Etikettarkiv: Kalmar FF

Så går det för IFK Norrköping 2019 – journalister tycker till

Allsvenskan är bara några dagar bort. Hur kommer det att gå för IFK? Vi bad några lokaljournalister runt om i landet att tabelltippa IFK Norrköping och det lag som de själva bevakar.

”En enorm krater att fylla” – Martin Örtegren, Hallands Nyheter

Tippar IFK: 3:a

”IFK har svajat under försäsongen och luckan efter Andreas Johansson är ju en enorm krater att fylla. Men kompetensen som laget besitter är så mycket bättre än vad vinterns cupspel visade. Värvningarna av Sead och ”Totte” visar verkligen att man menar allvar. Den sistnämnde får vi nog vänta på ett tag innan den riktiga leveransen kommer. Han hade behövt en längre försäsong utan skadeproblem. Nyckelspelare finns det gott om, men måste jag peka ut en är det Alexander Fransson. Seriens bäste tvåvägsspelare som gnuggar och gnuggar.”

Tippar Falkenbergs FF: 16:e

”FFF har gjort en bra försäsong fram till det sista genrepet när man förlorade mot Fredrikstad, som hör hemma i den norska tredjedivisionen. Visst, det har kommit in en del intressanta nyförvärv, där Carl Johansson är det viktigaste och bästa just nu. (John Chibuike har en bit kvar tills han är redo för spel.) Mittbacken från Helsingborg kommer bli en viktig spelare för att freda det hårt ansatta FFF-målet. Men truppen är för tunn och räddningsplankorna få för att undvika respass direkt tillbaka till Superettan.”

”Ett brett och slagkraftigt lag” – Tomas Nilsson, Helsingborgs Dagblad

Tippar IFK: 1:a

”Peking har med bravur tagit över HIF:s och Elfsborgs plats som utmanaren till storstadsklubbarna. Jag tror att man tar guldet. Fransson, Nyman med flera kommer bli oerhört viktiga. Jens har byggt ett brett och slagkraftigt lag. Jordan Larsson har växt efter en motig säsong och visat att han är att räkna med.”

Tippar Helsingborgs IF: 9:a

”Delar man upp allsvenskan i fyra skikt hamnar HIF i det tredje. Säkert från bottenstriden, men det ska till en hel del flyt om man ska upp på den övre halvan. Plats 9-10 någonstans. En frisk Alexander Farnerud kan vara bland de bästa i Allsvenskan. Med Granqvist bakom sig och Rasmus Jönsson framför finns en centrallinje som ska bli spännande att följa. Frågetecken: Håller Bjarnason en nivå upp? Håller Farnerud en säsong? Kommer Wanderson fortsätta den fina försäsongsformen? Och är HIF redo för tempot i Allsvenskan?”

”Ett kassaskåp fullt av nyckelspelare” – Andreas Lidén, Sundsvalls Tidning

Tippar IFK: 2:a

”Jag trodde på laget i fjol och tror verkligen på IFK Norrköping det här året. Bygget ser oerhört intressant ut och har ett kassaskåp fullt av nyckelspelare. Haksabanovic blir mer än spännande att se och det finns ett gäng med klass i perfekt allsvensk ålder. 25-26-åringar som har hungern och suget att göra något riktigt stort. Frågetecknet är givet; hur ska man fylla tomrummet efter giganten Andreas Johansson? Lyckas man på något sätt med det kan IFK utmana topptippade Malmö FF in i det längsta.”

Tippar GIF Sundsvall: 7:a

”Supersuccé i fjol och en trupp som är betydligt spetsigare den här gången. Kapten Linus Hallenius tar ett enormt ansvar på alla plan och är Allsvenskans enskilt viktigaste spelare. Han var mycket, mycket mer MVP än Paulinho i fjol. Giffarna har alla förutsättningar att göra en bättre säsong och toppa åttondeplatsen – men det finns farhågor. Försäsongen har varit direkt svag, laget har problem när de sätts under hög press och hur står det egentligen till med briljante Bataneros form?”

