Etikettarkiv: Djurgårdens IF

Haris Radetinac om korsbandsskador, Andreas Blomqvist och ÅFF

Spelar allsvensk fotboll igen efter dubbla korsbandsskador.

Båda har fått sina allsvenska genombrott i Mjällby, och båda har drabbats av två korsbandsskador på kort tid. Men det finns också saker som skiljer dem åt.
– Han var ganska blyg då i alla fall, det har jag aldrig varit, säger Djurgårdens Haris Radetinac om IFK:s Andreas Blomqvist.

Haris Radetinac kom från Serbien till Linköping som 15-åring vid millenieskiftet. Efter några års spel i Linköpings FF värvades han inför säsongen 2007 till Åtvidabergs FF som då låg i Superettan. I ÅFF var han med och sköt laget till Allsvenskan två år senare.

Efter några säsonger i ”Bruket” gick han 2012 till Mjällby där han blev lagkamrat med Andreas Blomqvist, som sedan 2016 tillhör IFK efter en sejour i danska Ålborg.

Haris Radetinac – som bara stannade en och en halv säsong i Mjällby innan han värvades av Djurgården sommaren 2013 – säger så här om ”Blomman”:

– Han var en riktigt stor talang. Bra med bollen, bra passningsfot. Han vågade spela framåt. Och så var det en bra kille också. Han var ganska blyg då i alla fall, men kanske inte är det nu, säger Djurgårdens mittfältare när vi når honom på telefon några dagar inför IFK Norrköpings hemmamatch mot Blåränderna.

Andreas Blomqvist gjorde nyligen allsvensk comeback mot Dalkurd efter att ha rehabiliterat sig från sin andra korsbandsskada på två år. Haris Radetinac har gjort samma resa – både 2015 och 2016 drabbades han av korsbandsskador. Vi frågar honom hur man mentalt hanterar att åka på ytterligare en smäll så nära inpå den första.

– Oftast är det upp till och var och en, alla fungerar olika. Vissa råkar ut för fler än ”bara” två korsbandsskador. Jag kan bara prata för mig själv, men den första skadan tog hårt på mig. Vi låg tvåa i tabellen och det gick bra för min egen del. Det var svårt att smälta.

– Andra gången var jag mer besviken och arg. Man hade ändå rehabtränat i åtta månader, men det räckte inte, eller om det var mitt eget fel eller vad det handlade om. Det vet man aldrig. Man har offrat mycket under de här åtta månaderna. Bara de som varit skadade vet vad man går igenom mentalt.

Vad är det man tappar fotbollsmässigt när man är borta så länge?
– Oftast är det nog lite mer av självförtroendet man tappar. Man blir inte lika säker på det man gör. Man behöver matcher och tid för att komma tillbaka, för varje match och bra grej man gör blir man starkare som person.

– Men själva spelet sitter i huvudet, allt sitter i huvudet, det gäller bara att ta fram det. Därför handlar det om att träna hårt för att kunna komma tillbaka.

Haris båda skador kom på konstgräs, precis som för Andreas Blomqvist. Den senaste för drygt ett år sedan, var just mot Djurgården hemma på Östgötaporten.

Är din uppfattning att underlaget – vanligt gräs eller konstgräs – spelar någon roll när det gäller de här skadorna?
– Man är mer sliten av konstgräs, samtidigt tror jag mer på det som är menat från gud, gud testar oss alla, vad vi klarar av. Fotboll ska spelas på gräs, men vi bor där vi bor och gräset klarar inte av klimatet.

– Men man blir ju van, man tränar på konstgräs och blir van på konstgräs. Det är svårt att säga, men statistiken visar på mer skador på konstgräs än gräs, säger Haris som också tror att skador på konstgräs uppmärksammas mer än de som sker på vanligt gräs.

Hur ser du annars på din säsong så här långt?
– Det känns bra, sen jag kom tillbaka förra sommaren (2017) har det gått bra för laget och då är det svårt att slå sig in när man varit borta i två år. I år är första gången på tre år som jag haft en vanlig försäsong. På så sätt är jag väldigt glad att jag kan spela och göra det jag älskar.

– Jag har spelat ganska mycket. Jag kan inte säga att jag är helt okej, men ganska okej med tanke på hur länge jag varit borta. Nu efter sommaren har jag gjort fyra assist, två mål och fixat två straffar. Man har krav på sig själv, att man kan mycket mer. Det är bra att vara skadefri och spela de flesta matcherna, i min ålder så är det många som ger upp efter såna skador.

Förre IFK:aren Nicklas Bärkroth är din lagkamrat sedan i somras, vad har han bidragit med?
– Jag tycker framförallt att han är lätt att prata med. Han har kommit in i gruppen, både på och utanför plan.

– Han hade det lite svårt i Polen och det är svårt att visa sina bästa kvaliteter direkt. Men man vet ju att han spelat i BP och Norrköping och andra lag, man vet om hans kvaliteter. Han har inte fått ut det ännu, men med tiden kommer allt.

