Författararkiv: Kamraterna

Europa League-kollen: ”Har haft ett starkt försvar”

St Pats hemmaplan Richmond Park. Foto: Wikipedia

Nu har biljetterna till Europa League släppts, och om några veckor möter IFK Norrköping irländska Saint Patrick’s Athletic. Vi har kikat närmare på IFK:s motståndare – och även på lagen man kan åka på längre fram.

Saint Patrick’s Athletic grundades 1929 och har sin bas i stadsdelen Inchicore, ett par kilometer västerut från centrala Dublin. Där ligger även klubbens hemmaarena Richmond Park.

Laget tog sitt första ligaguld säsongen 1951/1952 som inledde klubbens första framgångsrika period, det blev ytterligare två ligaguld på 1950-talet. Den andra storhetsperioden inföll på 1990-talet då laget tog ytterligare fyra titlar.

Ifjol slutade St Pats på en femteplats i ligan, vilket inte kvalificerade dem för Europaspel. Istället skulle Waterford FC få kvala. Men St Pats kontaktade det irländska fotbollsförbundet och påpekade att Waterford inte uppfyllde reglerna för att delta i Europa League, detta då en klubb måste existera i tre år för att få delta i någon av UEFA:s turneringar. I samband med ett ägarbyte 2017 bytte klubben namn från Waterford United till Waterford FC, vilket räckte för att diskvalificeras från spel.

Sedan ligapremiären mot Cork City den 15 februari har St Pats spelat 22 matcher i ligan och ligger på en femteplats i tabellen.

Ska man tro statistiken är det ett ganska snålspelande lag, man har bara mäktat med 18 mål framåt men också bara släppt in 19. Bara mot hopplösa bottenlagen UC Dublin och Finn Harps har man lyckats göra mer än ett mål.

– Ja, den här säsongen har vi haft ett starkt försvar, men också haft både tur och otur med sena avgörande mål och kvitteringar, säger Paul Kiernan, supporter som följer laget nära.

Bästa målskytten är 25-åriga Micky Drennan som har gjort sex mål på tolv matcher. Drennan har fått sin fotbollsutbildning i Aston Villa men aldrig nådde A-laget där. Utöver Drennan är det ingen spelare i laget som gjort fler än ett mål.

– En central forward som kom från Sligo Rovers. Väldigt duktig när han får bollen på fötterna. Han har inte fått det understödet riktigt den här säsongen men är en farlig spelare, säger Kiernan.

– En snabb spelare som älskar matcher med högt tempo.

Vitryssland nästa?

Om IFK tar sig vidare från dubbelmötet med St Pats möter man vinnaren i matchen Dynamo Minsk-Liepaja. Vitryssarna får ses som favoriter, men har samtidigt lite otur med det inhemska spelschemat. I anslutning till matcherna mot Liepaja möter man såväl serieledande Dynamo Brest som BATE Borisov – den utan motstycke bästa klubben i Vitryssland det senaste decenniet.

Under Sovjettiden var Dynamo den enda vitryska klubben i den sovjetiska högstadivisionen, där man gjorde 39 säsonger och vann ligaguld 1982.

I början på 1990-talet blev Vitryssland en självständig nation och 1992 startade den vitryska ligan. Till en början vann Dynamo ligan varje år, men sen följde en period där en mängd klubbar blandade sig i toppstriden. Mellan 1996 och 2005 var det hela åtta klubbar som tog hem ligaguldet vid något tillfälle, allt från Shaktyor Soligorsk och Gomel till Slavia och MPKC – de två sistnämnda från staden Mazyr.

Sedan klev BATE Borisov fram på allvar. 2006 tog laget hem sin första ligatitel och har nu vunnit ligan de 13 senaste åren och även nått framgångar i både Europa League och Champions League. Dynamo Minsk har dock som sämst slutat trea i ligan de senaste fem åren och nått Europa Leagues gruppspel både 2014/2015 och 2015/2016.

