Etikettarkiv: ekonomi

Marknadssnack med ÖSK:s VD: ”Att sitta på en stol i två gånger 45 minuter kanske inte räcker”

Det var klasskillnad när lagen möttes på Parken i lördags. Men när det gäller marknad, försäljning och publik spelar IFK och Örebro SK i ungefär samma liga.

Rent sportsligt lever de numera i skilda världar. IFK Norrköping betraktas som ett topplag, värvar de främsta unga talangerna och säljer spelare för belopp som ÖSK inte är i närheten av. Men utanför planen har IFK Norrköping och Närkelaget en del gemensamt. Man verkar båda i städer av samma storlek och har publiksiffror som inte vill lyfta. I IFK:s fall en smula märkligt med tanke på hemvändare som Alexander Fransson och Christoffer Nyman, och supertalanger som Sead Haksabanovic.

När det gäller marknadsintäkter ligger faktiskt Örebro en bra bit före IFK, trots konkurrensen från bland andra SHL-laget Örebro HK och damallsvenska KIF Örebro.

Vi ringde upp Simon Åström, VD i ÖSK Fotboll för att prata om bland annat ekonomi och marknad.

– Vår största utmaning är att växa ekonomiskt, utvecklas och konkurrera högre upp. När det gäller att överprestera sportsligt i förhållande till våra ekonomiska förutsättningar är vi en av de bättre klubbarna i Sverige. Många klubbar som kämpar i botten skulle drömma att vara i vår position, säger han men pekar också på förbättringsområden:

– Vi kan och behöver bli duktigare på att locka publik, och även växa på marknadssidan. Men det är inte hur vi presterar där som kommer att avgöra om vi kan ta nästa steg.

Istället handlar det om att förädla talanger och sälja dem dyrt som är nyckeln, vilket ju IFK Norrköping gjort så framgångsrikt de senaste åren.

– Det största gapet upp mot toppen är att vi inte säljer spelare på samma sätt som topplagen gör.

Hur ska ni kunna komma dit?
– Vi behöver utveckla saker runtomkring med akademiverksamheten. Akademin är viktig, det är en förutsättning för att utveckla och sälja spelare. Men är man innovativ går det att kommersialisera fler bitar kring akademien. Att vara nära universitetet och ha ett bra företagsklimat. Frågan är hur vi kan utvecklas tillsammans.

Förut pratade man om att spelarförsäljningar var en bonus och att man ska säkra driften och tjäna pengar på andra saker. Men nu är det i många klubbar en del av kärnverksamheten?
– Jo, i många klubbar har man sett spelarförsäljning som en extraordinär intäkt. Då kan man fundera på om det verkligen ska betraktas som det. Jag tror det är självklart att man måste räkna med att det är en del av kärnverksamheten.

Örebro SK har en omsättning på cirka 50 miljoner kronor och ett eget kapital på ungefär 8,5 miljoner kronor, jämfört med IFK Norrköping (hela koncernen) som omsätter 102 miljoner kronor och har ett eget kapital på 101 miljoner, enligt siffror som Fotbollskanalen presenterade inför säsongen.

– Vi kan inte dra på oss hur mycket som helst. Men för fem år sedan var det egna kapitalet två miljoner. Det går åt rätt håll, men vi vill röra oss upp mot 15 miljoner i eget kapital.

– Vi har en tydlig strategi hur vi vill bygga verksamhet framåt, som vi visade när vi rekryterade Axel Kjäll som huvudtränare först och senare som manager. Det ska vara någon som är villig att jobba med unga spelare. Jake Larsson är en sån rekrytering, en ung Örebrokille. I år har vi rekryterat två landslagsspelare i 02-landslaget, bland annat Hussein Ali som spelade från start i lördags och Niclas Bergmark som hoppade in. Både för att vi tror på dem, men för att de har potential att säljas också. Vi har också lyft upp tre-fyra spelare från akademien och flera har gjort allsvenska debuter i år. Det gäller att hitta en balans mellan äldre och erfarna och spelare som är utvecklingsbara. Det tror vi är framgångsvägen

Era matchintäkter de senaste åren har legat mellan 8-9 miljoner per år, eller cirka 100 kronor per person och besök. Är det intäkter från både biljetter och försäljning inne på arenan?
– Nej, kringförsäljning äger vi inte själva, varken restaurang eller kiosker. Vi är hyresgäster på arenan i dagsläget. Men vi har procent på omsättningen. Vi drev tidigare kioskerna i egen regi men det kostade mer än det smakade. Restaurangverksamheten funderar vi på och utvärderar löpande.

