Etikettarkiv: korsband

Haris Radetinac om korsbandsskador, Andreas Blomqvist och ÅFF

Spelar allsvensk fotboll igen efter dubbla korsbandsskador.

Båda har fått sina allsvenska genombrott i Mjällby, och båda har drabbats av två korsbandsskador på kort tid. Men det finns också saker som skiljer dem åt.
– Han var ganska blyg då i alla fall, det har jag aldrig varit, säger Djurgårdens Haris Radetinac om IFK:s Andreas Blomqvist.

Haris Radetinac kom från Serbien till Linköping som 15-åring vid millenieskiftet. Efter några års spel i Linköpings FF värvades han inför säsongen 2007 till Åtvidabergs FF som då låg i Superettan. I ÅFF var han med och sköt laget till Allsvenskan två år senare.

Efter några säsonger i ”Bruket” gick han 2012 till Mjällby där han blev lagkamrat med Andreas Blomqvist, som sedan 2016 tillhör IFK efter en sejour i danska Ålborg.

Haris Radetinac – som bara stannade en och en halv säsong i Mjällby innan han värvades av Djurgården sommaren 2013 – säger så här om ”Blomman”:

– Han var en riktigt stor talang. Bra med bollen, bra passningsfot. Han vågade spela framåt. Och så var det en bra kille också. Han var ganska blyg då i alla fall, men kanske inte är det nu, säger Djurgårdens mittfältare när vi når honom på telefon några dagar inför IFK Norrköpings hemmamatch mot Blåränderna.

Andreas Blomqvist gjorde nyligen allsvensk comeback mot Dalkurd efter att ha rehabiliterat sig från sin andra korsbandsskada på två år. Haris Radetinac har gjort samma resa – både 2015 och 2016 drabbades han av korsbandsskador. Vi frågar honom hur man mentalt hanterar att åka på ytterligare en smäll så nära inpå den första.

– Oftast är det upp till och var och en, alla fungerar olika. Vissa råkar ut för fler än ”bara” två korsbandsskador. Jag kan bara prata för mig själv, men den första skadan tog hårt på mig. Vi låg tvåa i tabellen och det gick bra för min egen del. Det var svårt att smälta.

– Andra gången var jag mer besviken och arg. Man hade ändå rehabtränat i åtta månader, men det räckte inte, eller om det var mitt eget fel eller vad det handlade om. Det vet man aldrig. Man har offrat mycket under de här åtta månaderna. Bara de som varit skadade vet vad man går igenom mentalt.

Vad är det man tappar fotbollsmässigt när man är borta så länge?
– Oftast är det nog lite mer av självförtroendet man tappar. Man blir inte lika säker på det man gör. Man behöver matcher och tid för att komma tillbaka, för varje match och bra grej man gör blir man starkare som person.

– Men själva spelet sitter i huvudet, allt sitter i huvudet, det gäller bara att ta fram det. Därför handlar det om att träna hårt för att kunna komma tillbaka.

Haris båda skador kom på konstgräs, precis som för Andreas Blomqvist. Den senaste för drygt ett år sedan, var just mot Djurgården hemma på Östgötaporten.

Är din uppfattning att underlaget – vanligt gräs eller konstgräs – spelar någon roll när det gäller de här skadorna?
– Man är mer sliten av konstgräs, samtidigt tror jag mer på det som är menat från gud, gud testar oss alla, vad vi klarar av. Fotboll ska spelas på gräs, men vi bor där vi bor och gräset klarar inte av klimatet.

– Men man blir ju van, man tränar på konstgräs och blir van på konstgräs. Det är svårt att säga, men statistiken visar på mer skador på konstgräs än gräs, säger Haris som också tror att skador på konstgräs uppmärksammas mer än de som sker på vanligt gräs.

Hur ser du annars på din säsong så här långt?
– Det känns bra, sen jag kom tillbaka förra sommaren (2017) har det gått bra för laget och då är det svårt att slå sig in när man varit borta i två år. I år är första gången på tre år som jag haft en vanlig försäsong. På så sätt är jag väldigt glad att jag kan spela och göra det jag älskar.

– Jag har spelat ganska mycket. Jag kan inte säga att jag är helt okej, men ganska okej med tanke på hur länge jag varit borta. Nu efter sommaren har jag gjort fyra assist, två mål och fixat två straffar. Man har krav på sig själv, att man kan mycket mer. Det är bra att vara skadefri och spela de flesta matcherna, i min ålder så är det många som ger upp efter såna skador.

Förre IFK:aren Nicklas Bärkroth är din lagkamrat sedan i somras, vad har han bidragit med?
– Jag tycker framförallt att han är lätt att prata med. Han har kommit in i gruppen, både på och utanför plan.