I fjol blev man utslagna i tredje kvalomgången av Zenit S:t Petersburg i ett sensationellt dubbelmöte. Dynamo vann med 4-0 hemma och låg bara under med 1-0 på bortaplan med 25 minuter kvar av ordinarie tid. Tretton minuter senare hade Zenit gjort tre mål och tagit matchen till förlängning. I förlängningen gjorde Dynamo ett mål i den 99:e minuten som hade räckt till avancemang, men Zenit avslutade med att stänka in ytterligare fyra mål (!) och vann med 8-1.

I år har det gått lite sisådär i ligan. Man ligger på femteplats i ligan efter tolv spelade omgångar, åtta poäng efter serieledande Dynamo Brest. Bäste målskytt är 30-årige Egor Zubovich, som noterats för fem mål. Zubovich har för övrigt representerat 12 klubbar sedan seniordebuten 2006. I fjol var han en sväng i Melaka United i malaysiska ligan.

Lettiskt motstånd väntar för Dynamo

Men för att Dynamo Minsk ska avancera till kvalomgång två måste man först slå ut FK Liepaja från Lettland,

Klubbens rötter sträcker sig tillbaka till andra världskrigets slut och har genom åren haft en mängd olika namn. Från 1997 och framåt gick klubben under namnet FK Liepajas Metalurgs. Huvudsponsor var då stadens stålverk. 2013 upplöstes klubben då stålverket gått i konkurs, men återuppstod under sitt nuvarande namn året efter.

2015 tog man sin hittills enda ligatitel, och sedan dess man regelbundet slutat topp fyra i ligan vilket innebär kvalspel till Europa League.

2017-2018 slog man med nöd och näppe ut nordirländska Cusaders innan man åkte ut mot litauiska Suduva Marijampole. I fjol mötte man BK Häcken där man förlorade med 0-3 hemma men vann med 2-1 på bortaplan.

I skrivande stund ligger klubben på en femteplats i ligan med 23 poäng på 17 matcher. Bästa målskytt är den nigerianske 19-åringen Richard Emeka Friday med fyra mål.

KAMRATERNA

Blohm om vad som väntar IFK: ”Tuffa lirare som aldrig ger upp”

Irländska Saint Patrick’s Athletic blir IFK:s första motståndare i EL-kvalet. Vi ringde upp en gammal Snokaspelare med en viss känsla för den gröna ön.

Pelle Blohm växte upp i Örebro där han spelade för Forward och ÖSK. Mellan 1992 och 1995 representerade han IFK Norrköping där han bland annat var med och bärgade ett cupguld 1994. Blohm var även en av de absolut första svenskarna som blev fotbollsproffs i Kina när han skrev på för Dalian Wanda 1996.

Efter fotbollskarriären har Pelle Blohm mer och mer intresserat sig för Irland och den irländska kulturen, dit han också har ordnat en del gruppresor. Men någon större koll på ligafotbollen säger han sig inte ha.

– Nej, jag har egentligen mer intresserat mig för de lite mer udda sporterna på Irland. Men det man kan säga är att den irländska ligan aldrig riktigt tagit fart. Det har varit svårt att få någon ekonomi. De flesta spelarna som är bra flyttar tidigt till Premier League.

– Sen var det en period för, kan det vara 15-20 år sen, då man  gjorde rejäla satsningar. Det var framförallt Shamrock Rovers som gjorde en storsatsning och som sen höll på att gå i konkurs. När krisen slog till på Irland för ca 10 år sen gick alla klubbar mer eller mindre i putten.

Men svenska lag har väl åkt ut mot irländska lag, som t ex Cork?
– Ja,  jag tror till och med att svenska lag har haft problem mot lag som Drogheda, som nu spelar i andradivisionen tror jag. IFK Göteborg har haft problem om jag inte minns fel. Jag tror att det är minst tre irländska lag som slagit ut svenska klubbar.

– Det senaste jag hörde är att man har påbörjat nån satsning på klubbfotbollen på Irland igen. Men man är långt ifrån nån stormakt.

