Käre fiende: David Boo Wiklander, IFK Göteborg

David fick en tavla av IFK-fansen som tack för sina år i föreningen.

För några år sen var de guldmakare i IFK Norrköping. På söndag träffas de igen – men den här gången i olika Kamratföreningar.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man både tycker det är kul och jobbiga att möta.

I vår artikelserie Käre fiende intervjuar vi motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Idag har turen kommit till David Boo Wiklander i Blåvitt, som bildade mittbackspar med Andreas Johansson under IFK:s guldår 2015.

Ante om Boo Wiklander: ”En vinnarskalle som satte laget i första hand”

Ante beskriver dig som ambitiös, både på och utanför planen.
– Det vore ju dumt emot att säga emot.

Vad har ni för relation idag?
– Vi har ju spelat ihop i så många år, Ante kommer alltid vara en bra vän och kollega på det sättet. Men privat så umgås vi inte med våra familjer eller så.

Du och Ante var mittbackskollegor guldåret 2015. Hur var det att ha honom vid sin sida?
– Det var ganska lättjobbat får man säga. Vi hade otroligt tydliga roller egentligen. Eftersom att han klev ner från mittfältet så var han kanske inte lika van vid det defensiva spelet nere i banan som jag var, så det fick jag ta ansvar för. Han fick ta ansvar för det kreativa spelet framåt med en bra passningsfot. Man fick öppna ytorna för honom. Det är alltid enkelt att spela med bra spelare.

Ante säger att du alltid talade så varmt om Göteborg, precis som han gör med Halmstad. Känns det som att du kommit hem nu?
– Jo, absolut. Så är det. Men innan jag flyttade till Norrköping så tyckte jag att man hade det mesta i Göteborg. Men nu har jag lärt mig att uppskatta resten av Sverige på ett annat sätt än att bara vara i sin hemstad. Då får man ut mer av det mesta. Göteborg är otroligt fint, men andra städer kan vara mint lika fina på olika vis.

Finns det nåt du saknar med Norrköping?
– Det är väl lagkamraterna och vännerna man har i stan som man inte har de dagliga kontakterna med. Och så hann man få ett gediget nätverk också jobbmässigt.

Han undrar förresten hur det går för dig med aktierna?
– Jag jobbar ju fortfarande med det så det talar väl för att det går åt rätt håll i alla fall.

Du satt till och med och hjälpte spelare att deklarera i bussen berättade han?
– Det stämmer. Jag har ju hållit på med det hela tiden, säger David som i Norrköping jobbade på SEB och nu arbetar på Family Office i Göteborg.

– Vi har sedan drygt två år tillbaka dragit igång en avdelning där vi hjälper till exempel professionella idrottare, artister och entreprenörer som behöver stöttning med finansiell rådgivning med aktier, placeringar och deklarationer, säger David som under de där bussresorna kände att det hos många spelare finns ett behov av hjälp när det gäller ekonomi.

– Jag kände att professionella idrottare ofta behöver lite mer stöttning än vad man kan få från en bank. Dit kommer man och vill ha något och så gör banken det. Men det kanske inte avlastar spelaren för dagen, vilket kanske handlar om att bevaka en försäljning eller ett potentiellt köpobjekt på bostadsmarknaden. Jag har erfarenhet kring detta och den sportsliga delen när det gäller kontakter med agenter om man vill ha det. Vi är inga agenter, men ett bollplank i alla delar.

En fotbollskarriär är ju förhållandevis kort. Hur bra koll har en allsvensk spelare på sin ekonomi på lång sikt skulle du säga?
– Rent generellt inte så bra, tror jag. Men det finns undantag, jag tror Ante är ett sånt. Men annars är det nog få. De får en för bra lön efter gymnasiet, men vad händer den dagen då strålkastaren inte längre lyser på en? Vårt koncept är att vara där från att man är ung och under karriären vara lite stöttande och förbereda för karriären efter.