”Finns karaktärerna som kliver fram?” – Lasse Hansson, Barometern-OT

Tippar IFK: 4:a

”Många tyckte att jag var ute och svävade i det blå när jag tippade att Norrköping redan förra året kunde vara med och utmana AIK och Malmö i toppen (var bara tvungen att säga det). Allsvenskan blir bara bättre och bättre som liga och samma väg skulle jag vilja säga att Norrköping tar. Men det finns ett stort frågetecken. Finns karaktärerna som kliver fram och fyller luckan som Andreas Johansson nu lämnar och till viss del även Daniel Sjölund? Framåt är det få lag som kan mäta sig med IFK:s trupp och nu ser Jordan Larsson ut att gå mot sin bästa säsong. Det kommer att bli stentufft i tabellen bakom Malmö FF.”

Tippar Kalmar FF: 7:a

”Laget på ostkusten smyger alltid under radarn och efter ett par år med sämre resultat får laget inte många spaltmeter i riksmedia numera. I den här miljön har nye tränarparet Magnus Pehrsson och Jesper Norberg byggt upp ett lag som kommer att överraska många i år. Med spelsystemet 3–5-2 har laget verkligen anammat spelet med wingbacks och det har gett goda resultat på försäsongen. Sist in inför seriepremiären är brassen Maxwell som öst in mål i stadsmästerskapen i Rio och som valde KFF före storklubben Botafogo. El Kabir har kontrakt fram till sommaren och som vanligt handlar det om att få forwards att göra mål för att lyckas hela vägen.”

”Måste hylla Simon Thern” – Oskar Pålsson, Borås Tidning

Tippar IFK: 2:a

”Nyckelspelaren är Jordan Larsson. Jag ger mig inte. Redan förra året spådde jag succé av Jordan Larsson – men får erkänna att det tipset inte föll särskilt väl ut. Med det sagt vill jag poängtera att jag fortfarande tror att Henkes pöjk kommer att bli riktigt, riktigt bra. Kanske i år? Norrköpings offensiva garde ser överlag väldigt spännande ut, och det ska bli väldigt kul att se Sead Haksabanovic i svensk fotboll igen. Han imponerade stort på mig i sin debut, träningsmatchen mot Elfsborg i februari, men det säger ju väldigt lite om en hel säsong. Norrköping blir ett topplag om någon av danskarna Larsen eller Lauritsen lyckas fylla tomrummet från Andreas Johansson. Om inte lär det krävas en mittbacksvärvning i sommar – för det där är den kanske viktigaste nyckelpositionen i Norrköpings lagbygge. När jag ändå har möjlighet att uttala mig om IFK Norrköping måste jag ta tillfället i akt att hylla Simon Thern. Han betyder mycket på planen för Norrköping – men ännu mer utanför den samma för svensk fotboll. Frispråkiga fotbollsspelare med vettiga åsikter har vi alldeles för få av.”

Tippar IF Elfsborg: 8:a

”Nyckelspelaren är Robert Gojani. Osexigt val, men Elfsborgs backlinje är bättre än på länge och den offensiva besättningen ser riktigt spännande ut – men det är fortfarande däremellan, i mittfältets defensiva jobb, som det stora frågetecknet kring Elfsborg finns. I mina ögon är det till Robert Gojani som det gulsvarta hoppet ställs i just den frågan. Lyckas han att binda ihop laget till en enhet i främst defensiven, kommer det att betyda väldigt mycket för laget – och de mer profilerade och kreativa spelarna. Elfsborg har varit mer aktivt i vinterns övergångsfönster än på väldigt många år. Elva spelare ut och fem in innebär en bantad men också tillspetsad trupp, vilket var välbehövligt. Halvårslånet Pawel Cibicki har hållit hög klass på försäsongen, och helårslånen Jonathan Levi och Stian Gregersen ser också spännande ut. Men frågan är om inte Deniz Hümmet är det största fyndet. Den förre Trelleborgsspelaren värvades billigt tack vare en kontraktsklausul och har sett intressant ut i en offensiv, central mittfältsroll.
Jag tror att en mittenplacering är att vänta – vilket vore ett stort uppsving efter förra årets fiaskosäsong.”

