Författararkiv: Kamraterna

”Traustason-rollen vore som klippt och skuren för Sead”

Isak Pettersson och Sead Haksabanovic är två gamla kompisar från HBK-tiden som har återförenats i IFK Norrköping. Men där en är en nyckelspelare väntar den andre fortfarande på att det ska lossna. Vi ringde upp deras gamle tränare.

Isak Pettersson anlände till IFK Norrköping inför säsongen 2018. Många trodde att han skulle stå på tillväxt bakom David Mitov Nilsson, men när Mitov blev skadad tog hallänningen en startplats. Det blev början på en kanonsäsong för Pettersson som bland annat blev utsedd till Årets målvakt i Allsvenskan.

Inför 2019 anlände Sead Haksabanovic på lån från West Ham United. Förväntningarna var höga men har inte riktigt infriats. På slutet av vårsäsongen startade Sead matcherna på bänken och fick nöja sig med kortare inhopp.

Jan Jönsson var tränare i Halmstads BK 2015 till 2017. Sedan dess har han varit tränare i  Sanfrecce Hiroshima och Shimizu S-Pulse i Japan. För några dagar sedan blev det klart att han återvänder till norska Stabaek, som han vann ligaguld med 2008.

– Det blev snabba passningar där, de hamnade i en situation där tränaren gick till en cypriotisk klubb, säger Jan Jönsson om att återvända till Stabaek där han var mellan 2005 och 2010.

– Jag hade ett erbjudande från Japan också och även om jag trivdes där så var det här närmare hem till Halmstad. Min dotter kommer att flytta upp till Oslo och börja spela i klubben.

2016 hade HBK med Jönsson vid rodret tagit en tredjeplats i Superettan och kvalat sig upp i Allsvenskan genom att slå ut Helsingborg. Inför 2017, som nykomlingar, valde Janne Jönsson att satsa på två ganska unga målvakter.

– Ja, jag valde att chansa på Isak och Malkolm Nilsson inför 2017. Bägge var rätt oprövade egentligen, så kanske hade det varit naturligt att fortsätta ett år till med Stojan Lukic.

– Då i januari var det jämnt skägg mellan Isak och Malkolm under försäsongen och kanske lite fördel Malkolm. Men allt eftersom säsongen gick tog Isak sig fram och gjorde en väldigt bra säsong. Jag försökte få honom att förlänga men sen gick jag till Japan den sommaren och sen fick jag höra att han skrivit på för Norrköping. Vilket säkert var jättebra för både Isak och för Norrköping.

– Han har ju väldigt fina fötter, modern och spelskicklig. Men förutom att vara en bra spelare är han en väldigt bra kille att ha i gruppen, behaglig att ha att göra med.

En sak som det fortfarande pratas om är hans längd. Tror du det påverkar hans möjligheter till spel nere på kontinenten? Eller har man kommit förbi det tankesättet?
– Jag tror det är lite både och. Jag tror inte alla länder har kommit förbi det. Pratar du med folk i England så kanske de kollar lite på centimeterna också. Är du mera söderut i Portugal, Spanien och Italien tror jag inte det är lika viktigt. Nu gissar jag lite grann, men kollar du på England ser du längre mittbackar och keepers än vad det är söderut.

Du gjorde ju honom till förstamålvakt i Allsvenskan i HBK. Men trodde du att han skulle ta ytterligare kliv och bli poängräddande i ett allsvenskt topplag?
– Ja, man kunde se det. Jag är inte förvånad att det har utvecklats vidare. Jag tror att han blev årets spelare i Halmstad 2017. Och det förtjänade han.

Sead Haksabanovic är en spelare som kanske inte riktigt hittat sin position i IFK. Hur skulle du använda honom.
– Mittfältet centralt, är det en sittande och två lite längre fram?

Ja, nu på slutet har det varit så.
– Eller så kan du ha två lite längre bak och en nummer tio fram. Han är ju lite av en tia.

– Men jag kan också se att han går in och konkurrerar som en av två mittfältare med en lite mer kontrollerande bakom, säger Jan Jönsson och fortsätter:

– När jag hade honom spelade vi 4-4-2 och då utgick han från vänster på mittfältet som en ”innerkant” och klev in i banan.

