Etikettarkiv: konstgräs

Konstgräsbyte enligt plan

IFK Norrköping byter nu konstgräs på Östgötaporten. Vi kollade lite hur arbetet går.

Det nya gräset är av senaste modell och har bland annat lite fler strån i mattan än normalt vilket gör det mer hållbart.

Patric Sjöblom på SKAB Konstgräs, företaget som sköter bytet, säger att arbetet går bra.

– Vädret har varit med oss, inget regn. Men det är varmt för killarna som jobbar. Nu har vi tagit bort gräset och sviktpadden (som bidrar till ett bättre fungerande värmesystem), justerat marken och underlaget.

Idag ska Patric Sjöblom besikta underarbetet och i helgen ska man börja bygga upp den nya padden.

Vad tittar du på vid besiktningen?
– Jämnheten på underbyggnaden. Att det är rätt proportioner och att anslutningar mot asfalten är på rätt höjd.

Det här är alltså inget man kan korrigera senare?
– Nej, precis. Det är underarbetet som avgör hur bra planen blir.

Finns det några moment som är särskilt svåra?
– Ja, i och med att det finns värmeslingor så måste vi vara mycket försiktiga så att de inte går sönder och det blir läckage. Men det har gått bra.

Testar man gräset på något särskilt sätt sen?
– Man gör ett Fifa-test så att det håller kvalitet och standard. Det gör en opartisk firma. Det är väldigt hårda tester gällande rull, studs och elasticitet. Det är en hel dags jobb att testa planen.

Och om testet inte går bra?
– Det går bra (skratt). Visst, det kan ju förekomma att studsen inte är rätt, men det är väldigt sällan. Man törs inte chansa, man har livrem och hängslen i förarbetet så att det blir bra, säger Patric och fortsätter:

– Gräset är testat på laboratorium och godkänt där. Och fabriken som tillverkar gräset är Fifa-godkänt och installatörerna är Fifa-godkända. Det är bra kvalitet rakt igenom.

De nya konstgräset ska vara spelklart till IFK:s träning den 25 juni. Första matchen på gräset blir hemma mot Nordsjälland två dagar senare.

KAMRATERNA

Läs också vår tidigare intervju med Patric Sjöblom om det nya konstgräset och hybridgräsets utveckling: ”Går fort framåt”

Experten om Parkens nya konstgräs och hybridgräsets utveckling: ”Går fort framåt”

I sommar ska Östgötaporten få nytt konstgräs av senaste modell.
– Det som gör det lite annorlunda mot andra konstgräsmattor är att vi lägger in fler strån i mattan än normalt vilket gör det mer hållbart, säger Patric Sjöblom som är projektledare för bytet av den nya mattan.

Han arbetar på KSAB Konstgräs som är IFK Norrköpings leverantör när det gäller konstgräset och dess bevattningssystem.

Kan du beskriva det nya konstgräset som IFK ska få?
– Det är inte något revolutionerande utan en utveckling av det system som finns. Men en skillnad är att vi dels har en annan profil på stråna för att förstärka styrkan i det. Sen är kemin i stråna lite förbättrade. Det är utvecklingen.

Det pratas om ett högt ”fiberinnehåll”. Kan du utveckla?
– Fibrerna är själva stråna. Det som gör det lite annorlunda mot andra arenor är att vi lägger i fler strån i mattan än normalt. Det blir mer hållbart.

Hur länge kommer det här gräset att hålla?
– Fem år är det som gäller. Sen är det nog så att gräset håller längre, men det finns säkert ett nytt modernare system om fem år. När det gått fem eller tre år, beroende på vad Norrköping väljer, så flyttar man det här gräset till en annan plan. För breddfotboll någon annanstans.

– Gräset är inte slut, men det kanske inte håller för toppspel i tio år. Men som träningsplan fungerar det jättebra. Den gamla planen IFK har nu ska säljas, säger Patric Sjöblom som har ansvar för att ta bort den gamla mattan, fixa ”padden” som planen ska ligga på och bygga upp den nya mattan.