KAMRATERNA

Käre fiende: Melker Hallberg, Kalmar FF

De har bägge blivit utlandsproffs i de stora ligorna vid en ung ålder, men vänt åter till Allsvenskan. På söndag möts vännerna Melker Hallberg och David Moberg Karlsson på Östgötaporten.

Som supporter har man kanske favoriter eller – möjligen oftare – hatobjekt i andra allsvenska lag. De allsvenska spelarna har förstås kompisar i andra allsvenska lag, men kanske också några motståndare man har en hatkärlek till.

I vår artikelserie Käre fiende intervjuar vi motståndare som IFK-spelare har en särskild relation till. Idag har turen kommit till Melker Hallberg i KFF, som är gammal kompis med David Moberg Karlsson.

David Moberg Karlsson om Melker Hallberg: En kompis som är rolig.

Melker Hallberg slog igenom i Kalmar FF som 16-åring 2012. Säsongen därpå spelade han nästan samtliga matcher från start och 2014 värvades han till Udinese Calcio, där det blev sparsamt med speltid. Efter lånesejourer i Vålerenga, Hammarby och Ascoli är han nu tillbaka – fortfarande på lån – i Kalmar FF.

Varför tror du David har valt ut dig?
– David och jag är bra polare, vi brukar prata ibland och har spelat tillsammans i U21-landslaget. Vi är bra polare helt enkelt.

Hur långt tillbaka går er vänskap?
– Första gången vi träffades tror jag var 2013 på nåt läger. Sen har vi umgåtts på lägren. David är en jävla schysst kille, en bra människa.

Både du och David slog igenom unga, lämnade för proffslivet – och har kommit tillbaka till Allsvenskan igen. Har ni snackat mycket genom åren?
– Det är klart att vi kanske tagit upp det någon gång, men inte så att vi sitter och grubblar över det varje gång vi träffas. Vi har kanske andra saker att prata om som gör oss lite mer glada.

Hur tycker du han har utvecklats sedan du lärde känna honom?
– Jag tycker David har varit en jättebra spelare sen jag lärde känna honom första gången. Sen har vi blivit äldre båda två och man mognar ju med åldern. David har nog vuxit otroligt mycket av att få barn och det här med hund, då växer ju ett ansvar som man måste ta. Det tror jag har varit jäkligt bra för David.

Om du coachade ett lag och hade honom i laget, vilken position skulle du använda honom på?
– Oj… jag vet inte riktigt faktiskt. Han är jäkligt snabb och sådär, så jag hade nog satt honom på en kant.

I Allsvenskan är det många unga tränare och många som spelar med trebackslinje. Men ni har Nanne och kör med 4-4-2?
– Nanne är en jättebra tränare och kan verkligen mycket om fotboll. Det funkar jättebra och vi har ett jäkla bra go i truppen och vet vad vi ska göra hela tiden.

Du hade ju Nanne din första sejour i Kalmar och nu är även han tillbaka. Vad är skillnaden mellan då och nu?
– Det är väl lite som med David, man utvecklas och mognar ju mer tiden går och det är klart att Nanne snappar upp saker hela tiden. Så det är lite nya grejer och sådär. Men det är fortfarande mycket som man känner igen.

David bad oss be dig att beskriva din kärlek till Kalmar. Hur är den?
– Den är verkligen stor. Jag trivs jäkligt bra i Kalmar, jag är uppvuxen här och Kalmar FF är verkligen mitt lag känns det som. Jag trivs verkligen bra med familj, vänner och allt runtomkring, Kalmar som stad och Kalmar FF som fotbollsförening. Det känns jättebra verkligen.

Hur var det då att spela ett halvår i Bajen?
– Nej, så är ju fotbollslivet liksom. Det var inga problem, jag trivdes jättebra där och Hammarby är också en jättefin förening.

