Etikett: Oliver Stefánsson

Tillbakablicken: Supertalangen som inte blommade

Isak Bergman Jóhannesson är IFK:s yngsta och samtidigt profilerade värvning på länge. Men kanske finns det anledning att hålla ner förväntningarna.

I förra veckan presenterade IFK Norrköping Isak Bergman Jóhannesson tillsammans med Oliver Stefánsson. IFK går inte in på några detaljer i kontraktet. Det är inte heller uttalat att spelarna ska tillhöra A-truppen. Men icke desto mindre presenterades de bägge islänningarna på ett helt annat sätt än andra akademivärvningar.

Det var också första gången på nio år som en 15-åring presenteras av IFK. Då var året 2010 och spelaren var Marcus Johansson. Anfallaren hade debuterat för Hagahöjdens A-lag redan som 13-åring och även han valde IFK – då i Superettan – trots intresse från såväl utländska som allsvenska klubbar.

Men det blev ingen succé för Johansson. Under Superettan 2010 blev det bara åtta inhopp, och inga mål. Året därefter, i Allsvenskan, blev det ett ynka inhopp. Istället klev den två år äldre Christoffer Nyman fram som stadens talang nummer ett. Idag tillhör Marcus Johansson i Assyriska IF i Norrköping, där han dessvärre drabbades av en korsbandsskada i våras.

Göran Bergort var tränare i IFK Norrköping när Marcus Johansson fick A-kontrakt.

– När det gäller Marcus var det lite speciellt. Han var väldigt dominant, jag tror han var i England (Liverpool, vår anmärkning) och provspelade. Man hade bearbetat honom att komma till akademien och träna med Ulf Rann och Cay Kindlund. Men han var lite för långt fram i sin utveckling, det naturliga var att komma in i A-truppen.

– Skulle vi få fram en sån supertalang, och sen inte erbjuda honom att spela i stan? Han hade en agent, Per Jonsson, som vi träffade tillsammans med Marcus och hans föräldrar. Jag såg inte honom som en startspelare, men klubben såg en framtida spelare i honom.

– Vi tränade förmiddagar då, han var i skolan och var inte med. Han hade ett särskilt upplägg med ”Gädda”, Dale (Reese) och Magnus Samuelsson.

– Han var ju fruktansvärt snabb. På 40 meter var han snabbast av alla. Han fick inte starta så många matcher, det blev några inhopp. Jag minns att han var väldigt nära att göra ett mål, det kanske hade räckt för honom, för att ha fortsatt självförtroende. Tanken var att han skulle bygga upp sig under tre år och kunna bli kvar i Norrköping, säger Bergort och fortsätter:

– Marcus fick en del skador, men jag tror inte det var några överbelastningsskador. Han tränade inte lika mycket som övriga truppen.

Det var under ett antal år som inte så många lokala hade fått chansen. Påverkade det på något sätt?
– När jag kom till klubben första gången, 1991,  hade IFK:s 16-18-åringar vunnit SM. Man spelarna fick aldrig chansen i A-trupperna. Då var det bara 14 man i trupperna på matcherna, inte 18 som idag.

– Under min period som tränare släppte vi fram spelare – Oliver Lönn, Andreas Hadenius, ”Totte”, Armin Tankovic, Riki Cakic. Ibland var det kanske för tidigt för några. Man måste ha fingertoppskänsla.

KAMRATERNA

Läs också: ”Tonna” om islänningarna och hur akademien ska bli ännu bättre

”Tonna” om islänningarna och hur akademien ska bli ännu bättre

I förra veckan presenterade IFK Norrköping två nya islänningar. Oliver Stefánsson, 16, och Isak Bergman Jóhannesson, 15, hade enligt IFK själva dragit till sig intresse från flera europeiska storklubbar – men valde Norrköping. Innebär detta en ny inriktning för IFK Norrköpings ungdomsverksamhet?

– Nej, säger Tony Martinsson, akademichef i IFK. Dels är det svårt att värva spelare under 18 år. Dels så har vi byggt upp ett nät under lång tid på Island. 2008 var första gången jag var där.

Men som företrädare för A-laget uttrycker det, kommer ni även till ungdomsverksamheten att värva spelare på ”en högre hylla”?
– Ja, det gör vi redan.

Hur ser du på att ni lyckades värva Isak och Oliver i konkurrens med europeiska storklubbars akademier?
– Det är ett jättebra betyg åt oss. Både åt akademien och åt A-laget. Vi märker bland annat det på vilka utländska turneringar vi blir inbjudna till nuförtiden och som vi inte blev tidigare. I somras mötte vi Manchester United med 14-åringarna i en turnering där även Borussia Dortmund och Atletico Madrid var med. Vi vann med 1-0 mot United.

Vad mer konkret har blivit bättre?
– Många saker. Vi har blivit fler anställda, både tränare och annan personal. Vi måste försöka vara med i sådana turneringar – men utan att påskynda och stressa spelarnas utveckling. I november var vårt U19-lag i Spanien till exempel.

– I och med att vårt A-lag har blivit bättre så måste akademispelarna bli bättre tidigare för att glappet inte ska vara så stort.

Kan ni närma er utländska akademier ännu mer?
– Det är sånt vi diskuterar dagligen. Låt säga att du har barn eller ungdomar som tränar fyra gånger i veckan, sex timmar. Det är inte många procent av veckans timmar. Då är det viktigt att de träningstimmarna blir så bra som möjligt, så väl förberett som vanligt. Nu i Spanien hade vi omfattande diskussioner om var vi vill vara om tio år. Då är det viktigt att göra rätt saker i träning.