Många supportrar har sina ritualer inför match, att till exempel äta och dricka på restauranger på vägen till arenan. Hur får man dem att spendera pengarna inne på arenan istället?
– Det är en knäckfråga. Men vi måste skapa tillräckligt attraktiva miljöer, så att supportrar känner att det är bättre att komma hit.

Samtidigt är det kanske svårt att skapa den här trevliga känslan inne på en stor arena. Har du sett IFK:s supporterbar?
– Jo, jag har spanat in den och vi skulle med glädje ha en sån. Det är klart att det är bättre om vi kan sälja mat och dryck på arenan, men det är kul att det händer saker på stan och märks att det är match. Man kan också tänka sig att man har sponsoravtal med dem och boostar uppladdningen på de ställena. Krögarna är ju ofta ÖSK-fans själva.

En sak ni är bra på är marknadsintäkter, där ni ligger på 22-24 miljoner. IFK Norrköping har legat runt 16 miljoner.
– Jo, det är ett område där vi ligger långt fram. Jag tror att det finns mer att hämta, men där är vi duktiga, inte minst på företagsnätverk.

– Är du sponsor har du tillgång till restaurangytor, ett 20-tal träffar utanför fotbollen varje år. Oftast på andra ställen men ibland på Behrn Arena. Alltid ett fokus på nätverkade och affärsmöjligheter. Företagen säger att den kostnad de har för sponsringen kan de räkna hem på kontakter och affärer som nätverket ger.

– Många har förstås ett ÖSK-hjärta, men det är väldigt få företag som är beredda att sponsra om det inte finns affärsnytta.

Publikmässigt ser det inte lika muntert ut. Ni hamnar runt 6000 i snitt som vanligt?
– Man ser trender i samhället, det är svårt att konkurrera om människors tid. Publiksiffrorna är bra generellt och intresset för Allsvenskan rekordstort. Det handlar om att locka till arenan istället för att man ser matchen på teven. Sitter du framför teven sparar du tid, lagar mat till ungarna i halvtid och så.

Många lag i Allsvenskan har svårt att få publiksiffrorna att växa, menar Simon Åström. IFK Norrköping har fortfarande – efter de senaste årens framgångar – svårt att locka folk mot lite mindre lag. Mot ÖSK var publiksiffran 6340 och mot AFC Eskilstuna dök bara 5444 personer upp.

– Det är en fråga både för klubbarna men också för hela ligan.

– Sen har vi ett stort utbud av elitidrott i Örebro generellt, och ett stort utbud av restauranger, kultur med mera. Men den magiska stämningen som blir på arenan när det är mycket folk, den får du ingen annanstans, säger ÖSK:s VD.

– Den kommande generationen är konstant uppkopplade. Att sitta på en stol i två gånger fyrtiofem minuter och följa en match kanske inte räcker, man måste kanske skapa annat?

Vad tror du om att belöna trogna besökare?
– Vi jobbar lite med det, men kan bli bättre. Det är något vi kikar på. Ibland bjuder vi publik som har varit på många matcher på en extrabiljett så att man kan ta med en kompis.

Låt säga att IFK eller ÖSK ligger i toppen och möter en toppkonkurrent  på hemma, eller att man ligger i ingenmansland och möter t ex AFC i slutet på säsongen. Det är ju helt olika ”produkter”, men där du betalar ungefär samma pris för din biljett. Är det rimligt?
– Om man trendspanar så jobbar många med helt rörliga prismodeller idag, där biljetter kostar olika beroende på efterfrågan och när du bokar. Som hotellrum, flygbiljetter eller SJ till exempel. Då kan det t o m vara så att två stolar bredvid varandra kan ha helt olika pris.
– Samtidigt ser man att publiken inte är särskilt priskänslig. Även om man är beredd att nästan skänka bort biljetter så är det inte säkert att folk kommer. För den som går väldigt sällan är kanske priset en grej. Men den största motivatorn är att någon kompis eller familjemedlem ska gå på matchen.
– En sak jag tycker är intressant försäljningsmässigt är festivaler, som är duktiga med att sälja early bird-biljetter.

Samtidigt bestämmer sig många för att gå på match sent. Hur gör man så att de personerna inte ”straffas”?
– Jo, det är en avvägning man måste göra. Men i vårt fall är det så att i 10 av årets 15 matcher vet vår publik att det kommer finnas biljetter kvar.