Men det är inte KFF?
– Precis.

Det är en del svarta rubriker kring KFF om arenan, dålig ekonomi och så vidare. Hur är stämningen i klubben?
– Det är nog inte min grej att gå in på. Men stämningen i spelartruppen är kanon. Om det är något i föreningen så märks det i alla fall inte av i gruppen.

Du startade nästan alla matcher i fjol, men har inlett på bänken nu i Allsvenskan.
– Det är Nanne som tar ut laget och det är Nanne som bestämmer. Det är inte så mycket mer att säga om det. Jag krigar på under träning och får jag hoppa in är det bara att köra järnet.

Din yngre bror Herman har däremot startat bägge matcherna så här långt. Tävlar ni om samma plats?
– Nja, Herman spelar centralt, jag är lite mer allround.

IFK och Kalmar möttes ju på försäsongen. Hur skulle du beskriva den matchen?
– Det kändes som en match med ganska bra tempo, med två bra lag. För att vara en försäsongsmatch kändes den bra.

Hur blir det på söndag tror du?
– Det kommer bli en jämn och tät match.

Hur är det generellt att komma till Norrköping och möta IFK?
– Det brukar alltid vara härliga matcher med fin inramning. Det blir roligt

KAMRATERNA

KFF-tränaren om formen, Erton och IFK:s landslagsmän

David Bergqvist är akademikoordinator i Kalmar FF – och assisterande tränare i P15-landslaget där IFK Norrköpings Lucas Lima och Kourosh Kadijani är med. Vi pratade med honom om dessa unga IFK:are och om KFF:s uppryckning efter sommaren.

Ikväll tar Kalmar FF emot IFK Norrköping på Guldfågeln Arena. KFF hade en hemsk vår med många skador och svaga resultat. Men i somras kom Nanne Bergstrand tillbaka samtidigt som klubben värvade etablerade namn som Mikael Dyrestam (tidigare IFK Göteborg) och Erton Fejzullahu (tidigare Djurgården). Och det har givit resultat. Klubben har klättrat i tabellen och ligger just nu på säker mark, fem poäng över kvalplatsen.

Vi kontaktade David Bergqvist som är akademikoordinator i KFF. Rollen består till stor del av av scouting och rekrytering till akademin, administration kring akademin samt att finnas med runt U17-gruppen i träningar och matcher. Utöver det har han ett tvåårigt förtroendeuppdrag som assisterande tränare till förbundskapten Christofer Augustsson i P15/02-landslaget.

– För min del handlar det om att vara behjälplig i träning och match sedan är det Christofer som tar ut trupperna samt sköter all planering runt läger och landskamper. Men visst är det kul att få möjlighet att arbeta med de spelare som kommit längst i sin utveckling samt få mer internationell erfarenhet i samband med landskamperna.

Genom landslaget har han kommit i kontakt med IFK Norrköpings Lucas Lima och Kourosh Kadijani som var med i senaste truppen i matcherna mot Finland. David Bergqvist berättar lite om spelarna:

– Lucas är en forwardstyp som är skicklig på att göras sig spelbar både framför och bakom motståndarnas backlinje. Jag tycker han har egenskaper som kompletterar våra övriga offensiva spelare på ett bra sätt.

– Kourosh är mittback i IFK:s akademilag men hos oss konkurrerar han i första hand om vänsterbacksplatsen. Det är en fysiskt stark spelare med bra hastighet och en fin vänsterfot.

Kourosh Kadijani och Lucas Lima.

Vi frågar om deras potential och förbättringsområden:

– Som hos alla unga spelare finns det givetvis förbättringsområden men det viktigaste är att de gör jobbet i sin hemmamiljö för att ta ytterligare steg i sin utveckling och där vet jag att IFK Norrköping kommer ge dem en utbildning och en miljö som gör att de utvecklas i rätt riktning.