Många föreställer sig att det kommer bli fysiska matcher och tufft spel, med domare som tillåter mer än i Allsvenskan?
– Det är svårt för mig att säga något tvärsäkert, men tidigare har det i alla fall varit mer fysiskt då det påminner mer om England. Samtidigt har Irland haft några väldigt duktiga ungdomslandslag för inte så länge sen. De lagen spelade väldigt tekniskt och var väldigt duktiga.

– Generellt kan man säga att när man kommer utanför Allsvenskan steppar det upp en del när det handlar om hårdhet och fysiskt spel. Så viss skillnad kommer det nog att vara. Svensk fotboll är väldigt snäll i jämförelse.

– Trycket lär däremot inte vara så stort. Jag har svårt att se att  det skulle bli så stor publik eller så stort intresse kring matchen.

Hur tror du att IFK:s välkomnande kommer att bli, gästvänligt eller med psykningar?
– Irländarna är ju generellt kända för att vara otroligt välkomnande men det är tuffa lirare som aldrig ger upp.  Det kommer säkert inte bli nån enkel match, framförallt inte matchen på Irland.

Kan bli uppmärksamhet kring Jordan

I och med att Irland aldrig haft några framgångsrika klubblag så har invånarna där ofta sympatiserat med lag på andra sidan irländska sjön. Framförallt en klubb ligger nära mångas hjärtan.

– Irländarna ser ju Celtic som…det är ju en irländsk klubb i princip, en katolsk klubb. Om du tittar på östra Irland så är det väldigt många som åker över i princip varje vecka och kollar på Liverpool och Manchester United. Liverpool har extremt starka band till Irland och det är extremt många irländska och nordirländska spelare som spelat i Liverpool och United.

– Så irländarna har ofta favoritlag i England. Vilket är lite intressant eftersom historiskt har man ofta hatat engelsmännen.

Kopplingen till Celtic är ju intressant när Jordan Larsson spelar i IFK. Kommer det uppmärksammas?
– Ja, en del uppmärksamhet kan det nog bli. Henke är absolut ett stort namn för många irländare.

Irland har ungefär 4 miljoner invånare, och har således ett klart mindre publikunderlag än i till exempel Sverige. Men Pelle Blohm säger att det finns en stolthet och tradition i irländsk klubbfotboll.

– Det är klubbar som har funnits lika länge som klubbarna i Sverige eller England, men det har aldrig blivit att man satsat. Och som vi var inne på tidigare, att spelarna drar till Premier League så fort de får chansen. Även väldigt unga spelare.

Saint Patrick’s är från  Dublin. Vad får man inte missa som IFK-supporter där?
– Oj, det är förstås mycket. Men ska använda ladda för match så  brukar man hamna i Templebar-området, med pubar, restauranger och musik. Förvisso en turistfälla, men åker man dit för matchen lär man nog hamna där. Och det är inte fel.

– Ett annat tips är att hoppa på tåget till Howth, som är en halvö med en fiskeby. Det tar bara nån kvart med tåget. Där får man lite en känsla av hur västra Irland ser ut.

– Dublin är annars en nöjesstad. Är man dryckesintresserad finns whiskeydistillerier som Teeling och Jameson. Sen finns ju Guinness förstås.

– Men sen vill jag slå ett slag för Irlands nationalsport hurling som jag är ett stort fan av. Man kan åka till nationalarenan Croke Park där det finns ett coolt museum. Där får man sportens  historia men också Irlands historia, eftersom sporten är så sammankopplad med den gaeliska kulturen och språket.

Pelle Blohm beskriver hurling som en blandning mellan hockey, fotboll och bandy. Den spelas på gräs men med en hjälm ungefär som den i hockey fast med en bandyliknande klubba. Målställningarna är H-formade, och man kan göra mål både ovanför och under ribban.

– Det är ett extremt högt tempo, man-man nästan hela tiden. Eftersom läkare får springa in på planen under spel kan du inte maska utan det är flyt i spelet och högt tempo in i sista sekunden.