KAMRATERNA

De fattiga och de rika? Kristof Vogel om Allsvenskan och pengarna

Sju-åtta klubbar som har förutsättningar att slåss om medaljer. Och sen ett stort glapp till klubbarna där bakom. Är det Allsvenskans framtid?

I tabellen illustreras utvecklingen tydligt just nu. Mellan Djurgården som ligger etta och IFK Norrköping på sjunde plats skiljer det tio poäng. Lika många poäng skiljer IFK och Örebro åt, fast de sistnämnda bara ligger en plats efter i tabellen.

Stockholmsklubbarna, Malmö FF, Blåvitt, Häcken och IFK Norrköping – de sju klubbarna som ligger på plats 1-7 just nu är också de som de flesta bedömare tror kommer utmana om guldet de kommande åren.

Mycket handlar förstås om pengar. För att förstå detta bättre ringde vi upp Kristof Vogel, mannen bakom bloggen Osynliga handen som handlar om fotbollsekonomi.

Hur mår Allsvenskan ekonomiskt?
– Det är ju högkonjunktur kan man säga, och det har drivit en inflation på transfersummor i Europa som utgår framför allt från Storbritannien. Priserna på framförallt unga spelare har skjutit i höjden. Summorna har ökat i hela Europa och många köper unga spelare på ren spekulation. Man vill göra klipp. Men äldre spelare, som förut gick för lite större pengar, de summorna har inte skjutit i höjden.

Även många supportrar tittar nog på spelare på ett annat sätt än tidigare och funderar vilka som man kan tjäna pengar på?
– Jo, och på grund av detta mår allsvenskan bra ekonomiskt. Eller rättare sagt: klubbarna på övre halvan. Det är oftast därifrån de stora spelarförsäljningarna sker. Klubbarna på nedre halvan har det svårt. Helsingborg till exempel. Östersund har också börjat få problem nu.

Det är väl också så att de större klubbarna är bättre på att ta betalt?
– Jo, men det handlar också om vilken liga du säljer till. Är det Holland så finns det inte lika mycket pengar där, om du jämför med Tyskland eller Premier League.

– Men det är klart att är du en etablerad klubb är det en förhandlingsstyrka. Samtidigt får du inte sluta att göra bra affärer bara för att du kortsiktigt har råd.

Kristof Vogel beskriver inflationen på transfermarknaden som en starkt bidragande orsak till att IFK Norrköping lyckas behålla sin position som ett topplag efter SM-guldet 2015.

– Hade inte transfermarknaden exploderat tror jag att Norrköping hade haft svårt att vara med i toppen.

Kan du säga något som de allsvenska klubbarna behöver bli bättre på från ett ekonomiskt perspektiv?
– Ja, att sälja biljetter och företagspaket. Det har man behövt bli bättre på länge. Jag brukar säga att Allsvenskan ligger 20 år efter de länder som ligger i framkant. Det är först på senare år som arenaparken har moderniserats. Nu har de flesta lag en modern arena att spela på, men jag tycker inte man har varit så bra på att kommersialisera det.

– Reklamintäkter och publikintäkter tycker jag inte har utvecklats tillräckligt, med tanke på utvecklingen på arenorna.

Tycker du att lagen rear ut sin produkt?
– Ja, man ska inte sätta för låga priser tycker jag. Då tappar det sin exklusivitet. Jag tror också mycket på differentiering, att man har olika priser till olika målgrupper. Att ha lägre priser på familjeläktaren till exempel, på platser där man har svårt att sälja biljetter. Har inte Peter Hunt varit inne på att minska kapaciteten?

Jo, men alla är inte glada i idén och signalerna det sänder. Hur ser du på det?
– Ja, det är tudelat. Dels supporterperspektivet som du nämner men å andra sidan kan man sälja ut fler gånger. Det skapar en större efterfrågan, vilket gör att man kan höja priserna lite. Framförallt de attraktiva matcherna.

Just nu är det en tydlig klyfta i tabellen mellan plats 7 och 8, där de på övre halvan är eller har förutsättningar att vara topplag de kommande åren, och de på nedre inte har det. Eller hur ser du på det?
– Årets Allsvenska är ju extrem på det sättet att det har skiktat sig. Jag tror att det är ett extremår och att det inte kommer vara lika tydligt i framtiden. Men det är fortfarande så att det är i första hand åtta klubbar som har resurser i dagsläget.

Du räknar in Elfsborg där?
– Ja, fast de har ju lite gamla spelarkontrakt som de måste rensa ut för att ta fart igen.