Som Traustason-rollen som IFK körde med förut?
– Ja, den hade varit som klippt och skuren för Sead.

Det är inte så lätt för honom nu när Alexander Fransson och Simon Thern är hans konkurrenter om platserna.
– Nej, det är inte så lätt. Jag hoppas att det kommer för honom bara. I West Ham och Malaga blev det inte så mycket speltid. Jag följer ju honom, det är inte så länge sen jag pratade med hans pappa.

– Men det är också en väldigt behaglig kille att ha att göra med, både på och utanför planen. Precis som Isak. Väldigt ambitiös, ville bli bättre hela tiden. Det är bara att hoppas att han kommer igång.

En sak som diskuteras flitigt i Sverige är konstgräs. Vad är dina erfarenheter från Norge, där till exempel Rosenborg lyckas ha naturgräs?
– Ja, det har de men längre norrut är det konstgräs även i Norge. Vill du förlänga säsongen, vilket vi också pratar om, måste du hjälpa naturen. Hybridgräs tycker jag låter som ett bra alternativ, det gäller att följa den utvecklingen.

– Från Japan är jag väldigt bortskämd med fina, välstrukna naturgräsplaner. Men det är två lag där som gått över till hybridgräs nu.

– Jag vill gärna spela på naturgräs men jag är inte dummare än att jag förstår att om du ska spela i mars efter en sträng vinter eller i november-december… det blir ju omöjligt. Istället för att spela på en dålig gräsplan är det bättre att spela på en hybrid- eller konstgräsplan.

Vad säger du om IFK Norrköpings säsong så här långt?
– Jag såg en hel del på teven ifrån Japan i fjol, sen tappade jag den kanalen. Så jag har inte sett lika mycket i år. Det kanske är till Norrköpings fördel (skratt).

– Men från distans är jag väldigt imponerad av Norrköping. Som klubb och som företag om man får säga det. För här gäller det ju sportsligt att prestera men också få ihop ekonomin. Du säljer dina spelare vid rätt tillfälle och du köper spelare vid rätt tillfälle. Där tycker jag Norrköping har varit lysande tillsammans med Malmö.

Tidigare var väl det en av HBK:s styrkor? Att hitta talanger, förädla och sälja vidare?
– Det är helt riktigt, det har varit så sen jag spelade. Men tyvärr… det året jag kom (2015) hade klubben tappat spelare som Mikael Bohman, Marcus Antonsson, Gudjon Baldvinsson, Kristinn Steindorsson och Johan Blomberg. De som bidrog med mest mål och flest assist. Det kan ju vara okej om man får in pengar, men får man in noll kronor på de spelarna är det inte bra.

– Sen fick jag vara med om att sälja juvelen i kronan, alltså Sead. Men även om det är stora pengar från Premier League så har klubben ändå ekonomiska problem relativt kort tid efter. Det är lite ledsamt.

I en intervju med oss sa Andreas Brännström, nu tränare i Jönköpings Södra, att klubbar som AFC Eskilstuna och Dalkurd på vissa sätt är bättre förberedda för dagens fotbollsklimat där spelare lämnar allt snabbare och du har mindre tid att bygga upp något.
– Det är helt riktigt. Då är det viktigt att klubbledning och management är duktiga. Som jag ser det utifrån så är Norrköping väldigt bra där. Ibland kanske du måste sälja en spelare, men har du luktat dig till det innan och har en plan för det så kommer du lyckas att ersätta honom. Kanske inte varje gång, men tillräckligt ofta.

KAMRATERNA

Sylvias framfart överraskar även Kim Hellberg

Bottentippade inför säsongen. Men efter nio omgångar har Sylvia överraskat de flesta. Även den egna tränaren.

– Det är absolut över förväntan. Det är klart, vi startade med två förluster, det var en tung start. Men efter det har vi ändå lyckats bra. Poängmässigt är vi nöjda, men med spelet är vi jättenöjda. Vi har spelat överraskande bra måste jag säga, säger Kim Hellberg.

Senast mot Akropolis inledde ni bra, men tappar boll i fel lägen och blir straffade?