Har ni allsvenska spelare som kunder?
– Ja, men även utlandsproffs och NHL-proffs. När det gäller allsvenska kunder så förbereder vi dem egentligen för den dagen de – förhoppningvis – blir utlandsproffs. Det är ännu mer påtagligt när de ska flytta till ett annat land och prata ekonomi på ett främmande språk. Då är det skönt att ha någon som sköter det åt en och vara lite av en kravställare och även kunna kvalitetssäkra vad de får där ute.

– Det är lurigt när det många gånger börja tjonga in mycket pengar. Det finns många smarta lösningar som inte presenteras för dem från klubbens sida. Man kan göra bra och kreativa grejor för att optimera den här tiden när man är ute i Europa eller Asien eller vart man nu är.

Har du något exempel på vad det kan handla om?
– Deklarationer och skatter är en djungel i varje land. Skattesatsen är hög i många länder, då är det dumt att plocka ut pengarna just då.

Efter IFK var du i Bajen och nu i Blåvitt. Ser du några likheter och skillnader mellan de båda Kamratföreningarna?
– När jag kom till Norrköping var man ju i Superettan, men Norrköping var likt vilken storklubb som helst. Förutsättningarna var otroligt bra. Det är två stora klubbar som publikmässigt är bäst i sina städer. Även om det är en otroligt bra stämning på Kamratgården så tycker jag att det är en otroligt familjär stämning i alla tre klubbar jag har varit i trots storleken på klubbarna.

– Ser man organisatoriskt så är Blåvitt större, men man huserar i en större stad, Då är arrangemangen större och det krävs mer folk, säger David som ett exempel på en skillnad.

Om du fick värva en spelare från IFK till Blåvitt, vem skulle det vara? Du får inte säga Ante.
– Vi behöver ju en målvakt nu i sommar. Så vi får väl plocka hit Mitov. Han är väl tillbaka från skadan till sommaren.

Du har inte fått så mycket speltid i år. Hur ser du på läget?
– Jag inte fått en enda minut. Inte i cupen heller. Så lite speltid har jag nog aldrig fått. Det känns inte kul på det viset, man vill ju vara med och bidra varje vecka och framförallt bidra på match. Jag är tillräckligt gammal för att inse att man bidrar på träning, men man vill vara med när det smäller inför publik, säger David och minns en annan säsong han inte fick spela i början:

– Jag började på bänken 2015 också och det slutade ju bra. Kommer det en chans på grund av skador eller avstängningar får man vara ambitiös och proffsig och vara redo.

Ni spelar liksom IFK 3-4-3? Hur passar det dig?
– Jag är inte låst vid något speciellt system, tycker det är roligt och utvecklande. Vi smygstartade med det i Norrköping 2015 när vi försvarsmässigt hade en fyrbackslinje och tryckte upp Telo och jag och Ante och Linus kvar. Till slut började väl Linus dra iväg han också så vi var inte så många kvar (skratt).

Er tränare Poya Asbaghi verkar ganska frispråkig och sa något i stil med att ”Malmö har 500 miljoner och slår bara inlägg”. Påverkar snacket er spelare på nåt sätt?
– Jag läser inte så mycket sånt, det är svårt att bedöma. Intresset för Allsvenskan har vuxit så mycket så sådana grejor blir otroligt stora. Vi visste att de skulle slå mycket inlägg.

– Men jag vet inte vad syftet var, kanske att elda på inför matchen. Men det är inget man tar direkt internt. Jag får lite av en känsla att det är lite tränare emellan som de kanske vill sätta press på varandra.

– Det är ett nytt sätt att spela fotboll, vilket känns som den nya generationen. Det gör väl också att det ändras lite när det gäller det här snacket. Janne och Nanne som jag haft tidigare, det var inte riktigt deras grej att köra sånt snack.