Är inte de i en negativ spiral både sportsligt och publikt?
– Ja, dåliga resultat på planen ger mindre publik och sponsorintäkterna har också minskat. Deras trupp är hela tiden för dyr för deras intäktsbas. Även om de skär ner på truppen så blir den fortfarande för dyr eftersom de tappar publik- och sponsorintäkter. Och när truppen blir mindre dyr försämras kvaliteten, i alla fall delvis. Men nånstans måste de bottna och sen ta fart uppåt igen tänker jag.

IFK Norrköping har utvecklat spelare, sålt för stora belopp, och kunnat växa som klubb genom detta. Hur ser du på den modellen?
– Det är ju en del av verksamheten att utveckla spelare, framförallt i en liga som Allsvenskan där många andra klubbar hämtar spelare ifrån. Norrköping har skördat pengar på den sportsliga framgång man hade 2015, och som jag sa tidigare är det tack vare de ökade transfersummorna generellt som man lyckats hålla sig kvar i toppen. Publik- och sponsorintäkter är ju förhållandevis låga.

Men håller det i längden att leva på spelarförsäljningar?
– Ja, om likviditeten i transfermarknaden ligger kvar så kan man det. Om man fortsätter att göra bra affärer. Det är ju flera portugisiska klubbar, som Porto och Benfica, som har finansierat sin sportsliga framgång så. De har ungefär samma affärsmodell som Norrköping.

Just nu är transfersummorna som sagt rekordhöga. Vad talar för att utvecklingen kommer att avta?
– Det som talar för att det kommer att avta är att Premier Leagues tv-avtal inte växer lika lavinartat som det har gjort tidigare. Priset på de inhemska rättigheterna har blivit mindre, men fortfarande ökar de internationella sändningsrättigheterna i pris. Det har planat ut. Och då försvinner det pengar längs vägen i det som kallas en trickle down-effekt.

– Men det jag oroar mig mest för är Brexit. Många pratar om England påverkas negativt, att de inte kommer kunna värva lika många utländska spelare. Det är en av riskerna, och att mycket av PL-klubbarnas pengar stannar på de brittiska öarna. Det skulle bli mindre pengar som når klubbarna i Europa.

Det kan inte vara så att klubbar på fastlandseuropa kommer värva mer istället?
– Jo, men de kommer ha mindre pengar att värva för. Det blir mer pengar som stannar kvar på de brittiska öarna.

Om man har följt Allsvenskan länge kan man notera att unga spelare köps upp allt tidigare, man köper unga spelare på spekulation?
– Så är det. Man kan jämföra det med IT-bubblan. Marknaden hade ju rätt, IT-företagen finns ju idag och det var många som överlevde, många företag var bra. Men det fanns alldeles för många IT-företag. Mycket pengar försvann när bubblan sprack.

– Det är likadant med spekulationerna på unga spelare. Om likviditeten på transfermarknaden skulle försvinna är det mycket pengar som går upp i rök.

– Spekulation bygger ju inte på att det du köper ska generera kassaflöde med en gång, till skillnad från när du gör en investering, som förväntas ge kassaflöde från första dan. Gör du en affär på spekulation ger det inga kassaflöden här och nu utan du hoppas att det ska falla väl ut i framtiden. Precis så är det med unga spelare.

Du skriver ju sakligt och analytiskt om ekonomi och fotboll, men vilken är din klubb egentligen?
– Jag är hammarbyare, det är ingen hemlighet.

Vad säger du om ert år så här långt?
– Vi  kommer nog tappa en del spelare. Om inte redan i sommar så i vinter eller nästa sommar. Jag tänker främst på Tankovic och Kacaniklic, bägge är lite för bra för Allsvenskan just nu.

– Men utvecklingen har gått framåt de senaste två åren och jag tror det kan fortsätta ett litet tag till.

Hammarby har ju alltid varit ett publiklag, oavsett tabelläget. Hur har ni lyckats bygga den kulturen?
– Jag har tänkt mycket på det men vet faktiskt inte riktigt. Jag kan inte tro att det är klubben som har varit extremt duktiga på att locka publiken utan att det har skett spontant.

– Men jag kommer ihåg 2013, första året på nya arenan. På hösten när det gick lite sisådär sportsligt och det kom kanske 12 000. Det kändes öde och jag minns att jag tänkte att ”det här kommer nog inte lyfta”. Sen kom 2014, och då var det fullsatt helt plötsligt.