– Vi ska komma ihåg att Akropolis är ett väldigt bra lag, jag tror de skulle kunna spela i Superettan och hamna på undre halvan där nånstans. De har flera spelare som spelat högt upp och har erfarenhet. Vi å andra sidan har väldigt många spelare som aldrig tidigare spelat på den nivå vi är på nu.
– Om man försöker spela den fotboll som vi gör kommer man göra misstag. Man kommer tappa boll. Men det är också sånt som hjälper oss i utvecklingen.

Inför säsongen fyllde Sylvia på i spelartruppen.  Ilir Terbunja (nyss fyllda 27) anslöt från Linköping City. Stockholmarna Niklas Söderberg och Kristoffer Khazeni är bara 22 respektive 23 år men har ändå höjt truppens medelålder. Även unge Majkel Bagir plockades in från Assyriska.

Trots nyförvärven är det ändå i stort sett fjolårets lag – minus Tarik Hamza, Hampus Lönn och Marwan Baze – som har spelat in poängen till Sylvia.

– Om man ska hårdra det så är det de som vann Division 2 i fjol, plus de som satt på bänken då, som har lyckats med att ta nästa steg. Det har varit väldigt roligt att se.

Av nyförvärven är det Niklas Söderberg som fått mest speltid. Kristoffer Khazeni skadade sig i mars och har ännu inte startat i serien. Men Kim Hellberg ser ett sparkapital i stockholmaren.
– Nu har han tränat två veckor, det kommer att bli ett tillskott till laget. Men det är framförallt efter sommaruppehållet som vi hoppas att han ska vara i toppform.

Två unga spelare som skulle kunna vara aktuella för Sylvia är de bägge islänningarna Oliver Stefánsson och Isak Bergmann Jóhannesson. Men Kim Hellberg säger att det inte går att låna in dem innan de fyllt 18 år.

– Vi hade gärna haft dem, så kan man uttrycka det. Båda är jätteduktiga fotbollsspelare och är med oss en del i träning.

Badhke fram ur skuggan

När det gäller poäng är det en Sylviaspelare som sticker ut såhär långt. Antonios Badhke har gjort sex mål på åtta matcher.
– Han gjorde ett jäkla bra jobb förra året men stod kanske lite i skuggan av andra spelare då. I år har han varit en ledare och en spelare som gjort väldigt mycket poäng för oss.

Kim Hellberg understryker det hårda arbete och den professionalitet som Badhke lägger ner.

– Han har en högerfot som är fantastisk – fasta situationer, avslut, passningar. Sen har han blivit mycket bättre på att ta sig in i straffområdet.

Vilken position har han spelat på? 

– Hos oss har han spelat till vänster där framme, men det är också för att han har en jäkla arbetskapacitet. Att han bara skulle vara en offensiv spelare är väldigt fel. Han lägger ner ett jäkla arbete i försvarsspelet och är bra i presspelet. Och med den löpstyrkan han har så tar han sig in i straffområdet gång på gång.

Badhke är född 1999, liksom Alfons Sampsted. Islänningen är utlånad till Sylvia från IFK och har spelat som mittback i en fyrbackslinje.
– Han har växt enormt mycket, för oss är det en fantastisk spelare att få in i laget.
– Vi har alltid som målsättning att ta tillbaka bollen så fort vi har tappat den. Det innebär att det blir många en mot en-situationer för vår backlinje. Vi vill spela ett högt försvarsspel, då blir det ytor bakom backlinjen och då är hans snabbhet viktig.

En spelare som många haft stora förväntningar på är Manasse Kusu. Ifjol var han med och spelade upp Sylvia och i vintras skrev han på ett A-kontrakt med IFK. Under våren har han spelat sju av nio matcher för Sylvia.

– Vi ska spela med så bra lag som möjligt men också hjälpa de unga spelarna i deras utveckling. I vissa perioder har han tränat lite tuffare men nu på slutet har han spelat med oss.
– Det man ska komma ihåg är att Manasse tillhör IFK men är på kortidshyra så han kan spela för både IFK och Sylvia. Till skillnad från Alfons och Carl Björk som är mer regelrätt utlånade till oss. De två tränar ju med oss varje pass.