– Men det absolut viktigaste för akademien är att vi får klart träningscampet på Himmelstalund. Som det är nu så har alla andra klubbar i stan – Lindö, Åby, Svärtinge – bättre faciliteter än oss. Eller i alla fall lika bra.

En sak som Tony Martinsson framhåller är att IFK har ett individuellt fokus i spelarutbildningarna där spelare kan röra sig mellan U16, U17 och U19.

– Vi har en jättebra utbildningsstege, men jobbar inte lagmässigt.

– En annan bra sak är att vi nu driver fotbollsgymnasiet själva med IFK:s tränare och instruktörer. Inte för att de andra var dåliga, inte alls. Men när vi driver fotbollsgymnasiet får vi en bättre helhetsbild.

Tidigare har vi varit med om att 15-16-åringar lämnar Sverige och Norrköping, som Kristoffer Olsson och Mujo Tankovic 2011. Hur nära var de ett A-kontrakt då?
– Då var jag sportchef. Vi var inte särskilt nära. Koffe var tydlig med att han ville till Arsenal. Mujo hade varit och tränat med Juventus och Hamburg. Fulham kom in sent i bilden, då hade jag suttit med honom och skulle göra en individuell studieplan för gymnasiet.

Året därinnan hade Marcus Johansson, som 15-åring, skrivit på ett A-kontrakt. Det föll inte helt väl ut. Kan man säga att ni blev lite försiktiga på grund av det?
– Ja, till viss del kanske. Marcus, hans föräldrar och rådgivare ville inte skriva något annat än ett A-kontrakt. Men det var tufft för honom som 15-åring att gå in 100 procent på varje träning. Men hade vi inte skrivit kontrakt med honom och han gått någon annanstans…

– Som en gammal ledare i IFK brukar säga. Du får välja – vill du bli idiotförklarad nu eller vill du bli det senare?

U19, Sylvia, A-laget – var kommer Isak och Oliver hålla till?
– Jag passar på den frågan. Jens, jag och de andra har inte diskuterat färdigt det än.

Men vilken nivå har de egentligen spelat på tidigare?
– De har väl varit med lite i Akranes A-lag. De spelade i andradivisionen men gick upp i högstaligan tidigare i höstas.

En del spelare som drar till utländska akademier får förstås en väldigt bra utbildning – men kan också bli 18–19 år och aldrig fått känna på seniorfotboll?
– Generellt kan man säga att svenska akademier sen certifieringen 2011 har blivit mycket bättre och mer professionella. Jag har full förståelse för att spelare flyttar, men generellt är det samma fotbollsutbildning här som i England till exempel.

– Det är klart att det finns många akademier som är jättebra, men vi mötte Leeds i en ungdomsturnering, de plöjer ner miljoner i sin akademi. Vi vann mot dem. Vi mötte Right to Dream, Manchester Citys Ghana-satsning. De hade inte förlorat på hela turneringen, vi spelade 3-3 mot dem.

Om vi kikar på de äldsta ungdomslagen – någon tanke på en balans mellan lokala killar och killar utifrån?
– Nej, det behövs inte. Jag skulle säga att det är 90 procent lokala killar. I U16-laget är det en kille från Älmhult, en av tjugo. Övriga är från länet.

KAMRATERNA

Fotnot: Isak Bergmann Johannesson har gjort ett inhopp på nio minuter i näst högsta divisionen på Island, Inkasso-deild karla. Stefansson har gjort ett inhopp på en minut i samma division.

IFK om kontraktslängder: ”Behöver inte basunera ut”

IFK Norrköping har under vintern skrivit kontrakt med Julius Lindgren och islänningarna Oliver Stefánsson och Isak Bergman Jóhannesson. Inte i något av fallen har man kommunicerat hur långa avtalen är. Vi frågade Jens Gustafsson varför.

IFK:s manager menar att det inte finns någon anledning för IFK att gå ut med kontraktslängderna. Han ser helt enkelt ingen vinning i att göra det.

– Jag berättar inte för vem som helst hur långa kontrakten är. Det är för att skydda oss själva och spelarna, säger Jens och fortsätter:

– Vi jobbar ju med att spelarna ska vara kvar så länge som möjligt. Jag ser inte riktigt några fördelar med att berätta hur långa avtal våra spelare har.

Tidigare har IFK kommunicerat kontraktslängder, till exempel när Ian Smith i höstas förlängde sitt kontrakt över 2022. Men Jens Gustafsson tror det finns fler allsvenska föreningar som inte går ut med hur långa avtal man skriver.

Men är det inte ganska lätt för dem som vill ta reda på informationen att göra det?
– Ja, folk kommer ta reda på det ändå. Men det känns inte som något vi behöver basunera ut.

Har ni ändrat strategi gällande kommunikationen i den här frågan?
– Vi vill berätta om relevanta saker för fans och supportrar som är engagerade. När det gäller kontrakten så ser vi mer nackdelar att berätta utifrån IFK:s bästa. Sen är det inte något vi vill göra en stor sak av.

Vidare berättar Jens Gustafsson att man inte får skriva längre kontrakt än tre år med spelare under 18 år. Det gäller såväl inhemska som utländska spelare enligt IFK-managern.

Med andra ord så kan 16-årige Oliver Stefánsson och 15-årige Isak Bergman Jóhannesson som längst ha kontrakt till slutet av 2021.

KAMRATERNA