Etikettarkiv: Kristof Vogel

De fattiga och de rika? Kristof Vogel om Allsvenskan och pengarna

Sju-åtta klubbar som har förutsättningar att slåss om medaljer. Och sen ett stort glapp till klubbarna där bakom. Är det Allsvenskans framtid?

I tabellen illustreras utvecklingen tydligt just nu. Mellan Djurgården som ligger etta och IFK Norrköping på sjunde plats skiljer det tio poäng. Lika många poäng skiljer IFK och Örebro åt, fast de sistnämnda bara ligger en plats efter i tabellen.

Stockholmsklubbarna, Malmö FF, Blåvitt, Häcken och IFK Norrköping – de sju klubbarna som ligger på plats 1-7 just nu är också de som de flesta bedömare tror kommer utmana om guldet de kommande åren.

Mycket handlar förstås om pengar. För att förstå detta bättre ringde vi upp Kristof Vogel, mannen bakom bloggen Osynliga handen som handlar om fotbollsekonomi.

Hur mår Allsvenskan ekonomiskt?
– Det är ju högkonjunktur kan man säga, och det har drivit en inflation på transfersummor i Europa som utgår framför allt från Storbritannien. Priserna på framförallt unga spelare har skjutit i höjden. Summorna har ökat i hela Europa och många köper unga spelare på ren spekulation. Man vill göra klipp. Men äldre spelare, som förut gick för lite större pengar, de summorna har inte skjutit i höjden.

Även många supportrar tittar nog på spelare på ett annat sätt än tidigare och funderar vilka som man kan tjäna pengar på?
– Jo, och på grund av detta mår allsvenskan bra ekonomiskt. Eller rättare sagt: klubbarna på övre halvan. Det är oftast därifrån de stora spelarförsäljningarna sker. Klubbarna på nedre halvan har det svårt. Helsingborg till exempel. Östersund har också börjat få problem nu.

Det är väl också så att de större klubbarna är bättre på att ta betalt?
– Jo, men det handlar också om vilken liga du säljer till. Är det Holland så finns det inte lika mycket pengar där, om du jämför med Tyskland eller Premier League.

– Men det är klart att är du en etablerad klubb är det en förhandlingsstyrka. Samtidigt får du inte sluta att göra bra affärer bara för att du kortsiktigt har råd.

Kristof Vogel beskriver inflationen på transfermarknaden som en starkt bidragande orsak till att IFK Norrköping lyckas behålla sin position som ett topplag efter SM-guldet 2015.

– Hade inte transfermarknaden exploderat tror jag att Norrköping hade haft svårt att vara med i toppen.

Kan du säga något som de allsvenska klubbarna behöver bli bättre på från ett ekonomiskt perspektiv?
– Ja, att sälja biljetter och företagspaket. Det har man behövt bli bättre på länge. Jag brukar säga att Allsvenskan ligger 20 år efter de länder som ligger i framkant. Det är först på senare år som arenaparken har moderniserats. Nu har de flesta lag en modern arena att spela på, men jag tycker inte man har varit så bra på att kommersialisera det.

– Reklamintäkter och publikintäkter tycker jag inte har utvecklats tillräckligt, med tanke på utvecklingen på arenorna.

Tycker du att lagen rear ut sin produkt?
– Ja, man ska inte sätta för låga priser tycker jag. Då tappar det sin exklusivitet. Jag tror också mycket på differentiering, att man har olika priser till olika målgrupper. Att ha lägre priser på familjeläktaren till exempel, på platser där man har svårt att sälja biljetter. Har inte Peter Hunt varit inne på att minska kapaciteten?

Jo, men alla är inte glada i idén och signalerna det sänder. Hur ser du på det?
– Ja, det är tudelat. Dels supporterperspektivet som du nämner men å andra sidan kan man sälja ut fler gånger. Det skapar en större efterfrågan, vilket gör att man kan höja priserna lite. Framförallt de attraktiva matcherna.

Just nu är det en tydlig klyfta i tabellen mellan plats 7 och 8, där de på övre halvan är eller har förutsättningar att vara topplag de kommande åren, och de på nedre inte har det. Eller hur ser du på det?
– Årets Allsvenska är ju extrem på det sättet att det har skiktat sig. Jag tror att det är ett extremår och att det inte kommer vara lika tydligt i framtiden. Men det är fortfarande så att det är i första hand åtta klubbar som har resurser i dagsläget.

Du räknar in Elfsborg där?
– Ja, fast de har ju lite gamla spelarkontrakt som de måste rensa ut för att ta fart igen.