Ja, det här med ”platslagd pad” som ska ordnas med den nya mattan – vad betyder det?
– Ofta när man har värme lägger man under konstgräset en så kallad sviktpad för att få ett bättre fungerande värmesystem. Det finns två slags padder. En i konstgräsrullar, och det vi kallar plastlagd pad då vi asfalterar ut gummit. Den kan ligga kvar när man byter ut konstgräsmattan i nästa system.

Finns det andra svenska arenor med det här senaste konstgräset?
– Nej, det är lite unikt.

Man ser ofta att konstgräset vattnas både före matchen i halvtid. Varför?
– För att det ska gå snabbare, och ge bättre spelegenskaper. Man kyler ner granulatet när det är varmt på sommaren. Då får man en jämnare spelyta också. Det gör också att det blir en längre livslängd.

Ibland pratas det om att det är gifter i konstgräs. Hur ser du på det?
– Förra året gjorde Naturvårdsverket en ny undersökning ihop med Svenska Fotbollförbundet och gummileverantörer och ett universitet. Det finns gifter i konstgräset, men dom sitter fast hårt och är inte lössläppta.

– Det är inga risker som man ser idag att spela fotboll eller hantera eller att tillverka konstgräset.

Men det finns lite att tänka på för att den omgivande miljön inte ska påverkas av konstgräset, påpekar Patric Sjöblom.

– Det är det svarta gummit som kan försvinna ut, man måste ha krav så att det inte gör det. Det som är bra att man lyft upp frågan ordentligt så att man vet hur ska hantera det.

– På Östgötaporten har man satt dit filter i dagvattenbrunnarna så att det inte försvinner ner i dagvattensystemet.

Hur bra kan ett konstgräs bli egentligen? Hur nära naturgräs kan man komma?
– Jag är en gammal greenkeeper och har varit chef på golfbanor och har byggt flera golfbanor. Jag är ju naturgräsmänniska egentligen. Men utvecklingen inom konstgräs går väldigt snabbt framåt, det blir mer och mer likt naturgräs. Men vi bor i Norden och har vinterklimat. Naturgräs har sin växtperiod emot sig här, säger Patric som även arbetar med hybridgräs.

– Hybridgräs är naturgräs som man blandar i konstgräs. Då har du naturgräs som bas. Man måste sköta det som naturgräs, men det tar mer slitage. Istället för naturgräs som klarar 200 timmar så tar hybridgräs 700-800 timmar under växtsäsongen, inte under vintern. Det kanske skulle funka nere i Malmö att spela i november och februari/mars.

Men utvecklingen inom hybrigräset går framåt. Så kanske får vi se det på Parken i framtiden?

– Den utvecklingen går fortare än konstgräs- och naturgräsutvecklingen. Jag tror det snart finns på fler träningsanläggningar. Göteborg har lagt hybridgräs på Kamratgården och MFF på sin träningsanläggning.

Vilken är den bästa konstgräsmattan i Sverige tycker du?
– Kopparvallen har överlägset bäst.

Varför?
– Dels är den ganska ny, två år gammal. Den kom precis för det här nya systemet som Östgötaporten ska få.

KAMRATERNA

Läs också: Östgötaportens planskötare Niklas Wennermark om olika grästyper

IFK mot Blåvitt på hybridgräs – men det nya underlaget inte aktuellt på Parken

Nytt gräs i Göteborg. Foto från Fotbolldirekt.

När IFK Norrköping möter Blåvitt i Göteborg på söndag är det Snokas första match på hybridgräs. Gamla Ullevi är den enda allsvenska arenan med det nya underlaget. Vi ringde upp Niklas Wennermark, Östgötaportens planskötare, för att prata om olika grästyper.

Från och med den här säsongen är det hybridgräs – en blandning av vanligt gräs och konstgräs –  på Gamla Ullevi. Omkring 95 procent av underlaget består av naturgräs och resten av konstgräs. Konstgräset ligger som en grund och det naturliga gräset är ovanpå. När gräsmattan klipps så ser man till att hålla det naturliga gräset på en nivå ovanför konstgräset så att man hela tiden spelar på naturgräset. För att hybridgräs ska kunna användas krävs det värme i marken, precis som för naturligt gräs.