KAMRATERNA

Kassör-Kjell: ”Vi måste jobba oss upp till Malmös nivå”

IFK Norrköping siktar på att vid sidan av Malmö FF att vara den överlägset starkaste idrottsföreningen i Sverige inom en treårsperiod. Men hur ska man ekonomiskt nå dit? Vi ringde upp föreningens kassör Kjell Jonsson Branzell.

Om fyra veckor är det årsmöte i IFK Norrköping och föreningen håller just nu på med bokslutet för 2018 och budget för 2019. Precis som de senaste åren kan IFK Norrköpings kassör blicka tillbaka på ett år som gav ett rejält ekonomiskt plusresultat.

– Som Gunde Svan eller om det var Ingemar Stenmark sa. Ju mer vi tränar, desto mer tur har vi. Ekonomiskt var det ett väldigt bra år, men också fotbollsmässigt.

I höstas pratade du om ett plusresultat på 20-25 miljoner kronor. Efter det har David Moberg Karlsson sålts till Sparta Prag. Så man får lägga på några miljoner?
– Vi sitter just med det där. Men nåt sånt, ja.

Ser du något eller några intäktsområden där ni kan bli bättre i år?
– Jag tror vi kommer snäppa  upp oss på alla delar under 2019. I alla fall i alla delar som vi kan påverka. Fokus måste ligga på det som  sker utanför planen.

Är det inte väldigt svårt att lägga budget i en fotbollsklubb? Man måste budgetera med vissa spelarförsäljningar, samtidigt måste man ta hänsyn till det sportsliga och kan inte bara sälja för att nå budget. Och sen kan vi ibland se otroliga värdeökningar som i fallet med Arnor Sigurdsson?
– Nej, jag tycker inte det skiljer så mycket från annan verksamhet. Man har lönekostnader, kostnader till leverantörer och intäkter. Vissa år får man räkna med att ta en förlust, då måste man ha sparat i ladorna. Sen finns det annan hänsyn man måste ta när man jobbar i en ideell förening med medlemmar som ägare.

Om man tittar tillbaka några år så har IFK Norrköpings kostym växt ganska rejält, lönekostnaderna har väl ökat en del?
– Om vi tittar på personalkostnader i relation till tabellplacering har IFK överpresterat ganska markant de senaste åren. Men det är fortfarande så att vi inte har en lönekostym i relation till vår placering. Ska vi hålla oss kvar i toppen måste vi fortsatt öka ganska rejält på lönesidan.

När IFK Norrköping vann SM-guld 2015 var det med ett stort antal unga spelare, varav en del hade skrivit på sitt första A-lagskontrakt något eller några år dessförinnan. De flesta spelarna i guldlaget hade förmodligen en ganska genomsnittlig allsvensk lön.

Idag värvar IFK Norrköping en annan kategori av spelare, och det finns anledning att tro att spelare som Alexander Fransson och Christoffer Nyman tjänar dubbelt så mycket idag som senast när de var i IFK.

Men Kjell Jonsson Branzell säger att över hela linjen har lönekostnaderna i alla fall inte fördubblats.

– Nej, så mycket är det inte, vi överpresterar fortfarande men inte lika mycket som då. Vi har fortfarande fem, sex lag före oss lönemässigt kan jag tänka mig, utan att veta.

När Peter Hunt uttrycker att IFK är en av de rikaste klubbarna i Sverige,  vad innebär det för kommande löneförhandlingar med spelare?
– Nja, vi har möjlighet att attrahera bättre spelare som kostar mer, men jag tror inte att de kräver mer betalt av oss än de gjort i en annan klubb. Det är ju inte så att vi har obegränsat med resurser.

– På kort sikt har vi ett underskott i driften,  därför måste vi satsa än mer på att anställa människor som kan sälja föreningen och bidra till ett gott ekonomiskt resultat. En duktig företagsledning. Det kommer man se framöver – föreningar som ligger i topp har också en vass organisation runtom. Relativt sett kommer vi satsa mycket mer på den delen av verksamheten.

Har marknadsbiten varit eftersatt?
– Absolut. Där har vi misslyckats.

Vad ska ni göra annorlunda?
– Vi kommer att öka antalet anställda. Det handlar om affärsutveckling och företagsutveckling. Vi kollar på andra klubbar som är framgångsrika men måste samtidigt hitta vår väg.

Häromdagen kom det ut en snygg säljbroschyr för IFK, där man bland annat vill sälja in möjligheten att ha heldagskonferenser på Östgötaporten. Men är det en verkligen en attraktiv miljö idag?
– Vi ser möjligheten att paketera det här på ett sätt vi inte gjort förut. Vi har inte samordnat det här alls tidigare. Jag tror inte vi kan göra nån jätteförmögenhet på de här grejerna på kort sikt,  men gneta på och i sinom tid tjäna pengar som vi behöver.