KAMRATERNA

Dansk dynamit, Skrabb och Jordan – summering efter tio omgångar

Efter en tredjedel av säsongen parkerar topptippade Snoka i mitten av tabellen. Kamraterna reflekterar lite över säsongen så här långt.

Tre heta

Danskarna där bak

Firma Lauritsen och Larsen börjar komma in i det allt mer och bidrar med både pondus och ett fint huvudspel. Lauritsen har varit väldigt nära på flera offensiva hörnor och diagonala höjdbollar till Kasper Larsen har gett två nick-assist i de två senaste matcherna.

Simon Skrabb

Inte många pratade om Simon Skrabb inför säsongen. Det fanns andra spelare att fokusera på i det mest stjärnspäckade laget Norrköping sett på år och dar. Men frågan är om inte finändaren varit en av de nyttigaste spelarna för IFK Norrköping under 2019. Det spelar nästan ingen roll var på planen man sätter in honom. Han sticker alltid ut med sin ettrighet, rörlighet och passningsfot.

Jordan Larsson

Sex mål på nio starter. Ändå är känslan att det kunde blivit ett par till. Blir Jordan bara lite bättre på att ta beslut – både när bollen är i spel och när den inte är det – kommer det lossna än mer. IFK:s nästa stora försäljning?

Tre kalla

Sead Haksabanovic

Hajpat lån i vintras som kanske hade räknat med att det skulle vara lite lättare att glänsa i Allsvenskan? Dessutom har det börjat lossna för laget ungefär samtidigt som 20-åringen bänkats. Trots detta har ändå Sead gjort fler minuter än andra prestigevärvningar som Erdal Rakip och Saku Ylätupa.

Los Céntroamericanos

Ian Smith skulle ta ytterligare steg i år, och när han såldes till sommaren skulle Kevin Alvarez vara redo att ta över. Det var i alla fall vad många förväntade sig. Men Smith har haft svårt att imponera och Alvarez har oftast lämnats utanför IFK:s matchtrupper.

Henrik Castegren

2018 spelade han i nio av de sista elva matcherna och många trodde att 2019 var året då Henrik Castegren skulle slå igenom på riktigt. Men efter förlusten i premiären mot Helsingborg stuvade Jens Gustafsson om i backlinjen och efter det har 23-åringen inte fått någon mer speltid. Frågan är hur länge Castegren har tålamod att sitta på bänken.

Tre frågetecken

3-5-2

Nej, det är inte formationen som åsyftas. Tre vinster, fem oavgjorda och två förluster är IFK:s facit så här långt. Även om det blivit bättre på slutet är det fortfarande långt ifrån godkänt.

Publiken

Över 14 000 i hemmapremiären mot AIK. Inte ens hälften så många såg IFK slå GIF Sundsvall häromdagen. Norrköpingspubliken har begränsat med tålamod när laget inte presterar på planen och anmärkningsvärt många årskortsinnehavare stannar hemma.

David Mitov Nilsson

28-åringen har inte gjort en allsvensk match sedan den 5 november 2017 borta mot Elfsborg. Hur länge är han villig att vänta på chansen bakom Isak Pettersson – som kanske inte briljerat som ifjol – men fortfarande är Jens Gustafssons förstaval?

En snackis

Peter Hunts ”It’s time to get remble” i hemmapremiären mot AIK blev en allsvensk snackis under våren. Supporterklubben Änglarna spann vidare på det och klippte ihop en fyndig film inför Kamratmötet på Parken.

KAMRATERNA

”Det är tur att Norrköping har så förtvivlat svårt att vinna matcher” – GIF-profilen inför kvällens match

Ser det ut som i början av säsongen kan GIF Sundsvall störa alla lag. Ser det ut som de senast två matcherna har Norrlandslaget inte en chans. Det säger skribenten och GIF-supportern Erik Löfgren.

Ikväll tar IFK Norrköping emot GIF Sundsvall på Östgötaporten. Norrlandslaget inledde ganska bra, men snart gick det tyngre. På de sex senaste matcherna har det blivit fyra förluster, ett kryss och en vinst – den sistnämnda hemma mot Falkenberg.