Den första matchen på Gamla Ullevis hybridgräs spelades mellan Örgryte och Varberg i våras. Mattan fick direkt positiva omdömen. ”Det är såhär man ska spela fotboll. Inte på konstgräs”, sa ÖIS Johan Elmander enligt Fotbollskanalen. ”Jag älskade planen”, sa AFC Eskilstunas Ferid Ali till Aftonbladet efter vårens match mot Blåvitt.

Allt fler allsvenska lag har det senaste decenniet övergivit naturgräset till förmån för konstgräset. Några skäl är att underlaget blir jämnare och bättre under hela säsongen och att det går att använda konstgräs betydligt mer än vanligt gräs. Dock får man inte den riktiga gräskänslan vid det konstgjorda underlaget. Men hybridgräset, som alltså kombinerar riktigt gräs och konstgräs, ger en längre livslängd än enbart vanligt gräs och så bibehålls gräskänslan till stora drag.

Livslängden för olika gräsunderlag varierar som sagt. En bra gräsplan kan klara 200-400 timmar per år. En hybridplan omkring 600-800 timmar, men kanske uppåt 900 timmar. Konstgräs, som finns på Östgötaporten, klarar 1500-2500 timmar per år, enligt Niklas Wennermark som är driftansvarig på Östgötaporten och ansvarar för IFK Norrköpings hemmaplan. Den används omkring 2000 timmar per år, vilket i snitt blir knappt fem och en halv timme per dag.

Konstgräset på Parken idag har legat sedan 2014 och behöver bytas till säsongen 2019.

– Det finns ett krav från förbundet att det får ligga i fem år. Och varje år gör vi ett Fifa Pro Test för att det ska bli godkänt att spela på. Runt 20 olika saker gör man för att testa planen, säger Niklas Wennermark.

När det gäller naturgräs förstår man ju att det kräver en hel del skötsel. Så även med hybridgräs. Men vad kräver konstgräs för typ av skötsel?
– Vi har allt ifrån att det ska borstas beroende på hur mycket som är på plan. Det ska borstas var tjugonde speltimma, vilket kan jämföras med klippning varannan dag. Sen ska man kontrollera kanter och limningar och skarvar var tjugonde  dag. Och så ska det städas varje dag, och var tjugonde dag harvar man efter behov. Det betyder att man går ner med pinnar och luckrar upp sanden och granulatet, ju mer man springer ju mer packar det sig.

Arbetsinsatsen för att ta hand om en konstgräsplan kan jämföras med den för en vanlig gräsplan, menar Niklas Wennermark.

– Men med en gräsplan har man mer moment, som gödning, klippning, vattning. Det finns väldigt mycket att göra med konstgräs. Men folk tror inte att det är så mycket att göra eftersom att det en plastmatta.

På söndag ska IFK spela på hybridgräs. Har du någon erfarenhet av det?
– Nä, men det finns två sorter. Dels en med en konstgräsmatta som man lägger på plan, så sår man i konstgräsmattan. Sen finns det den på Gamla Ullevi med 95 procent vanligt gräs och sen sår man ner konstgrässtrån i mattan för att stärka upp alla rötter och ytan.

– Jag har inte tittat på den ännu, men av vad jag har fått till mig så fungerar det bra. Men Ullevi är en matcharena, där har man ju bara matchvärmning och matcher. De kommer ej upp i de timmarna som vi har.

Så det är bara konstgräs som fungerar utifrån rådande förutsättningar på Parken?
– Ja, så är det så att säga.

När vi var i kontakt med IFK Norrköpings VD och koncernchef, David Bergström, innan sommaren sa han att det inte finns några planer eller intentioner att lägga hybridgräs på Parken inom de kommande åren. Niklas Wennemark ser inte heller det som troligt.

– Inte som det ser ut just nu i alla fall. Det är inget som vi tittar på just nu, det är inte försvarbart när vi har skolor här på morgnarna och fullt alla dagar i veckan. Men sen går ju konstgräsets utveckling framåt så att säga. Och nu har vi hybridgräsets första år på Ullevi, det går ju också framåt och vi får se hur det går.