IFK har fått fram många talanger från egna akademin de senaste åren. Men nu ser det tunnare ut. Hur ser det ut hos Kalmar med återväxten?
– Kalmar FF:s styrelse tillsammans med vår sportchef Thomas Andersson Borstam har valt att satsa allt mer resurser på vår akademiverksamhet för varje år som går. Utfallet har väl varit helt okej då vi haft fjorton debutanter i Allsvenskan de senaste fem åren samtidigt som ett par spelare även har seglat vidare till utländska klubbar.

– Vi ligger också i framkant i landet på antalet pojklandslagsspelare, vilket bör kunna generera fler allsvenska spelare på sikt. Men vi känner att det finns mer kvar att göra och att vi måste fortsätta arbeta hårt för att fortsätta utveckla våra unga spelare, säger David Bergqvist.

Inför kvällens match kommer Kalmar med en god form i ryggen. IFK däremot har ju haft en riktigt tung period efter sommaruppehållet.

KFF har ju verkligen ryckt upp sig efter sommaren. Vad är anledningen till det?
– Det är säkert många faktorer som spelar in men precis som under förra hösten har vi fått mer kontinuitet på de spelare som startar matcherna. Samtidigt har vi också rekryterat in spelare som höjt konkurrensen i truppen vilket har påverkat att kvaliteten har höjts både i träning och match.

Ni har ju värvat en del etablerade namn som Fejzullahu och Dyrestam. Det känns inte så typiskt Kalmar. Eller?
– Ser man till Erton så var väl det en lösning som passade båda parter då hans kontrakt går ut i slutet på det här året, medan Dyrestam är en lite mer långsiktig lösning.

– Det man kan konstatera är att båda dessa spelare har kommit in med en hög kvalitet i sitt spel, sedan får kanske framtiden utvisa om det är den här typen av värvningar vi ska göra mer av framöver.

Hur ser du på kvällens match mot IFK?
– Personligen tycker jag IFK Norrköping har ett intressant koncept med några äldre rutinerade spelare som Andreas Johansson och Daniel Sjölund som sen kryddas med unga akademispelare. Jag var själv på plats i våras och såg matchen på Östgötaporten så utifrån den matchbilden bör vi har största respekt för dagens motståndare. Jag tror och hoppas att Kalmarpubliken sluter upp nu under morgondagen och resterande del av säsongen.

Är IFK ett lag som drar extra folk till Guldfågeln?
– Det kommer nog inte bli lapp på luckan ikväll men cirka 6 500 åskådare bör kunna vara på plats.

Till sist: Om du fick värva en spelare från IFK – vem skulle det i så fall vara och varför?
Linus Wahlqvist är den spelare som jag själv stött på som ledare i olika distriktssammanhang när Smålands P96:or spelat mot Östergötland. En riktigt vass försvarsspelare med en bra passningsfot. Och så verkar det vara en trevlig grabb, så jag tror han hade passat bra i den rödvita tröjan.

KAMRATERNA

Klubbchefen om näringskedjan: ”IFK:s tredjeplats var en viktig signal”

Att ta ”kliv uppåt i näringskedjan” har varit ett av Peter Hunts återkommande mantran. Men hur ser näringskedjan ut egentligen. Och hur funkar den?

Silly season är här, och som vanligt är det dragkamp om de hetaste spelarna. Efter SM-guldet i fjol och tredjeplatsen i år har IFK Norrköpings dragningskraft helt klart ökat.
– Jag tror tredjeplatsen var en viktig signal från Norrköping att man inte är en dagslända, säger Svante Samuelsson som var klubbchef i Kalmar FF från 2006 fram tills i fjol.

IFK:s ordförande Peter Hunt pratar ibland om näringskedjan. Men vad betyder det?
– Rent krasst handlar det om omsättningen ekonomiskt. Det handlar lite grann om status och historik också. Men ekonomin som klubben har idag är det viktigaste.