Har många klubbar överskattat vikten och vinsten av att äga sin egen arena, när man prata om konserter, events med mera?
– Det finns inga enorma vinster att göra i driften om man inte har en klar idé. Men tillsammans med kommunen har vi nu planer när det gäller fastighetsutveckling som kommer att ge en del framöver. Sen har vi fortfarande 2000-3000 kvadrameter inom Östgötaporten som vi håller på och förädlar och kommer att hyra ut. Där får vi intäkter som hyresvärd.

– Jag har sagt det förut: Man kan inte köpa upp sig på Malmös nivå, man måste jobba sig upp dit och det kommer att ta ett antal år. Det gäller att hänga kvar och sluta topp-tre år efter år. Det är då man kan samla på sig erfarenhet och ekonomi.

Peter Hunt har aviserat att han inte blir kvar i IFK så många år till. Från ditt perspektiv, vad har han betytt för klubben?
– Han har i princip betytt allt. Visst kommer det bli annorlunda. Nu bygger vi en organisation som är mycket kraftfullare, mer långsiktig och kompetensmässigt oerhört mycket starkare än vi någonsin haft I IFK Norrköping. Det lutar jag mig mot, det kommer bli väldigt bra även efter Hunt. Men han har betytt allt för det här vi ser idag. Så är det bara.

Hur länge till ser du dig själv som kassör i IFK?
– Jag håller på och trappar ner mitt privata arbete. Vi har en del projekt i föreningen som vi startat igång som skulle vara kul att slutföra. Det är två, tre år till framöver. Sen får man se.

KAMRATERNA

IFK:s klubbchef: ”Alla har ett ansvar i att vända trenden”

På planen har IFK blivit ett topplag de senaste åren. Men på kontoret har utvecklingen inte varit densamma. Personal har kommit och gått och marknadsintäkterna ligger efter många konkurrenter. Vi pratade med IFK:s nya klubbchef om hur man ska vända på steken.

Jens Magnusson från småländska Ljungby rekryterades till IFK Norrköping som koncernekonomichef förra året. Han kom från ett jobb i näringslivet men har tidigare en bakgrund som sportchef i Ljungby IF och som ekonomichef och klubbchef i klassiska Östers IF.

När IFK gjorde en organisationsförändring i somras utsågs Jens Magnusson till tillförordnad klubbchef. Det innebär att han är föreningens högsta tjänsteman och har det övergripande verksamhetsansvaret och rapporterar direkt till styrelsen.

– Det handlar om att tillsammans med respektive chef inom marknad, sport och kansli driva arbetet och föreningen framåt. För tillfället är vi en något begränsad organisation och jag sitter på många stolar själv, även om det inte är en långsiktig tanke, säger Jens Magnusson.

Förutom klubbchef är han även VD för bolagen Parken Event & Arena AB och IFK Performance Center AB. Han har även kvar sin tidigare roll som ekonomichef samtidigt som han just nu även ansvarar för marknadsavdelningen. Ekonomichef kommer han troligen vara även i framtiden, men i övrigt söker man förstärkningar till kansliet där man idag är sju personer.

IFK söker en försäljnings- och marknadschef som kommer ha det totala marknads- och försäljningsansvaret, inte bara i IFK utan även i dotterbolagen (Parken Event & Arena AB, IFK Performance Center AB och AB Norrköpings Idrottspark). Man söker också en kommunikations- och medieansvarig med ansvar för mediafrågor, press och varumärke. Och så en verksamhetschef för gymmet, IFK Performance Center.

– Det är de tre tjänsterna vi söker nu. På sikt behöver vi stärka marknadsavdelningen ytterligare, säger Jens och berättar att den avdelningen tidigare varit fem personer men idag bara är två.

Vilka är de stora utmaningarna i din roll som klubbchef?
– Det är en ganska komplex men härligt utmanande roll. Vi har haft en ganska stor personalomsättning och det har varit svårt att få kontinuitet i organisationen utanför sporten. Det beror på flera saker och är inte inte helt ovanligt i den här branschen. Det är utmanande och krävande att arbeta i en elitklubb och verksamheter kopplat till den.