Med tanke på att du har bott i Linköping och spelat för ÅFF – betyder matcherna mot IFK något extra?
– Nej, det känns som att man bara kommer hem när man kommer till Östergötland. Min fru är från Norrköping så jag har hängt där ganska mycket. På så sätt är det alltid kul att slå Norrköping. Skämt åsido, det är match som match i Allsvenskan. Varje match handlar om tre poäng, man får inte fyra poäng för att vinna mot ett visst lag.

Hur ser du på IFKs säsong?
– Tabellen säger väl allt. De har gått bra, varit stabila hela året och legat i toppen. En ung trupp som är ganska hungrig, och några äldre spelare som varit där länge. De kan hålla kontinuiteten och går att bygga vidare på.

Åtvidaberg har det minst sagt tufft. Följer du dem numera?
– Jag följer mycket fotboll. Så jag har lite koll, jag träffar på dem som jag har spelat med i Åtvid och pratar lite. De har det tufft, det är svårt när man rasar genom divisionerna och ekonomin inte är den starkaste. Då är det svårt att hålla sig kvar. Det kommer krävas mycket tid för att ta sig upp igen och nosa på Allsvenskan, speciellt när Linköping (FC Linköping City) har ett lag i division ett som har gått bra.

Hur går det på söndag då?
– Jag går alltid för att vinna. Nu när vi ligger där vi ligger så är det viktigaste att avsluta säsongen så bra som möjligt. Det vore skönt att avsluta med några vinster. Vi åker ner för att ta poäng.

KAMRATERNA

Läs också: Forskaren: ”Inte helt ovanligt att korsbandsskador kommer i kluster”

”Jag tror IFK fick bra svar” – Dif-tränaren efter U21-premiären

IFK Norrköping vann idag premiären mot Djurgården i U21-serien med klara 5-1. Vi ringde upp motståndarens tränare för att få en bild av matchen och höra vad han tyckte om IFK:s spel.

IFK kom till start med en stark och rutinerad startelva medan Djurgården vilade många spelare efter gårdagens avancemang i Svenska cupen. Hemmalaget ställde upp med många unga spelare men hade också med några rutinerade pjäser i Vaiho, Danielsson och Gunnarson. Lagets tränare Hugo Berggren säger så här om matchen i stora drag:

– Norrköping kommer med ett bra lag, och är väldigt bra. Även om det är U21 så är de väl motiverade och vill hitta sitt spel. Jag tror de fick ganska bra svar från matchen. Vi står upp ganska bra trots att sju spelare i startelvan är 17-18 år. Vi ger dem en fajt hela vägen och även om vi ligger under med tre mål så kämpar vi på. Det var en nyttig erfarenhet för våra yngre spelare.

Vad för svar fick IFK tror du?
– De fick jobba med sina uppspel, hitta rätt vinklar och hitta de kombinationer de söker i sitt spel. Vi klarar inte att spela i samma tempo som dem så klart. De fick mer tid med bollen än de brukar få, ganska nyttigt för dem att få en extra sekund och tänka efter vad de vill göra med bollen. Norrköping fick nog en bra känsla och kunde jobba med sitt eget spel.

Var det någon som stack ut hos IFK tycker du?
– Jag tycker att Johannes Vall gör en fin match. Och det är svårt att inte nämna Jordan som gör några mål. Men jag skulle ändå säga Johannes Vall.

Varför?
– Han har en bra offensiv, en fin vänsterfot och tar bra löpningar offensivt, säger Djurgårdstränaren om Vall som idag spelade på en ovan position som en av tre mittbackar.

Ni ställde upp med ungt lag, IFK med ett mer rutinerat. Hur är det att gå in i matchen med de förutsättningarna?
– Vi fick deras lag ganska sent. Men det gäller ju bara att sporras och se det som en ordentlig utmaning. Vi spelar hellre mot bra lag och får kämpa än att möta mindre bra lag och vinna med 5-0.

KAMRATERNA

Snack med fienden: DIF U21 – IFK U21 3-0 (2-0)

Djurgården slog IFK med 3-0 hemma på Kaknäs. Vi ringde upp DIF:s assisterande tränare Anders Johansson för att prata Kenneth Udjus, Enarsson och Florres roll.

Grattis, 3-0 till er mot ett IFK som brukar vara riktigt starka i U21-serien. Vad säger det om matchen?
– Vi brukar också vara starka (skratt). Nej, men det var en jämn match.  Vi var lite bättre i första halvlek. Norrköping började bra, sen var vi något bättre  I andra halvleken var IFK lite bättre, men vi fick utdelningen.

Speglar prestationen resultatet tycker du?
– Nja. Men vi fick första målet. Sen när de tryckte på så fick vi in det andra. Vi är väldigt nöjda.

Kenneth Udjus är IFK:s nya reservmålvakt. Hur såg han ut?
– Svårt att bedöma. Han fick ingen kanonad av skott emot sig, det var inte en match där vi hade massor av chanser. Men det var inget av målen som han kan lastas för.