KAMRATERNA

”Traustason-rollen vore som klippt och skuren för Sead”

Isak Pettersson och Sead Haksabanovic är två gamla kompisar från HBK-tiden som har återförenats i IFK Norrköping. Men där en är en nyckelspelare väntar den andre fortfarande på att det ska lossna. Vi ringde upp deras gamle tränare.

Isak Pettersson anlände till IFK Norrköping inför säsongen 2018. Många trodde att han skulle stå på tillväxt bakom David Mitov Nilsson, men när Mitov blev skadad tog hallänningen en startplats. Det blev början på en kanonsäsong för Pettersson som bland annat blev utsedd till Årets målvakt i Allsvenskan.

Inför 2019 anlände Sead Haksabanovic på lån från West Ham United. Förväntningarna var höga men har inte riktigt infriats. På slutet av vårsäsongen startade Sead matcherna på bänken och fick nöja sig med kortare inhopp.

Jan Jönsson var tränare i Halmstads BK 2015 till 2017. Sedan dess har han varit tränare i  Sanfrecce Hiroshima och Shimizu S-Pulse i Japan. För några dagar sedan blev det klart att han återvänder till norska Stabaek, som han vann ligaguld med 2008.

– Det blev snabba passningar där, de hamnade i en situation där tränaren gick till en cypriotisk klubb, säger Jan Jönsson om att återvända till Stabaek där han var mellan 2005 och 2010.

– Jag hade ett erbjudande från Japan också och även om jag trivdes där så var det här närmare hem till Halmstad. Min dotter kommer att flytta upp till Oslo och börja spela i klubben.

2016 hade HBK med Jönsson vid rodret tagit en tredjeplats i Superettan och kvalat sig upp i Allsvenskan genom att slå ut Helsingborg. Inför 2017, som nykomlingar, valde Janne Jönsson att satsa på två ganska unga målvakter.

– Ja, jag valde att chansa på Isak och Malkolm Nilsson inför 2017. Bägge var rätt oprövade egentligen, så kanske hade det varit naturligt att fortsätta ett år till med Stojan Lukic.

– Då i januari var det jämnt skägg mellan Isak och Malkolm under försäsongen och kanske lite fördel Malkolm. Men allt eftersom säsongen gick tog Isak sig fram och gjorde en väldigt bra säsong. Jag försökte få honom att förlänga men sen gick jag till Japan den sommaren och sen fick jag höra att han skrivit på för Norrköping. Vilket säkert var jättebra för både Isak och för Norrköping.

– Han har ju väldigt fina fötter, modern och spelskicklig. Men förutom att vara en bra spelare är han en väldigt bra kille att ha i gruppen, behaglig att ha att göra med.

En sak som det fortfarande pratas om är hans längd. Tror du det påverkar hans möjligheter till spel nere på kontinenten? Eller har man kommit förbi det tankesättet?
– Jag tror det är lite både och. Jag tror inte alla länder har kommit förbi det. Pratar du med folk i England så kanske de kollar lite på centimeterna också. Är du mera söderut i Portugal, Spanien och Italien tror jag inte det är lika viktigt. Nu gissar jag lite grann, men kollar du på England ser du längre mittbackar och keepers än vad det är söderut.

Du gjorde ju honom till förstamålvakt i Allsvenskan i HBK. Men trodde du att han skulle ta ytterligare kliv och bli poängräddande i ett allsvenskt topplag?
– Ja, man kunde se det. Jag är inte förvånad att det har utvecklats vidare. Jag tror att han blev årets spelare i Halmstad 2017. Och det förtjänade han.

Sead Haksabanovic är en spelare som kanske inte riktigt hittat sin position i IFK. Hur skulle du använda honom.
– Mittfältet centralt, är det en sittande och två lite längre fram?

Ja, nu på slutet har det varit så.
– Eller så kan du ha två lite längre bak och en nummer tio fram. Han är ju lite av en tia.