– Det handlar om att skapa kontinuitet och arbetsro. Det har varit en del negativt kring IFK i media den senaste tiden. Men som jag ser det har det här förutsättningar att vara världens bästa arbetsplats och vi ska vara en bra arbetsgivare. Jag känner ibland att man kan glömma bort allt som är positivt när man läser och följer viss rapportering. Trots allt är vi ett topplag i Allsvenskan, vi har en spännande satsning på damsidan. En akademi som är femstjärnig. God ekonomi. Det finns många positiva bitar, säger Jens och fortsätter:

– Vi är stadens finaste varumärke, jobbar i en härlig miljö på Östgötaporten och har många fantastiska medarbetare. Det handlar om att knyta ihop det här till en stark enhet som precis som det sportsliga ska bli stabilare över tid.

Vad menar du med att ni jobbar i en krävande verksamhet?
– Jag tror rent generellt att det är en lite högre personalomsättning i elitklubbar gentemot många andra verksamheter. Sen tror jag att om man går omkring och är rädd att få sparken så gör man ett sämre jobb. Jobbar man i verksamheter kopplat till elitidrott så vet man om förutsättningarna. De flesta som är här brinner för sitt jobb och IFK. Sen påverkas man av andra saker, som hur det går på på planen. Det skiljer sig från många andra jobb.

– Nu går det ju bra för IFK, men jag har har varit med om att åka ur en serie och se när omsättningen halveras över en natt. Det påverkar såklart en organisation kraftigt. Det finns en annan press och tryck i elitverksamheter än i många andra verksamheter. Samtidigt är det också det som motiverar och driver mig. Precis som laget vill vinna på plan vill jag att vi ska vinna utanför plan.

IFK:s förre medieansvariga, Jack Nordholm, sa i podden Snokasnack att IFK i princip slängde jobbansökningar från personer som har IFK-hjärta, att man istället är ute efter andra typer av sökande.

Hur ser du på att rekrytera personer med IFK-hjärta? Finns det någon policy eller linje där?
– Jag kan väl bara redogöra för min linje. De personer som jag vill anställa ska se ett värde i att jobba för IFK Norrköping. En del pratar om att vi ska vara som vilken annan arbetsgivare som helst. Så ser jag det inte. Jag tror det är viktigt att brinna för sitt jobb och för klubben. Sen måste du inte vara en fotbollsnörd i fingerspetsarna. Men du ska se ett värde i, och tycka det är fint, att jobba för IFK.

Tror du det blir svårare att rekrytera efter den personalgranskning som NT nyligen gjorde?
– Det är klart att det på kort sikt inte är positivt när man rekryterar personal. Samtidigt så blir det en nystart för föreningen och en chans för oss att bygga upp något nytt och starkare. Man ska ta lärdom av historien, men det ska inte bli en börda för framtiden.

– Vi ska ha ett positivt och framåtriktat synsätt för att göra saker och ting bättre. Personligen tycker jag det är spännande att tänka vi ligger trea i Allsvenskan trots att föreningens övriga delar utanför sporten inte nått upp till sin fulla potential. Det är spännande att tänka: Vart kan vi ligga när allting jackar i? När vi får snurr på marknadssidan så kommer vi att bli starkare som förening. Jag väljer att se positivt på situationen även om det är utmanande just nu.

IFK har ganska låga marknadsintäkter jämfört med likvärdiga klubbar. Jobbar du för att öka dessa intäkter?
– Det är givetvis en av mina viktigaste frågor som klubbchef, Första delen handlar om att få kontinuitet i organisationen. Detta är ganska relationstät försäljning. Vi måste få en långsiktighet och kontinuitet i organisation för att vi ska lyckas. Det tror jag alla förstår.

– Det vi jobbar med nu, som jag är övertygad om är framtiden, är att knyta ihop hela koncernens verksamhet som ett erbjudande. Där kommer fotbollsklubben, restaurangen och gymmet att ingå som en helhet. Östgötaporten ska vara en upplevelsearena. Där man ska kunna äta frukost och träna på morgonen, ha en konferens på förmiddagen, ett företagsevent på eftermiddagen och se på allsvensk fotboll på kvällen. Där ska vi hamna och där har vi en jättestor möjlighet att lyfta hela vår marknadssida till en annan nivå än idag. Vi har unika förutsättningar i vår arena. Det måste vi ta vara på och göra bättre. Genom att knyta ihop det så tror jag att vi kan lyfta det ordentlig.

Hur nära är ett sånt här erbjudande? Redan till nästa år?
– Absolut, det kommer vi att komma ut med redan inför 2019 i vårt erbjudande. Vi kommer vara en bit på vägen då men detta är ett arbete som kommer att pågå och utvecklas löpande. Vi är övertygade att det kommer bli bra på sikt.