Är inte de i en negativ spiral både sportsligt och publikt?
– Ja, dåliga resultat på planen ger mindre publik och sponsorintäkterna har också minskat. Deras trupp är hela tiden för dyr för deras intäktsbas. Även om de skär ner på truppen så blir den fortfarande för dyr eftersom de tappar publik- och sponsorintäkter. Och när truppen blir mindre dyr försämras kvaliteten, i alla fall delvis. Men nånstans måste de bottna och sen ta fart uppåt igen tänker jag.

IFK Norrköping har utvecklat spelare, sålt för stora belopp, och kunnat växa som klubb genom detta. Hur ser du på den modellen?
– Det är ju en del av verksamheten att utveckla spelare, framförallt i en liga som Allsvenskan där många andra klubbar hämtar spelare ifrån. Norrköping har skördat pengar på den sportsliga framgång man hade 2015, och som jag sa tidigare är det tack vare de ökade transfersummorna generellt som man lyckats hålla sig kvar i toppen. Publik- och sponsorintäkter är ju förhållandevis låga.

Men håller det i längden att leva på spelarförsäljningar?
– Ja, om likviditeten i transfermarknaden ligger kvar så kan man det. Om man fortsätter att göra bra affärer. Det är ju flera portugisiska klubbar, som Porto och Benfica, som har finansierat sin sportsliga framgång så. De har ungefär samma affärsmodell som Norrköping.

Just nu är transfersummorna som sagt rekordhöga. Vad talar för att utvecklingen kommer att avta?
– Det som talar för att det kommer att avta är att Premier Leagues tv-avtal inte växer lika lavinartat som det har gjort tidigare. Priset på de inhemska rättigheterna har blivit mindre, men fortfarande ökar de internationella sändningsrättigheterna i pris. Det har planat ut. Och då försvinner det pengar längs vägen i det som kallas en trickle down-effekt.

– Men det jag oroar mig mest för är Brexit. Många pratar om England påverkas negativt, att de inte kommer kunna värva lika många utländska spelare. Det är en av riskerna, och att mycket av PL-klubbarnas pengar stannar på de brittiska öarna. Det skulle bli mindre pengar som når klubbarna i Europa.

Det kan inte vara så att klubbar på fastlandseuropa kommer värva mer istället?
– Jo, men de kommer ha mindre pengar att värva för. Det blir mer pengar som stannar kvar på de brittiska öarna.

Om man har följt Allsvenskan länge kan man notera att unga spelare köps upp allt tidigare, man köper unga spelare på spekulation?
– Så är det. Man kan jämföra det med IT-bubblan. Marknaden hade ju rätt, IT-företagen finns ju idag och det var många som överlevde, många företag var bra. Men det fanns alldeles för många IT-företag. Mycket pengar försvann när bubblan sprack.

– Det är likadant med spekulationerna på unga spelare. Om likviditeten på transfermarknaden skulle försvinna är det mycket pengar som går upp i rök.

– Spekulation bygger ju inte på att det du köper ska generera kassaflöde med en gång, till skillnad från när du gör en investering, som förväntas ge kassaflöde från första dan. Gör du en affär på spekulation ger det inga kassaflöden här och nu utan du hoppas att det ska falla väl ut i framtiden. Precis så är det med unga spelare.

Du skriver ju sakligt och analytiskt om ekonomi och fotboll, men vilken är din klubb egentligen?
– Jag är hammarbyare, det är ingen hemlighet.

Vad säger du om ert år så här långt?
– Vi  kommer nog tappa en del spelare. Om inte redan i sommar så i vinter eller nästa sommar. Jag tänker främst på Tankovic och Kacaniklic, bägge är lite för bra för Allsvenskan just nu.

– Men utvecklingen har gått framåt de senaste två åren och jag tror det kan fortsätta ett litet tag till.

Hammarby har ju alltid varit ett publiklag, oavsett tabelläget. Hur har ni lyckats bygga den kulturen?
– Jag har tänkt mycket på det men vet faktiskt inte riktigt. Jag kan inte tro att det är klubben som har varit extremt duktiga på att locka publiken utan att det har skett spontant.

– Men jag kommer ihåg 2013, första året på nya arenan. På hösten när det gick lite sisådär sportsligt och det kom kanske 12 000. Det kändes öde och jag minns att jag tänkte att ”det här kommer nog inte lyfta”. Sen kom 2014, och då var det fullsatt helt plötsligt.

KAMRATERNA