Svante Samuelsson är före detta mittfältare i bland annat Örgryte och Kalmar FF. Under hans två sista säsonger som spelare etablerade sig Kalmar FF som ett lag strax under toppen. 2006 tillträdde han som klubbchef och fick uppleva lagets första – och hittills enda – SM-guld 2008.  Den andra hälften av 00-talet var den mest framgångsrika perioden i klubbens historia. Under sex år i rad var KFF som sämst femma i Allsvenskan.
– Rent objektivt var det rätt osannolikt att vi kom topp fem så många år i rad. De stora klubbarna var ju större än oss då också. Vi hade goda chanser att locka till oss spelare för att vi hade spelat så bra, men ekonomiskt kunde vi inte mäta oss. Det var nog fem, sex klubbar eller kanske ännu fler som betalade högre löner än vad vi gjorde, säger Svante Samuelsson.
– Det var svårt för oss att värva spelare även om vi var ett topplag. Det var sällan vi lyckades konkurrera med AIK eller MFF. Vi har väl aldrig egentligen värvat spelare som varit etablerade, snarare att de blivit etablerade hos oss.

Att vissa klubbar betalar högre löner än andra är känt. Men hur stor skillnad är det egentligen?
– I mittenskiktet av Allsvenskan är det ganska homogent. Från lag fem till elva, tolv tror jag lönerna är ganska lika. Vissa av de klubbarna är kanske beredda på att satsa stora pengar på en eller ett par spelare.
– För IFK Norrköping är det nog viss skillnad jämfört med bara några år sedan. Men det är naturligt att de värvningar de gör nu plockas från den högre hyllan och därmed har högre lön.

En spelar som IFK plockat från ”den högre hyllan” är Simon Skrabb. Det ryktas även om Kristoffer Olsson. Men vad är det som spelare generellt värderar när man väljer mellan olika klubbar. Är det möjlighet till speltid, lönenivån eller att få spela inför ett lag med en stor publik?
– Det kan skilja en del. För vissa är lönen väldigt viktig. Många tänker mer långsiktigt än så. Norrköping har nu visat att man är bra miljö för spelarens framtida karriär. Det tror jag är det viktigaste .
– Men jag tror fortfarande det är fyra, fem klubbar som kan betala bättre löner än Norrköping. Alla klubbar har ju sina konkurrensfördelar och -nackdelar. Som det är nu så tror jag IFK Norrköping ska lyfta fram sin miljö.

Du var klubbchef i drygt tio år tills du slutade i fjol. Har du märkt någon skillnad vad spelare värderar nuförtiden jämfört med när du började?
– Det är kanske lite fler som är kortsiktiga nu, men det gäller absolut inte alla. Jag tror det är viktigt att spelarna är självständiga kontra sina rådgivare och går på sin egen känsla. Det kanske inte är lika många som gör det jämfört med tio år sedan.
– Ibland kan jag känna att spelarna är lite mer naiva idag. För tio år sedan kanske fler var vana att ta sina egna beslut.

En faktor när en ung spelare ska välja klubb är förstås om klubben man kommer till är en bra språngbräda för en framtida karriär. Klubbar som sålt många spelare till kontinenten blir därför attraktiva för unga spelare, säger Svante Samuelsson.
– Jag tror att klubbarna i Europa skapar sig en bild av vilka svenska klubbar som tar fram mycket spännande spelare. Därför är det klart att utländska klubbar är mer observanta på IFK Norrköping nu än tidigare.

Två klubbar som har två lite sämre säsonger bakom sig är Elfsborg och IFK Göteborg. Den sistnämnda har dessutom ekonomiska problem. Om de fortsätter missa europaplatser, kommer de tappa statusen som storklubb?
– Nja, både Elfsborg och IFK Göteborg har ju kommit topp fem, då är du med på kartan. Och de utländska klubbarna följer ju Viktor Claesson oavsett var Elfsborg hamnar i tabellen.
– Men jag tror att för IFK Norrköping så var tredjeplatsen en viktig signal att man inte är en dagslända. Vissa klubbar gör en bra säsong, men de hinner nästan inte räkna hem det.