– Han hade det lite svårt i Polen och det är svårt att visa sina bästa kvaliteter direkt. Men man vet ju att han spelat i BP och Norrköping och andra lag, man vet om hans kvaliteter. Han har inte fått ut det ännu, men med tiden kommer allt.

Med tanke på att du har bott i Linköping och spelat för ÅFF – betyder matcherna mot IFK något extra?
– Nej, det känns som att man bara kommer hem när man kommer till Östergötland. Min fru är från Norrköping så jag har hängt där ganska mycket. På så sätt är det alltid kul att slå Norrköping. Skämt åsido, det är match som match i Allsvenskan. Varje match handlar om tre poäng, man får inte fyra poäng för att vinna mot ett visst lag.

Hur ser du på IFKs säsong?
– Tabellen säger väl allt. De har gått bra, varit stabila hela året och legat i toppen. En ung trupp som är ganska hungrig, och några äldre spelare som varit där länge. De kan hålla kontinuiteten och går att bygga vidare på.

Åtvidaberg har det minst sagt tufft. Följer du dem numera?
– Jag följer mycket fotboll. Så jag har lite koll, jag träffar på dem som jag har spelat med i Åtvid och pratar lite. De har det tufft, det är svårt när man rasar genom divisionerna och ekonomin inte är den starkaste. Då är det svårt att hålla sig kvar. Det kommer krävas mycket tid för att ta sig upp igen och nosa på Allsvenskan, speciellt när Linköping (FC Linköping City) har ett lag i division ett som har gått bra.

Hur går det på söndag då?
– Jag går alltid för att vinna. Nu när vi ligger där vi ligger så är det viktigaste att avsluta säsongen så bra som möjligt. Det vore skönt att avsluta med några vinster. Vi åker ner för att ta poäng.

KAMRATERNA

Läs också: Forskaren: ”Inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster”

Forskaren: ”Inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster”

IFK har åkt på fyra korsbandsskador det senaste året. Tre av gångerna var olyckan framme på Parkens konstgräs. Kan underlaget vara en anledning till skadorna? Vi frågade läkaren och forskaren Karolina Kristenson vid Linköpings universitet.

Hon har skrivit en avhandling om risken för skador på konstgräs jämfört med naturgräs. Studien baseras på elva konstgräslag och 21 gräslag. Hennes definition av skada i det här sammanhanget är att spelaren tvingas avstå en träning eller en match.

Från att ha varit relativt skadefria guldåret 2015 började IFK:s skadehelvete förra året. Nikola Tkalcic drog korsbandet borta mot IFK Göteborg på Gamla Ullevis gräsmatta. Andreas Blomqvist, Marwan Baze och senast Henrik Castegren ådrog sig alla korsbandsskador på Parkens konstgräs.

Ökar risken för akuta skador, till exempel korsbandsskador, på konstgräs? frågar vi Karolina Kristenson.

– Nej, det finns ingen skillnad i den totala risken för akuta skador på konstgräs versus naturgräs. Det finns dock en skillnad i skademönstret med en sänkt risk för muskelskador men ökad risk för kontusioner (till exempel lårkakor) på konstgräs. Ingen studie har visat på ökad risk för korsbandsskador på konstgräs inom fotboll. En reservation där är dock att det krävs enormt stora studier för att säkert utesluta en sådan risk. Så stora studier är hittills ej gjorda.

IFK Norrköping har haft konstgräs sedan närmare tio år tillbaka. 2015 var man i princip skadefria. Men senaste året har man råkat ut för tre korsbandsskador som skett på konstgräset. Kan det vara en slump eller hur kan man tolka det?
– Vad det beror på är omöjligt för mig att säga och man analyserar säkert detta i lagets medicinska team. Dock är det inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster emellanåt. Detta hände bland annat IFK Göteborg och Linköpings FC för några år sedan.

Din studie säger att risken för överbelastningsskador ökar på konstgräs. Kan det i sin tur leda till att man är sämre skyddad eller förberedd i andra situationer och därför kan dra på sig allvarliga skador?
– Nej, jag skulle inte tolka våra fynd på det sättet. Vi analyserade också allvarligetsgrad på skadorna och fann ingen skillnad mellan konstgräs och gräs.

Vi frågar om det spelar någon roll vilken typ av konstgräs man har när det gäller skaderisken. Karolina Kristenson vet inte och säger att det inte har studerats i forskningen vad hon känner till.

Fler lag funder på att lägga hybridgräs – en blandning mellan naturgräs och konstgräs. Har du någon koll på hur detta påverkar skaderisken?
– Jag vet inte, detta har vad jag vet ej studerats.