Gentrit Citaku och Joel Enarsson är två spelare i IFK som inte fått mycket speltid i år, men som vissa hoppas på. Vad tyckte du om dem?
– Gentrit är alltid lurig men idag kom han inte loss med bollen riktigt. Han är hal men var inte riktigt så bra som han brukar. Joel är alltid nyttig och jobbar hårt.

Och Florre hänger med?
– Ja, det är fördelen med att vara tränare, att man kan ta ut sig själv, hehe. Nej, men Florén och Falk-Olander, det är riktigt bra utbildning för de andra att ha dem där bak. Florén pratar hela tiden och Falk-Olander är lojal.

I ditt eget lag? Besard Sabovic verkar vass?
– Jo han var bra. Sen var hela vår unga backlinje duktig, det var bara Une Larsson från A-truppen där. Olunga på topp var också bra. Han gjorde ett mål och grävde fram en del chanser.

KAMRATERNA

Marwan Baze: ”Jag visade att jag hänger med”

IFK:s lärling Marwan Baze fick idag chansen att visa upp sig mot allsvenskt motstånd när han ersatte Gentrit Citaku i matchen mot Dif.
– Det gick ganska bra överlag, men jag har mer att hämta, säger han till Kamraterna.

Det var efter en dryg halvtimme av första halvlek som Gentrit Citaku fick utgå då orken tröt efter sjukdom i veckan. Hans plats på högerkanten togs av Marwan Baze, som helst spelar centralt på mitten. Men det gäller att anpassa sig, menar han:

– Det är en position jag måste anpassa mig till, jag vet att jag kommer att få spela där och måste ta för mig på kanten när jag får chansen. Självklart trivs jag bäst på mitten, men som ung spelare brukar man börja på en kant och sen komma inåt.

Vad sa Janne Andersson till dig innan du blev inbytt?
– Att jag skulle gå in och köra bara, och ta för mig.

Var det här det bästa motstånd du mött?
– Det var ett bra motstånd, absolut. Det bästa motståndet om man kollar på pappret i alla fall, det kan jag säga, tycker Marwan som känner att han hängde med i det allsvenska tempot.

– Absolut, jag är inte långt ifrån. Jag visade att jag hänger med. Jag ska försöka hugga på minsta lilla chans jag får.

Nämn en sak du måste utveckla 2016?
– Som de flesta säger; fysiken. Jag känner att allt annat har jag: teknik, spelförståelse, snabbhet. Men i svensk fotboll behöver man lite mer fysik. Jag ska jobba på och kriga, försöka bli så stor och stark som möjligt för att ta nästa steg.

KAMRATERNA

Förra tränaren om Sebastian Andersson: ”Får han bara förtroende kan han slå ut i full blom”

Djurgårdens anfallare Sebastian Andersson uppges vara klar för IFK Norrköping och lär presenteras på en presskonferens i eftermiddag. Kamraterna pratade med två av Sebastians tidigare tränare för att få en bättre bild av spelaren.

Joakim Persson är idag tränare för Kristianstads FF. Säsongen 2011 hade han Sebastian Andersson i Ängelholms FF. Han beskriver anfallaren så här:

– En otroligt fysisk spelare. Bra felvänd och stark i löpningarna. Han kan spela som target och i djupled. De senaste åren tycker jag att han har utvecklat sitt boxspel, han står på rätt ställe. Han har också en godkänd teknik.

På minuskontot finns det också några saker, menar Joakim Persson:

– Han kunde vara en bättre avslutare, i alla fall när jag hade honom 2011. Han stressar upp sig lite grann. Men jag vet ej om han har utvecklat den biten, lägger han till.

Sebastian Andersson har haft en del ”konstiga” skador (till exempel en bruten arm) som har kommit vid fel tillfällen, menar den tidigare tränaren. Istället har någon annan spelare kommit in och levererat i Sebastians ställe.

Men det är en anfallare som har potential, tycker Kristianstads tränare.

– Han kan göra 12-14 mål i Allsvenskan tror jag. Vi har inte sett det bästa av honom ännu.

Tror du han passar in i IFK?
– Där passar väl alla in för tillfället, skratt. Det är ett lag som spelar med fart och fläkt och har ett bra inläggsspel. Jag ser inte varför det inte skulle passa för Sebastian, säger Joakim Persson.

Falkenbergs tränare Hasse Eklund hade Sebastian under en kortare tid i Kalmar 2014. Han nämner också fysiken som en av spelarens bästa egenskaper. Men tillägger:

– Han är också en rörlig forward som är väldigt allsidig.

Att det ännu inte har lossnat helt och hållet för Sebastian tror Hasse Eklund mest beror på det mentala.

– Det gäller alla spelare. Får man förtroende så presterar man bättre.

Om han nu går till IFK Norrköping så är Hasse Eklund positiv till affären.

– Det är en bra värvning. Får han bara förtroende kan han slå ut i full blom.

KAMRATERNA