Vad har IFK Norrköping för status i Göteborg skulle du säga?
– Det är en hög status skulle jag säga och man märker av respekten till viss del själv när folk vet vartifrån man kom. Norrköping spelar bra och det är med stor respekt och ödmjukhet vi tar oss an dem.

Vilket IFK är favoriter på söndag?
– Jag får väl kasta över den till Norrköping med tanke på att de spelat ihop längre och kört 3-4-3-systemet under en längre period. Men vi har något bra på gång som vi såg senast. Att störa MFF på sin hemmaplan är det inte många som gör, även om de inte är inne i sin bästa period, säger Boo Wiklander om 2-1-segern på Stadion i förra omgången.

KAMRATERNA

Läs också vår avskedsintervju med Boo Wiklander från 2016: ”Med förtroende och speltid kan man prestera på bästa sätt”

Käre fiende: Erik Andersson, Trelleborgs FF

De känner varandra från olika ungdomslandslag. Idag kommer Erik Andersson till Filip Dagerståls Östgötaporten.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man har en hatkärlek till.

I vår artikelserie Käre fiende intervjuar vi motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Idag har turen kommit till Erik Andersson i Trelleborgs FF, som känner Filip Dagerstål genom olika ungdomslandslag.

Filip om Erik: ”Väldigt lugn och snäll”

Varför tror du att Filip har valt ut dig till den här intervjun?
– Jag är väl den enda han känner i Trelleborg.

Ni har spelat ihop i olika ungdomslandslag?
– Ja, i allt från P15 upp till U19.

Hur bra känner ni varandra?
– Vi känner varandra bra men har ingen direkt kontakt. Men vi snackar ju när vi träffas.

Ni har inte delat rum i landslagen?
– Nej, det har vi aldrig gjort.

Du har ju en bakgrund i Malmö FF. Men Filip menar att du inte har någon ”malmöitisk kaxighet” utan är väldigt lugn och snäll?
– Jag vet inte, men han känner mig rätt bra då.

Man ska sätta press på dig så att du inte får stå och måtta med vänsterfoten säger han.
– Jo, det kan man väl säga.

Blir det lite assist från den foten?
– Inte så mycket de senaste åren, men jag jobbar på det.

Vidare säger Filip att du är en sån spelare man gärna har framför sig i planen. Vad tror du han menar?
– Jag gillar att spela fotboll och spela mig igenom motståndaren.

Om du var coach – vart på planen skulle du placera Filip?
– Som mittback.

I vilket system? 4-4-2 eller 3-4-3 som IFK spelar?
– Tror han passar i båda, han är en spelskicklig mittback, säger Erik och utvecklar:

– Han är väldigt lugn och trygg, har en bra speluppfattning och en bra passningsfot. Duktig på att läsa av spelet.

Du fick hoppa in i träningsmatchen mot IFK tidigare i våras som IFK vann med 4-1. Vad tänkte du efter den matchen?
– Det var ingen bra match från vår sida, utan en av de sämre vi gjort. Men det var nog en bra match att få egentligen. Nu kan vi analysera Norrköping ännu mer och kanske spela lite annorlunda mot vad vi gjorde senast.

Var det något särskilt du tyckte IFK var bra på?
– Det är jävligt duktiga och skickliga spelare. De har en bra press och vet vart de har medspelarna. De kan spela på ett och två tillslag och vägga sig igenom.

Hur går tankarna inför dagens match?
– Vi vet att vi måste göra en väldigt bra match. Vara aggressiva och stabila bakåt och men ändå våga spela när vi har bollen. Så att vi får vila lite med den också. Men trycka framåt när vi kan.

KAMRATERNA

Käre fiende: Melker Hallberg, Kalmar FF

De har bägge blivit utlandsproffs i de stora ligorna vid en ung ålder, men vänt åter till Allsvenskan. På söndag möts vännerna Melker Hallberg och David Moberg Karlsson på Östgötaporten.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man har en hatkärlek till.