Att byta mellan underlag ökar risken för skador sägs det ofta. Men din forskning visar att så inte är fallet?
– Precis. Vi undersökte detta noggrant men fann inget samband mellan att byta tätt mellan underlag och risk för skada. Dock är vår definition av skada att man är frånvarande från träning eller match. Det kan fortfarande vara så att spelare kan få lättare muskelvärk av dessa byten. Dessa besvär har vi ej registrerat. Det leder dock inte till allvarliga skador.

KAMRATERNA

Blomqvist om rehaben och framtiden i IFK: ”Förväntar mig mer poäng”

Det har snart gått tre månader sedan Andreas Blomqvist slet av det främre korsbandet. Kamraterna ringde upp mittfältaren för att höra hur rehabiliteringen går och prata om hans första säsong i klubben.

Det var den 13 september som IFK tog emot Malmö FF på Parken i U21-slutspelet. Efter bara några minuter fastnade Andreas i gräset och vred om knäet. Det visade sig vara korsbandet som var av och säsongen tog hastigt slut för nyförvärvet som kom från danska Ålborg i vintras.

Hur är läget nu?
– Jag opererades den 1 oktober. Det går bra, jag är ganska långt framme. Det var en ganska stor operation eftersom att det inte bara handlade om korsbandet, utan också om ledbandet som de gick in och stramade åt.

Du fastnade och vred om knäet. Kan konstgräset vara en bov i dramat?
– Det är svårt att säga. Det var en ganska märklig situation, inte så mycket som skedde egentligen. Förmodligen hade jag haft lite problem med ledbandet som tänjts ut med åren och det kan ha bidragit till att korsbandet gick av just då.

Vad gör du om dagarna?
– Jag går till en sjukgymnast tre gånger i veckan allt som oftast. Jag får nya övningar och stegrar upp rehabiliteringen hela tiden. Och så kör jag gym på egen hand. Tanken är att jag ska vara tillbaka i Norrköping när vi återstartar efter semestern.

IFK samlas igen den 5 januari och ”Blomman” berättar att hans mål är att kunna börja jogga under januari månad. Än så länge har han bara fått hålla sig till gymmets cykel.

Även Nikola Tkalcic och Marwan Baze är just nu borta från fotbollen på grund av korsbandsskador. För Nikola var det tredje gången han slet av korsbandet i matchen mot IFK Göteborg i maj. Vi frågar Andreas om kroatens erfarenheter har hjälpt honom något i rehabiliteringen och vägen tillbaka:

– Absolut. Jag har pratat med Nikola ganska mycket. Det var ju första gången för mig, så jag vet inte vad man har att vänta sig.

Vad har han sagt?
– Att det tar lång tid, att det är de första veckorna efter operationen som är de jobbiga. Han säger att det går att komma tillbaka. Det är bra att ha någon att bolla med, säger Andreas.

Hur ser du annars på din första säsong med IFK?
– Jag tycker väl att första matchen jag startade, hemma mot AIK (4-1), var en fantastik match. Efter det rullade det på, presterade bättre ju mer jag fick spela. Allt som allt är jag ganska nöjd fram till att skadan kom.

Andreas noterades för tre mål och två målgivande passningar på 18 allsvenska matcher (varav tre inhopp) under sitt första år i IFK.

– Jag kunde önskat att det blivit några fler poäng, jag vill vara en poängspelare. Det kan bli mer om man säger så och det förväntar jag mig när jag kommer tillbaka.

Du fick spela på lite olika positioner på mittfältet. Vilken trivs du egentligen bäst i?
– Det är väl egentligen centralt, på innermittfältet. Den rollen som jag hade bredvid Sjölund i några matcher. Där kan jag vara lite fri. Det är som tvåvägsspelare jag trivs bäst.

– Men det var kul att spela vänsterytter. Jag gjorde någon bra match där, och i någon försvann man lite. Det är en position man får växa in i.

SM-guldet följdes upp av en tredjeplats. Hur ska IFK behålla positionen i toppen av svensk fotboll?
– Vi ska fortsätta med vår spelidé, värva smart, och ha en bra lagsammanhållning, säger Andreas som menar att den lagsammahållning som finns i IFK Norrköping är den bästa han varit med om.

Att skapa en bra lagsammanhållning är nog lättare sagt än gjort. Varför är den så bra i IFK?
– Jag vet inte varför det är så. Men det känns som en familjär klubb. De rutinerade gubbarna tar hand om de unga, alla tar hand om varandra.

När hoppas du vara tillbaka i spel?
– Det är svårt att svara på, rehaben kan ta allt ifrån sex till nio månader. Det är klart att man vill vara tillbaka så snabbt som möjligt. Men det gäller att inte stressa och skynda sig tillbaka.

KAMRATERNA