMRATERNA

94-mästaren: ”Det är få förunnat att vinna en titel”

Guldjubel 1994. Foto från boken IFK Norrköping – En klubbhistoria 1897-1997.

Senast IFK Norrköping vann Svenska cupen var 1994. På torsdag har man chansen igen mot Östersunds FK. Vi ringde upp en gammal guldhjälte som minns tillbaka. 
– Det är få förunnat att vinna en titel och det var stort att göra det, säger Tony Martinsson.

Den 12 maj 1994 möttes IFK Norrköping och Helsingborgs IF i cupfinal på Gamla Ullevi i Göteborg. IFK hade ett par goda år i ryggen och var favorittippade, minns ”Tonna”. I laget fanns spelare som Lars Eriksson, Jonas Lind, Slobodan Marovic och Niclas Kindvall.

Helsingborgs IF hade året innan gjort sin första säsong i Allsvenskan på många år och var seriens poplag nummer ett med störst publik. Det var också skåningarna som började finalen bäst och ledde med 3-1 i paus.

– Jag kommer ihåg att vi i halvtid sa att vi var bättre, att nu vinner vi det här grabbar, säger Tonna.

Hur var ert spelsätt?
– Vi spelade 4-4-2 som idag, men inte riktigt med samma höga utgångsposition på ytterbackarna. Det var lite mer traditionellt då, säger Tony Martinsson som började på bänken men ersatte Mikael Blomberg i den 74 minuten.

I andra halvlek kom IFK igen och lyckades komma ikapp till 3-3 genom mål av Göran Holter. Golden goal – alltså första målet vinner – väntade. Väl där drog IFK det längsta strået med Janne Janssons 4-3-mål.

Men det var tyvärr inte så många Snokafans som upplevde guldet på Gamla Ullevi. Cupen brottades även då med att inte ha högsta status och publiksiffran var blygsamma 4021 åskådare.

– Det var väl några på plats, men det var inte ett så stort följe på den tiden, säger Tony Martinsson och fortsätter:

– Sen var vi kvar och festade lite, men det var inte så blodigt.

På senare år har ju intresset för cupen ökat och bevakningen och intresset från fans och media går inte att jämföra med då.

– Förr i tiden gick ju inte finalen i direktsändning på TV, utan det var ett kortare sammandrag på kanske högst 30 minuter senare på kvällen, minns Tonna.

När vi frågar honom vad det skulle betyda för IFK att vinna cupen igen är han i Teknikhallen och ser flickor och pojkar mellan 8 och 14 år spela fotboll. Ovanför dem sitter banderoller med IFK:s titelår i Allsvenskan och Svenska cupen. Tony Martinsson går igenom dem och konstaterar att det på vissa håll är ganska långt mellan årtalen.

– Det behöver ju inte vara 26 år mellan SM-gulden och över 20 år mellan cupgulden. Så vi får väl se till att det blir lite tätare, det betyder ju ändå mycket att vinna en titel. Föreningen fyller 120 år och vi har sex titlar i cupen. Det är inte lätt att vinna en titel och det är stort att göra det.

KAMRATERNA

Fotnot: Tony Martinsson vann även Svenska cupen med IFK 1988. Han byttes in med sju minuter kvar i 3-1-segern mot Örebro på Råsunda inför 5046 personer.

Startelvan 1994: Lars Eriksson – Göran Bergort, Jonas Lind, Sulo Vaattovaara, Slobodan Marovic – Mikael Hansson, Patrik Sandström, Jan Jansson, Mikael Blomberg – Niclas Kindvall, Göran Holter

Statistik från boken IFK Norrköping – En klubbhistoria 1897-1997.