Många säger att klubbar som IFK Norrköping eller Kalmar FF aldrig kan få lika bra betalt som till exempel Malmö FF eller AIK för en spelare.
– Jo, det ligger en del i det. Det är svårare för de mindre klubbarna. Det är ändå en status, du markerar nån form av revir. Men det gäller utanför Sverige också, FC Köpenhamn kan sälja för andra belopp än vad svenska klubbar kan. Och en klubb i Championship kan få gigantiska belopp för en forward som går till Premier League.

Har det inte varit tröttsamt att vara i en mindre klubb och sälja en spelare och veta att andra skulle kunna få mycket mer betalt?
– Nja, man anpassar sig efter den föreningen man jobbar i. Nånstans blir det ändå ett marknadsvärde.

KAMRATERNA

Rydström: ”Inte en slump att Norrköping tuggar på”

Som spelare satte han Kalmar FF på kartan. Som assisterande tränare har han en lite mer lågmäld framtoning. Vi ringde upp Henrik Rydström för att prata om IFK Norrköpings verkningsgrad, överskattade storklubbsspelare och tröga ”experter”.

Nu har ni mött IFK Norrköping två gånger. Vad är ditt intryck efter mötena?
– Att Norrköping är sämre nu än i våras men ändå bra på ett konstigt sätt.

Känslan är att det är rätt lite som skiljer?
– Ja, det blev ju 4-1 i våras och 1-0 nu. Vi känner inte att 4-1 riktigt speglar hur det såg ut då. Från vårt perspektiv så är vi en rätt jämn motståndare men förlorar ändå två matcher. Men det är lite av ett nykomlingsresonemang, ungefär så kände nog IFK när de mötte oss för fyra-fem år sedan.

Nykomlingsresonemang, menar du att man lurar sig själv?
– Ja, nånstans är det inte en slump att Norrköping vinner bägge matcherna. Det är inte heller en slump att Norrköping tuggar på, jag kan se en del likheter i hur vi var i Kalmar när vi var i toppen. Man har en tro på det man gör. Vi har ju grepp om första halvlek, men Norrköping vet nånstans vad de ska göra och att om de gör det hyfsat bra så kommer de ta sig in i matchen.

När folk pratar Kalmar FF hamnar de lätt i att er framgång hänger på Elmarna och framförallt Rasmus. Blir det inte lite tjatigt?
– Jo, man hamnar i limbo, det blir samma tugg hela tiden. Framför allt tror jag Rasmus tycker det är lite irriterande och frustrerande för att han bedöms på ett sätt som är lite orättvist. Nu kommer han in i början på andra halvlek då Ismael inte kunde fortsätta, men han är egentligen inte fysiskt redo för det. Man har stordådsförväntan på Rasmus hela tiden.

Är det inte Ismael som är stjärnan egentligen, bara 21 år gammal?
– Jag vet inte om vi ska prata om honom så att folk förstår hur bra han är. En fantastisk spelare. Mitt sista år som spelare så var det han jag konkurrerade med och det var med nöd och näppe jag höll honom bakom mig. Det gjorde jag inte alltid heller.

”Finns en tröghet i media”

– Framförallt har han hela paketet. Det som han har förbättrat i år är det defensiva åtagandet. Jag har nog inte sett någon mer komplett mittfältare i Allsvenskan. Han vinner andrabollar och man/man-dueller, han fördelar boll. Poängproduktionen är det som kanske saknas och gör att han är en gömd diamant. Men man kanske inte kan ha de kraven på en spelare som så ofta är i eget straffområde.

Men varför är det alltid så med spelare i klubbar ute i landet, att de tar så lång tid för ”experterna” att fatta? Att en spelare i Norrköping måste vara bra i flera år för att folk ska förstå det. Eller att en spelare i en mindre klubb som var bra för några år sen kan hyllas av Nannskog trots att han inte är så bra längre?
– Det är en klockren iakttagelse. Det finns en tröghet i media. Jag tror den trögheten är ännu större i de mindre orternas lag. När vi etablerade oss i allsvenskan nämndes vi aldrig i samma andetag som Stockholmslagen trots att vi slog dem och spelade ut dem. Det irriterade mig jävligt mycket.