I vår artikelserie Käre fiende intervjuar vi motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Idag har turen kommit till Melker Hallberg i KFF, som är gammal kompis med David Moberg Karlsson.

David Moberg Karlsson om Melker Hallberg: En kompis som är rolig.

Melker Hallberg slog igenom i Kalmar FF som 16-åring 2012. Säsongen därpå spelade han nästan samtliga matcher från start och 2014 värvades han till Udinese Calcio, där det blev sparsamt med speltid. Efter lånesejourer i Vålerenga, Hammarby och Ascoli är han nu tillbaka – fortfarande på lån – i Kalmar FF.

Varför tror du David har valt ut dig?
– David och jag är bra polare, vi brukar prata ibland och har spelat tillsammans i U21-landslaget. Vi är bra polare helt enkelt.

Hur långt tillbaka går er vänskap?
– Första gången vi träffades tror jag var 2013 på nåt läger. Sen har vi umgåtts på lägren. David är en jävla schysst kille, en bra människa.

Både du och David slog igenom unga, lämnade för proffslivet – och har kommit tillbaka till Allsvenskan igen. Har ni snackat mycket genom åren?
– Det är klart att vi kanske tagit upp det någon gång, men inte så att vi sitter och grubblar över det varje gång vi träffas. Vi har kanske andra saker att prata om som gör oss lite mer glada.

Hur tycker du han har utvecklats sedan du lärde känna honom?
– Jag tycker David har varit en jättebra spelare sen jag lärde känna honom första gången. Sen har vi blivit äldre båda två och man mognar ju med åldern. David har nog vuxit otroligt mycket av att få barn och det här med hund, då växer ju ett ansvar som man måste ta. Det tror jag har varit jäkligt bra för David.

Om du coachade ett lag och hade honom i laget, vilken position skulle du använda honom på?
– Oj… jag vet inte riktigt faktiskt. Han är jäkligt snabb och sådär, så jag hade nog satt honom på en kant.

I Allsvenskan är det många unga tränare och många som spelar med trebackslinje. Men ni har Nanne och kör med 4-4-2?
– Nanne är en jättebra tränare och kan verkligen mycket om fotboll. Det funkar jättebra och vi har ett jäkla bra go i truppen och vet vad vi ska göra hela tiden.

Du hade ju Nanne din första sejour i Kalmar och nu är även han tillbaka. Vad är skillnaden mellan då och nu?
– Det är väl lite som med David, man utvecklas och mognar ju mer tiden går och det är klart att Nanne snappar upp saker hela tiden. Så det är lite nya grejer och sådär. Men det är fortfarande mycket som man känner igen.

David bad oss be dig att beskriva din kärlek till Kalmar. Hur är den?
– Den är verkligen stor. Jag trivs jäkligt bra i Kalmar, jag är uppvuxen här och Kalmar FF är verkligen mitt lag känns det som. Jag trivs verkligen bra med familj, vänner och allt runtomkring, Kalmar som stad och Kalmar FF som fotbollsförening. Det känns jättebra verkligen.

Hur var det då att spela ett halvår i Bajen?
– Nej, så är ju fotbollslivet liksom. Det var inga problem, jag trivdes jättebra där och Hammarby är också en jättefin förening.

Men det är inte KFF?
– Precis.

Det är en del svarta rubriker kring KFF om arenan, dålig ekonomi och så vidare. Hur är stämningen i klubben?
– Det är nog inte min grej att gå in på. Men stämningen i spelartruppen är kanon. Om det är något i föreningen så märks det i alla fall inte av i gruppen.

Du startade nästan alla matcher i fjol, men har inlett på bänken nu i Allsvenskan.
– Det är Nanne som tar ut laget och det är Nanne som bestämmer. Det är inte så mycket mer att säga om det. Jag krigar på under träning och får jag hoppa in är det bara att köra järnet.