Vi ringde upp Erik Löfgren, känd under signaturen @Pirkt, för en pratstund. Han är inte alltför optimistisk.

– Känslan är inte på topp (skratt). Det är i och för sig sällsynt att den är det men just nu är det riktigt deppigt på flera fronter.

Men de inledde Allsvenskan rätt skapligt?
– Ja, de slog Malmö hemma, kryss mot DIF borta. Sen slog de Falkenberg, det kändes som någon typ av test om att de även i år skulle kunna spela ut de sämre lagen på hemmaplan. Och det lyckades de jättebra med. Men sen kom ÖSK hemma, torsk 1-2, och sen den genomusla insatsen senast mot Sirius. Jag har sällan sett dem så håglösa.

Vad är det som har hänt?
– Ja, jag vet inte riktigt. Det är svårt att analysera hur det kan se ut så dåligt ut som det gjorde mot Sirius senast. Man hamnade i underläge efter en halvtimme och visade inga ambitioner framåt. Det var märkligt att skåda.

– Det var inte så att de imponerade storligen mot Malmö och Djurgården, men mot Falkenberg fick de igång det här rullet som de lyckades så bra med i fjol. Men nu senast fanns ingen geist, ingen kämpaglöd, ingenting. Då spelar det ingen roll om man har ett jättefint passningsspel.

– Hallenius rörde knappt bollen mot Örebro och hade någon målchans mot Sirius. Man hade noll målchanser mot Sirius fram till den 92:a minuten. Det ska man inte behöva ha mot ett så begränsat lag som Sirius ändå är. Jag vill ändå hävda att David Batanero och Juanjo Ciércoles –när de är bra – är några av seriens bästa innermittfältare. Och Linus Hallenius är absolut en av seriens tre bästa anfallare skulle jag säga.

Och sen har ni Maic Sema och Pa Konate också?
– När de hämtade in Pa Konate som vänster wingback i sista stund kändes det som GIF var uppe på en ny nivå. Nu är det verkligen nåt man aldrig varit med om tidigare. Att få in en Champions League-meriterad spelare som vunnit U21-EM var väldigt tacknämligt. Men det har inte riktigt slagit helt och fullt. Han har inte spelat på länge och det märks lite. Men han kommer också in i ett lag där spelet inte funkar. Kanske hade man lite fel förväntningar på honom. Han är följsam defensivt men inte den som gör sin gubbe direkt. Jag tror inte han har gjort ett enda mål i Allsvenskan.

För några dagar sedan gick GIF Sundsvall ut med en uppmaning till sina supportrar om att köpa en halsduk med texten ”Stolt Giffare” för 600 kronor. Målet är att sälja 6 000 exemplar och på sätt få in 3,6 miljoner. Anledningen är att klubbens ekonomiska prognos visar på ett minusresultat på 7,4 miljoner för 2019.

Erik Löfgren, som har låtit en smula uppgiven under hela intervjun, låter inte mera uppåt när halsduken förs på tal.

– Ja…(suck). Det är ju deppigt. Spelet kommer säkert att lösa sig. Jag tror säkert att Giffarna är bättre än Falkenberg, AFC och några till. Men i längden kommer de här nyheterna om att klubben håller på att gå under lite för frekvent

Är det inte som många klubbar resonerar i år, att man väntar på tv-pengarna som kommer 2020 och därför lägger pengar man inte har?
– Lite så är det absolut. Men det är inte så att ligan stängs 2020. Alla lag kommer spendera pengarna på sin verksamhet. Om det inte regleras kommer det gå till höjda spelarlöner. Det kommer vara minst lika tufft att konkurrera med andra klubbar, för andra klubbar får samma pengar. Jag förstår att man känner att det här är ödesåret då man måste hänga kvar men man måste också hänga kvar 2021 och 2022.

Erik Löfgren har själv en fotbollskarriär bakom sig, först i GIF Sundsvall och senare i Umeå FC. Där var han lagkamrat med IFK:s Maths Elfvendal.

– Han var andra- eller tredjemålvakt i Umeå FC. Men han var skadad hela tiden när jag var där. Då spelade vi i Division 1. Han var nog med det året då vi vann serien och gick upp till Superettan.