Handlar det främst om att nå fler partners, eller sälja mer till de befintliga för att öka marknadsintäkterna?
– Det är både och, att hantera Norrköping och även komma ut mer regionalt. Sen ska vi på sikt kunna locka till oss nationella partners. Det är nog en kombination. Det har tyvärr varit ganska mycket negativt fokus på marknadsavdelningen både i media men också internt. Där har vi alla ett ansvar i att vända den trenden. Vi är inte nöjda där vi är idag och vill bli bättre. Samtidigt vill jag framhålla den personal som vi redan har idag som dagligen gör ett fantastiskt jobb för IFK varje dag. Men kontinuitet och långsiktighet är ett måste för att lyckas. Vi har en väg att gå, men har hittat en plan och ett koncept som vi tror.

Tror du redan nästa säsong att ni kommer öka intäkterna?
– Den målsättningen måste vi ha. Realistiskt är att vi ska kunna gå framåt en del redan till nästa år men det större lyftet tror jag kommer 2020. Då har vi fått ett koncept och en organisation på plats och kan lyfta tillsammans.

KAMRATERNA

IFK:s ekonomi allt starkare – räknar med 20 miljoner i vinst 2018

IFK går mot ett mycket starkt 2018 – både på och utanför planen.
– Vi kommer landa på ett plus på 20-25 miljoner kronor, säger Kjell Jonsson Branzell.

Han är kassör i IFK Norrköping, och har de senaste åren sett hur föreningens kassa vuxit och gjort att IFK idag är en av landets mest välmående fotbollsklubbar. 2016 gjorde föreningen en vinst på 28 miljoner kronor, i fjol blev vinsten 18 miljoner. Och någonstans däremellan räknar Jonsson Branzell med att det ska landa även i år.

Tre fjärdedelar av året har snart gått. Hur ser det ekonomiska läget ut?
– Tillståndet är mycket gott i föreningen, det kan man säga. Jag är inte uppdaterat exakt med de senaste siffrorna. De försäljningar vi har gjort har varit fantastiskt bra, men alla pengar kommer inte in med en gång. Vi bokför försäljningen nu men cashen kommer in 50/50, ungefär hälften i år och hälften nästa år. Så brukar det vara.

IFK har budgeterat med spelarförsäljningar för 10 miljoner under 2018. Nu hamnar vi rejält över det med rekordförsäljningen av Arnor, Eric Smith, Linus och Fjoluson?
– Så är det.

Betyder det att ”kraven” på att sälja spelare nästa år blir mindre?
– Vi har inte haft några krav på spelarförsäljning nu heller. Spelaren står i centrum, har man en kille som kan skrapa ihop en peng så ger det en ekonomisk trygghet och då får man ju vara schysst. Vi är inte tvungna att sälja en spelare, det är andra klubbar som vill köpa spelare.

Ni budgeterade med ett minusresultat för 2018 på minus 3,5 miljoner. Så blir det inte?
– Nej, vi kommer redovisa ett plusresultat på mellan 20 och 25 miljoner.

Till något tråkigare: Under 2016 och 2017 har sponsorintäkterna varit lägre än för de flesta andra allsvenska klubbarna, knappt 17 miljoner. Vad kan det landa på i år?
– Vi kommer nog ligga där ungefär i år också. Det som stör jämförelsen är att försäljningen av loger inte ligger i föreningen utan i ett annat bolag. Där får du lägga på cirka 2-2,5 miljoner. Men det är för dåligt ändå, säger Kjell och fortsätter:

– Vi har haft många sponsorer som har varit med i många år men de behöver bli flera.

När Allsvenskan är slut kommer ett nytt transferfönster, och det finns anledning att tro att IFK både kan tänkas värva och sälja spelare i vinter. Hur dessa bokförs beror på kontraktsdatum precis som i fjol, då värvningarna av Isak Pettersson, Lars Krogh Gerson och Ian Smith bokfördes på 2017, medan värvningarna av Jordan Larsson och Simon Thern påverkar årets resultat.

– Kostnaderna för övergångar måste bokföras på kontraktsdatum, så är det, säger Kjell Jonsson Branzell.

Så om någon eller några spelare säljs i november eller december så kan det bli ett ännu starkare resultat för IFK Norrköping?
– Det stämmer. Det jag pratar om är vad som är känt idag, händelser från och med nu påverkar åt endera hållet.

KAMRATERNA