– Det blev ju ett sätt för oss att stärka vår identitet. Det blev mycket vi mot etablissemanget. Ett sätt att sluta sig samman. Vi gick upp allsvenskan 2004 och var ett topplag i många år, sen fick vi statusen som vi förtjänade. Sen kanske vi hade kvar den lite för länge.

– Alla de här experterna tittar väldigt fragmentariskt, man ser höjdpunkter från matcherna. Gör man inte spektakulära saker så försvinner du i det här.

– I Kalmar FF lyckades vi mot alla odds skapa en hausse kring oss, vi var riktigt utåtagerande. Det finns inte riktigt i Norrköping idag utan var väl Janne Andersson som stod för det. Svärsonen är inte riktigt på det sättet. Men nu har ju Norrköping byggt upp en supporterkultur som är intressant.

Varför blir en ung och lovande spelare som har gjort 15 matcher i Superettan en stjärna så fort han kommer till en stockholmsklubb?
– Man tillskriver de spelare som kommer till storstadslagen lite andra saker. Deras spelare ser lite snyggare ut, de är lite sexigare, man tycker de är lite bättre än de är. I relation till dem blir vi alla fulare.

Ville nita Jens Gustafsson

– Den mentala mekanismen har vi fått slita hårt med att bryta. Vi trodde aldrig vi skulle besegra AIK. Sen har vi fått jobba på att våra ungdomslag ska få den känslan att vi är bättre, att det inte är något speciellt att spela i AIK. Nånstans finns det fenomenet kvar hur man än ser på det.

– Men gör man som Norrköping som har väldigt hög verkningsgrad och jobbar metodiskt så händer det grejer. Oavsett om spelarna är snygga eller inte.

Vad är din bild av Jens Gustafsson?
– Jag minns honom i Halmstad. Då gapade han väldigt mycket. Som motståndarspelare ville man ibland nita honom. Jag tyckte han tonat ned sig nu. Han var ung i HBK, han har gjort en resa sedan dess. Sympatiskt intryck, den bilden man har av en tränare kan vara väldigt annorlunda än hur han är i vardagen.

– Han fick ju gå från Halmstad, men det han gjorde var att han fick upp dem i Allsvenskan. De spelade primitiv fotboll i början men successivt växlade upp till en passningsorienterad fotboll. Att lyckas med det, lite som Norrköping har gjort, är ju sällan en persons förtjänst men nånstans måste man tillskriva honom det.

Du har ju läst litteraturvetenskap och Jens är beteendevetare. Kommer det en ny akademikergeneration nu på tränarbänkarna?
– Just nu tycker jag att vi är i ett vakuum, förra året så spelade Norrköping en jävligt bra fotboll. I år tycker inte jag något lag är så imponerande. Jag tycker Norrköping lider av att ha växlat spelare. Men jag tror på sikt, inom några säsonger att just de bitarna med akademiker eller den framtoningen i alla fall kommer att synas på sättet man vill bedriva sin fotbollsverksamhet. Det är inte kämpa och enkla lösningar. Man kommer teoretisera fotbollen mer och kommer närma sig Europa.

En detalj som någon reagerade på var att Jens inte gjorde det obligatoriska tredje bytet på stopptid när IFK ledde över er mer 1-0?
– Byten på stopptid är ju ett sätt för en tränare att visa att ”titta vad jag kan!”. Men man kan ju också visa att man har förberett sitt lag så väl att man inte behöver göra bytet.

Men verkar han inte nästan lite väl försiktig Jens? Nästan tråkig?
– När man blir tränare blir man lite försiktig, det kanske man måste bli medialt. Men det får inte bli för slätstruket. Det jag gillar med Premier League är tränarfajterna, det är nästan det man ser fram emot mest. Jag tror också det är så i Allsvenskan, att vi är ett gäng märkliga figurer som verkligen vill besegra varandra och att publiken gillar det.

KAMRATERNA