– Jag skrev till honom igår, då satt han och analyserade Giffarna. Då sa jag att det har nog aldrig varit så lätt att analysera hur man ska slå dem. I alla fall om man kollar på Siriusmatchen.

Man får känslan att Maths jobbar 60- 70-timmars veckor, analyserar matcher hela tiden och verkligen lever fotboll. Är det så?
– Ja jag är rätt säker på att det är väldigt likt sanningen. Han verkar jobba mycket.

Kan man prata med honom om annat än fotboll?
– Förut… absolut att man kunde det. Han är utbildad gymnasielärare och väldigt allmänbildad och intresserad. Men nu har han ju snöat in mycket. Han är väldigt ambitiös.

Bilden man får utifrån är att han verkligen klivit fram och är kanske den Jens Gustafsson lyssnar mest på?
– Min bild är att framför allt i landslaget så är han väldigt nära Janne Andersson rent fotbollstaktiskt. Jag tror att Janne Andersson är en av den gamla skolans tränare som är väldigt imponerad av den nya skolan som analyserar allt i absurdum. Jag tror han har fått Jannes öra genom sin ambition.

Till sist om kvällens match, du låter rätt pessimistisk?
– Ja, den är inte på topp. Det är den verkligen inte. Det är tur att Norrköping har så förtvivlat svårt att vinna matcher. Hade de här varit för några år sedan och Giffarna hade haft den här formen hade jag varit livrädd för en total utskåpning. Nu kanske de kan hålla tätt ett tag. Ser det ut som mot Sirius finns det inte en chans. Spelare de som att de kan göra och har bevisat under ett års tid kan de störa alla lag. Men i den senaste matchen fanns det noll tendenser att det spelet var i vardande.

KAMRATERNA

”Riktigt så illa som för Elfsborg i fjol är det inte för IFK”

Ett okej resultat men svagt spel mot Elfsborg. Ett okej spel men svagt resultat mot IFK Göteborg. Så kan man kanske sammanfatta IFK Norrköpings senaste två omgångar. Men ser det så illa ut? Vi ringde upp två personer för att se på IFK Norrköping med lite neutrala ögon.

En seger, fem oavgjorda, två förluster. IFK Norrköping har stått för en mycket svag inledning på Allsvenskan 2019. Samtidigt har man kryssat mot AIK och MFF hemma samt mot Elfsborg och Djurgården borta – och kunde mycket väl fått med sig mer poäng. Framförallt i matcherna mot Kalmar och Djurgården.

För många supportrar ligger ordet kris nära till hands. Men hur illa ser det ut – egentligen? Vi har pratat med två journalister som sett IFK:s senaste matcher.

Linus Petersson är reporter på Göteborgsposten med ett förflutet på Fotbollskanalen. Han såg Kamratmötet i måndags på plats.

– Blåvitt öppnade ju jäkligt starkt och man förväntade sig kanske att de skulle fortsätta på den fina våg de har haft. Men efter ledningsmålet händer nånting, de backar hem. Och sen sitter man först och väntar på kvitteringsmålet och sen när det kommit väntar man bara på att Norrköping ska ta ledningen.

– Men det finns nånting annat i IFK Göteborg i år som inte fanns där i fjol. Det känns som att de kan skapa chanser ur ingenting, de är extremt starka i omställningsspelet. Har man då en storspelade Anestis och ett försvarsspel som plötsligt sitter så kan man vinna såna här matcher, fast man kanske inte är värd det.

Hur orolig borde man vara som Norrköping-supporter?
– Det är klart man  ska vara orolig, alla hade ju högre förväntningar än vad de har levererat. Nu har jag sett dem lite för lite men det jag hör är att systemskiftet inte gett önskad effekt. Och att några av de stora nyförvärven inte levererat som man trodde.

Du har ju följt Blåvitt under några tunga år. Kunde man se det här komma?
– Nej, för Blåvitts del såg det extremt mörkt ut under försäsongen. Det var inget som tydde på någon som helst ljusning. Inte heller efter AFC i den Allsvenska premiären. Men segern mot Elfsborg var väldigt viktig, att man kom in i en positiv spiral och får med sig de här små marginalerna. Istället för att hamna där Norrköping är och allt går emot en. Det är en spännande psykologi, hur man kan falla in i mönster och hur snabbt det kan skifta.