– Men jag kan också se att han går in och konkurrerar som en av två mittfältare med en lite mer kontrollerande bakom, säger Jan Jönsson och fortsätter:

– När jag hade honom spelade vi 4-4-2 och då utgick han från vänster på mittfältet som en ”innerkant” och klev in i banan.

Som Traustason-rollen som IFK körde med förut?
– Ja, den hade varit som klippt och skuren för Sead.

Det är inte så lätt för honom nu när Alexander Fransson och Simon Thern är hans konkurrenter om platserna.
– Nej, det är inte så lätt. Jag hoppas att det kommer för honom bara. I West Ham och Malaga blev det inte så mycket speltid. Jag följer ju honom, det är inte så länge sen jag pratade med hans pappa.

– Men det är också en väldigt behaglig kille att ha att göra med, både på och utanför planen. Precis som Isak. Väldigt ambitiös, ville bli bättre hela tiden. Det är bara att hoppas att han kommer igång.

En sak som diskuteras flitigt i Sverige är konstgräs. Vad är dina erfarenheter från Norge, där till exempel Rosenborg lyckas ha naturgräs?
– Ja, det har de men längre norrut är det konstgräs även i Norge. Vill du förlänga säsongen, vilket vi också pratar om, måste du hjälpa naturen. Hybridgräs tycker jag låter som ett bra alternativ, det gäller att följa den utvecklingen.

– Från Japan är jag väldigt bortskämd med fina, välstrukna naturgräsplaner. Men det är två lag där som gått över till hybridgräs nu.

– Jag vill gärna spela på naturgräs men jag är inte dummare än att jag förstår att om du ska spela i mars efter en sträng vinter eller i november-december… det blir ju omöjligt. Istället för att spela på en dålig gräsplan är det bättre att spela på en hybrid- eller konstgräsplan.

Vad säger du om IFK Norrköpings säsong så här långt?
– Jag såg en hel del på teven ifrån Japan i fjol, sen tappade jag den kanalen. Så jag har inte sett lika mycket i år. Det kanske är till Norrköpings fördel (skratt).

– Men från distans är jag väldigt imponerad av Norrköping. Som klubb och som företag om man får säga det. För här gäller det ju sportsligt att prestera men också få ihop ekonomin. Du säljer dina spelare vid rätt tillfälle och du köper spelare vid rätt tillfälle. Där tycker jag Norrköping har varit lysande tillsammans med Malmö.

Tidigare var väl det en av HBK:s styrkor? Att hitta talanger, förädla och sälja vidare?
– Det är helt riktigt, det har varit så sen jag spelade. Men tyvärr… det året jag kom (2015) hade klubben tappat spelare som Mikael Bohman, Marcus Antonsson, Gudjon Baldvinsson, Kristinn Steindorsson och Johan Blomberg. De som bidrog med mest mål och flest assist. Det kan ju vara okej om man får in pengar, men får man in noll kronor på de spelarna är det inte bra.

– Sen fick jag vara med om att sälja juvelen i kronan, alltså Sead. Men även om det är stora pengar från Premier League så har klubben ändå ekonomiska problem relativt kort tid efter. Det är lite ledsamt.

I en intervju med oss sa Andreas Brännström, nu tränare i Jönköpings Södra, att klubbar som AFC Eskilstuna och Dalkurd på vissa sätt är bättre förberedda för dagens fotbollsklimat där spelare lämnar allt snabbare och du har mindre tid att bygga upp något.
– Det är helt riktigt. Då är det viktigt att klubbledning och management är duktiga. Som jag ser det utifrån så är Norrköping väldigt bra där. Ibland kanske du måste sälja en spelare, men har du luktat dig till det innan och har en plan för det så kommer du lyckas att ersätta honom. Kanske inte varje gång, men tillräckligt ofta.

KAMRATERNA

Sylvias framfart överraskar även Kim Hellberg

Bottentippade inför säsongen. Men efter nio omgångar har Sylvia överraskat de flesta. Även den egna tränaren.