Din yngre bror Herman har däremot startat bägge matcherna så här långt. Tävlar ni om samma plats?
– Nja, Herman spelar centralt, jag är lite mer allround.

IFK och Kalmar möttes ju på försäsongen. Hur skulle du beskriva den matchen?
– Det kändes som en match med ganska bra tempo, med två bra lag. För att vara en försäsongsmatch kändes den bra.

Hur blir det på söndag tror du?
– Det kommer bli en jämn och tät match.

Hur är det generellt att komma till Norrköping och möta IFK?
– Det brukar alltid vara härliga matcher med fin inramning. Det blir roligt

KAMRATERNA

Käre fiende: Daniel Björnquist, Örebro SK

På lördag möts IFK Norrköping och Örebro SK på Behrn Arena. Det blir också en match mellan två väldigt goda vänner.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man har en hatkärlek till.

I vår artikelserie Käre fiende kommer vi intervjua motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Först ut är Daniel Björnquist i ÖSK, som Kalle Holmberg har valt ut.

Kalle Holmberg om Daniel Björnquist: ”Vi har spelat mycket ihop. Det är ingen hatkärlek utan bara kärlek.”

– Det skulle man kunna säga, säger Daniel Björnquist.

Varför tror du Kalle har valt ut dig?
– För att Kalle och jag är otroligt bra kompisar. För mig är han en av mina bästa vänner.

Kan du beskriva Kalle som människa?
– Otroligt omtänksam och snäll, bryr sig om alla i sin närvaro. Omtyckt av alla, har aldrig hört nån som sagt nåt negativt om honom.

Bilden av Kalle på planen, i alla fall innan han kom till IFK, är annars att han är en lite småful och tjurig typ.
– Det är en ganska bra beskrivning. Kalle är en tävlingsmänniska, han vill vinna och hatar att förlora.
– Känslan är att han ligger på, han skaver, snackar lite och är lite obekväm. Han har lite tjuvtricks för sig.

Om du var tränare och coachade Kalle, var på planen skulle du placera honom?
– Jag ser Kalle som en central spelare som ska spela nia eller tia. Extremt skicklig i boxen på ett tillslag. Bekväm med bollen. Kan vara spelfördelare också, har bra blick och spelsinne.

Kalle bad oss fråga varför du alltid markerar honom på hörnor?
– Haha, alltid vet jag inte. När vi mötte dem i cupen så blev jag tilldelad att göra det. Det var inget jag valde själv.

Hur ska han tas då?
– Det gäller att ligga nära och vara lite småful. Reta upp honom.

Är han lätt att reta upp?
– Han kanske inte blir lika arg på mig som han annars skulle bli. Samtidigt, på plan så vill vi båda vinna. Då kopplar man bort de känslorna lite.

Du spelade i ÖSK förut men fick inte nytt kontrakt när Axén var tränare, men nu är du tillbaka efter ett år i AFC?
– Ja det stämmer. ÖSK gav mig ett kontraktsförslag 2016 på våren som jag tackade nej till. Sen lite senare hade de tagit in en annan högerback och då fanns det inte plats för mig.
–  Men jag är glad att vara tillbaka, jag trivs jättebra i ÖSK.

IFK och ÖSK möttes ju i cupen, hur skulle du beskriva den matchen?
– Det var en första halvlek som var relativt jämn. Andra halvlek så tryckte Norrköping ner oss i perioder och har lite mer boll. Men vi krigar på och kommer tilbaka två gånger.

Vad tror du vi får för matchbild på lördag?
– Jag tror att bägge lagen kommer vilja hålla i bollen och ha sitt eget spel. Av vad man har sett tidigare så är det lag som har liknande spelsystem.

Du spelar som wingback till höger. Hur är det?
– En roll som passar mig bra. Jag är uthållig och snabb, det är några av mina främsta egenskaper. På kanterna möts man winge mot winge när man möter ett 3-4-3-lag. Det blir lite av en match i matchen.

KAMRATERNA