– Den här serien är fantastisk på det sättet att det kan svänga åt alla möjliga håll. Även fast det förekommer domedagsbeskrivningar så är det åtta spelade omgångar. Men visst, Norrköping kan kolla på Blåvitt och se hur snabbt det kan vända.

”Norrköping har hamnat lite i Elfsborgs läge”

IF Elfsborg var i många år en förebild för andra landsortsklubbar som ville utmana storstadsklubbarna. Men efter att ha varit en stark utmanare under den första halvan av 2010-talet har man nu ett par svagare säsonger bakom sig. I år har man dock inlett Allsvenskan relativt starkt, även om det blivit förluster mot Malmö FF och just IFK Göteborg.

Oskar Pålsson är sportreporter på Borås Tidning och följer Elfsborg nära. Han såg också mötet mellan Elfsborg och IFK Norrköping i förra veckan som slutade 0-0.

– Känslan efter den matchen var att Elfsborg var det lag som var närmast segern. Min analys var att förut hade Elfsborg varit väldigt nöjda med ett kryss i en sån match, men den här säsongen var det besvikna miner efter 0-0 mot fjolårstvåan, säger han och fortsätter:

– Jag tänkte det då och även efter matchen igår att Norrköping har hamnat lite i det läget som Elfsborg var i fjol även om det kanske inte riktigt är så illa (skratt).

– I den matchen var jag imponerad av Jordan Larsson, jag har haft lite extra koll på honom då jag tycker det är en ruskigt spännande spelare. Mot Elfsborg tyckte både jag och min kollega att han var väldigt bra, han var delaktig i mycket även om han kanske inte lyckades med allt. När det hände något var han ofta involverad, det är ofta ett bra tecken på sikt.

Efter två svagare säsonger verkar Elfsborg vara på gång nu. Finns det något som IFK Norrköping kan inspireras av?
– När det gäller Elfsborg är det svårt att veta var man har dem med tanke på att de har fyra inlånade spelare, varav två bara fram till sommaren. Pawel Cibicki har ju varit en av Allsvenskans bästa spelare under våren, vågar jag påstå. Hans kontrakt löper ur i sommar, liksom kontraktet med Kevin Kabran. Sen har du Jonathan Levi och Stian Gregersen. Tre av de fyra lånen är givna startspelare och de tre är topp fem i truppen skulle jag säga. Det är kortsiktiga lösningar med en förhoppning om att andra spelare ska ta kliv i en bättre omgivning. Det har till exempel Simon Olsson gjort i år.

– Men att låna in klass-spelare som står i vägen för unga spelare… på kort sikt är det positivt men jag vet inte hur det är på längre sikt.

– Man får i alla fall in bra spelare till en relativt billig peng. Cibicki har gått ner mycket i lön, det är en spelare man aldrig kunnat värva. Elfsborg ser nog också de här TV-avtalspengarna som kommer nästa år. Känslan är att många lag letar kortsiktiga lösningar i år för att få ta del av de här pengarna senare.

Är det omdiskuterat eller omstritt att man satsar på lån, för det går väl ändå emot Elfsborgs modell?
– Det går definitivt emot modellen. Men det finns nog en förståelse att man gör detta. Tidigare år har man plockat in kortsiktiga lösningar som varit breddspelare, som inte tillfört nåt. Det har varit omdiskuterat. De man tagit in i år är spetsspelare som med en kort startsträcka går in och höjer laget. Men man vill nog inte se den här typen av satsning nästa år eller året efter det.

Det kan bli en spännande höst för Elfsborg när man inte vet vilket lag de kan ställa på banan?
– Ja, dessutom måste de nog sälja spelare i sommar. Det finns bara två med stor ekonomisk potential, Simon Olsson och Jesper Karlsson. Lyckas de få igång Karlsson kan det bli en 15-miljonersvärvning ganska snabbt och det är väl samma med Simon Olsson misstänker jag.

KAMRATERNA