– Det är absolut över förväntan. Det är klart, vi startade med två förluster, det var en tung start. Men efter det har vi ändå lyckats bra. Poängmässigt är vi nöjda, men med spelet är vi jättenöjda. Vi har spelat överraskande bra måste jag säga, säger Kim Hellberg.

Senast mot Akropolis inledde ni bra, men tappar boll i fel lägen och blir straffade?

– Vi ska komma ihåg att Akropolis är ett väldigt bra lag, jag tror de skulle kunna spela i Superettan och hamna på undre halvan där nånstans. De har flera spelare som spelat högt upp och har erfarenhet. Vi å andra sidan har väldigt många spelare som aldrig tidigare spelat på den nivå vi är på nu.
– Om man försöker spela den fotboll som vi gör kommer man göra misstag. Man kommer tappa boll. Men det är också sånt som hjälper oss i utvecklingen.

Inför säsongen fyllde Sylvia på i spelartruppen.  Ilir Terbunja (nyss fyllda 27) anslöt från Linköping City. Stockholmarna Niklas Söderberg och Kristoffer Khazeni är bara 22 respektive 23 år men har ändå höjt truppens medelålder. Även unge Majkel Bagir plockades in från Assyriska.

Trots nyförvärven är det ändå i stort sett fjolårets lag – minus Tarik Hamza, Hampus Lönn och Marwan Baze – som har spelat in poängen till Sylvia.

– Om man ska hårdra det så är det de som vann Division 2 i fjol, plus de som satt på bänken då, som har lyckats med att ta nästa steg. Det har varit väldigt roligt att se.

Av nyförvärven är det Niklas Söderberg som fått mest speltid. Kristoffer Khazeni skadade sig i mars och har ännu inte startat i serien. Men Kim Hellberg ser ett sparkapital i stockholmaren.
– Nu har han tränat två veckor, det kommer att bli ett tillskott till laget. Men det är framförallt efter sommaruppehållet som vi hoppas att han ska vara i toppform.

Två unga spelare som skulle kunna vara aktuella för Sylvia är de bägge islänningarna Oliver Stefánsson och Isak Bergmann Jóhannesson. Men Kim Hellberg säger att det inte går att låna in dem innan de fyllt 18 år.

– Vi hade gärna haft dem, så kan man uttrycka det. Båda är jätteduktiga fotbollsspelare och är med oss en del i träning.

Badhke fram ur skuggan

När det gäller poäng är det en Sylviaspelare som sticker ut såhär långt. Antonios Badhke har gjort sex mål på åtta matcher.
– Han gjorde ett jäkla bra jobb förra året men stod kanske lite i skuggan av andra spelare då. I år har han varit en ledare och en spelare som gjort väldigt mycket poäng för oss.

Kim Hellberg understryker det hårda arbete och den professionalitet som Badhke lägger ner.

– Han har en högerfot som är fantastisk – fasta situationer, avslut, passningar. Sen har han blivit mycket bättre på att ta sig in i straffområdet.

Vilken position har han spelat på? 

– Hos oss har han spelat till vänster där framme, men det är också för att han har en jäkla arbetskapacitet. Att han bara skulle vara en offensiv spelare är väldigt fel. Han lägger ner ett jäkla arbete i försvarsspelet och är bra i presspelet. Och med den löpstyrkan han har så tar han sig in i straffområdet gång på gång.

Badhke är född 1999, liksom Alfons Sampsted. Islänningen är utlånad till Sylvia från IFK och har spelat som mittback i en fyrbackslinje.
– Han har växt enormt mycket, för oss är det en fantastisk spelare att få in i laget.
– Vi har alltid som målsättning att ta tillbaka bollen så fort vi har tappat den. Det innebär att det blir många en mot en-situationer för vår backlinje. Vi vill spela ett högt försvarsspel, då blir det ytor bakom backlinjen och då är hans snabbhet viktig.

En spelare som många haft stora förväntningar på är Manasse Kusu. Ifjol var han med och spelade upp Sylvia och i vintras skrev han på ett A-kontrakt med IFK. Under våren har han spelat sju av nio matcher för Sylvia.