Du som jobbar med det här varje dag: Kan du sakna doften av gräs och den riktiga gräskänslan?
– Ja, jag kommer från golfen och har jobbat med den här mattan från 2004 och framåt. Det är klart att man saknar gräs, det gör man absolut. Men med de förutsättningar man har idag att alla vill spela fotboll så är det ej försvarbart med hybridgräs som bara klarar 600-800 timmar per år. Men gräs är alltid gräs.

KAMRATERNA

Fotnot: Hybridgräs finns också på bland annat Santiago Bernabéu, Amsterdam Arena, Estadio San Mamés, Milanello och Wembley.

Forskaren: ”Inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster”

IFK har åkt på fyra korsbandsskador det senaste året. Tre av gångerna var olyckan framme på Parkens konstgräs. Kan underlaget vara en anledning till skadorna? Vi frågade läkaren och forskaren Karolina Kristenson vid Linköpings universitet.

Hon har skrivit en avhandling om risken för skador på konstgräs jämfört med naturgräs. Studien baseras på elva konstgräslag och 21 gräslag. Hennes definition av skada i det här sammanhanget är att spelaren tvingas avstå en träning eller en match.

Från att ha varit relativt skadefria guldåret 2015 började IFK:s skadehelvete förra året. Nikola Tkalcic drog korsbandet borta mot IFK Göteborg på Gamla Ullevis gräsmatta. Andreas Blomqvist, Marwan Baze och senast Henrik Castegren ådrog sig alla korsbandsskador på Parkens konstgräs.

Ökar risken för akuta skador, till exempel korsbandsskador, på konstgräs? frågar vi Karolina Kristenson.

– Nej, det finns ingen skillnad i den totala risken för akuta skador på konstgräs versus naturgräs. Det finns dock en skillnad i skademönstret med en sänkt risk för muskelskador men ökad risk för kontusioner (till exempel lårkakor) på konstgräs. Ingen studie har visat på ökad risk för korsbandsskador på konstgräs inom fotboll. En reservation där är dock att det krävs enormt stora studier för att säkert utesluta en sådan risk. Så stora studier är hittills ej gjorda.

IFK Norrköping har haft konstgräs sedan närmare tio år tillbaka. 2015 var man i princip skadefria. Men senaste året har man råkat ut för tre korsbandsskador som skett på konstgräset. Kan det vara en slump eller hur kan man tolka det?
– Vad det beror på är omöjligt för mig att säga och man analyserar säkert detta i lagets medicinska team. Dock är det inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster emellanåt. Detta hände bland annat IFK Göteborg och Linköpings FC för några år sedan.

Din studie säger att risken för överbelastningsskador ökar på konstgräs. Kan det i sin tur leda till att man är sämre skyddad eller förberedd i andra situationer och därför kan dra på sig allvarliga skador?
– Nej, jag skulle inte tolka våra fynd på det sättet. Vi analyserade också allvarligetsgrad på skadorna och fann ingen skillnad mellan konstgräs och gräs.

Vi frågar om det spelar någon roll vilken typ av konstgräs man har när det gäller skaderisken. Karolina Kristenson vet inte och säger att det inte har studerats i forskningen vad hon känner till.

Fler lag funder på att lägga hybridgräs – en blandning mellan naturgräs och konstgräs. Har du någon koll på hur detta påverkar skaderisken?
– Jag vet inte, detta har vad jag vet ej studerats.

Att byta mellan underlag ökar risken för skador sägs det ofta. Men din forskning visar att så inte är fallet?
– Precis. Vi undersökte detta noggrant men fann inget samband mellan att byta tätt mellan underlag och risk för skada. Dock är vår definition av skada att man är frånvarande från träning eller match. Det kan fortfarande vara så att spelare kan få lättare muskelvärk av dessa byten. Dessa besvär har vi ej registrerat. Det leder dock inte till allvarliga skador.

KAMRATERNA