– Vi ska spela med så bra lag som möjligt men också hjälpa de unga spelarna i deras utveckling. I vissa perioder har han tränat lite tuffare men nu på slutet har han spelat med oss.
– Det man ska komma ihåg är att Manasse tillhör IFK men är på kortidshyra så han kan spela för både IFK och Sylvia. Till skillnad från Alfons och Carl Björk som är mer regelrätt utlånade till oss. De två tränar ju med oss varje pass.

KAMRATERNA

Dansk dynamit, Skrabb och Jordan – summering efter tio omgångar

Efter en tredjedel av säsongen parkerar topptippade Snoka i mitten av tabellen. Kamraterna reflekterar lite över säsongen så här långt.

Tre heta

Danskarna där bak

Firma Lauritsen och Larsen börjar komma in i det allt mer och bidrar med både pondus och ett fint huvudspel. Lauritsen har varit väldigt nära på flera offensiva hörnor och diagonala höjdbollar till Kasper Larsen har gett två nick-assist i de två senaste matcherna.

Simon Skrabb

Inte många pratade om Simon Skrabb inför säsongen. Det fanns andra spelare att fokusera på i det mest stjärnspäckade laget Norrköping sett på år och dar. Men frågan är om inte finändaren varit en av de nyttigaste spelarna för IFK Norrköping under 2019. Det spelar nästan ingen roll var på planen man sätter in honom. Han sticker alltid ut med sin ettrighet, rörlighet och passningsfot.

Jordan Larsson

Sex mål på nio starter. Ändå är känslan att det kunde blivit ett par till. Blir Jordan bara lite bättre på att ta beslut – både när bollen är i spel och när den inte är det – kommer det lossna än mer. IFK:s nästa stora försäljning?

Tre kalla

Sead Haksabanovic

Hajpat lån i vintras som kanske hade räknat med att det skulle vara lite lättare att glänsa i Allsvenskan? Dessutom har det börjat lossna för laget ungefär samtidigt som 20-åringen bänkats. Trots detta har ändå Sead gjort fler minuter än andra prestigevärvningar som Erdal Rakip och Saku Ylätupa.

Los Céntroamericanos

Ian Smith skulle ta ytterligare steg i år, och när han såldes till sommaren skulle Kevin Alvarez vara redo att ta över. Det var i alla fall vad många förväntade sig. Men Smith har haft svårt att imponera och Alvarez har oftast lämnats utanför IFK:s matchtrupper.

Henrik Castegren

2018 spelade han i nio av de sista elva matcherna och många trodde att 2019 var året då Henrik Castegren skulle slå igenom på riktigt. Men efter förlusten i premiären mot Helsingborg stuvade Jens Gustafsson om i backlinjen och efter det har 23-åringen inte fått någon mer speltid. Frågan är hur länge Castegren har tålamod att sitta på bänken.

Tre frågetecken

3-5-2

Nej, det är inte formationen som åsyftas. Tre vinster, fem oavgjorda och två förluster är IFK:s facit så här långt. Även om det blivit bättre på slutet är det fortfarande långt ifrån godkänt.

Publiken

Över 14 000 i hemmapremiären mot AIK. Inte ens hälften så många såg IFK slå GIF Sundsvall häromdagen. Norrköpingspubliken har begränsat med tålamod när laget inte presterar på planen och anmärkningsvärt många årskortsinnehavare stannar hemma.

David Mitov Nilsson

28-åringen har inte gjort en allsvensk match sedan den 5 november 2017 borta mot Elfsborg. Hur länge är han villig att vänta på chansen bakom Isak Pettersson – som kanske inte briljerat som ifjol – men fortfarande är Jens Gustafssons förstaval?

En snackis

Peter Hunts ”It’s time to get remble” i hemmapremiären mot AIK blev en allsvensk snackis under våren. Supporterklubben Änglarna spann vidare på det och klippte ihop en fyndig film inför Kamratmötet på Parken.

KAMRATERNA