Bärkroth, Telo, Eliasson och nu senast Sebastian Andersson. Till många supportrars förtret har IFK Norrköping tappat fyra utespelare men bara tagit in två ersättare i sommarfönstret. Tänker man bara på ekonomin och struntar i det sportsliga? Eller finns det andra sätt att förstå IFK:s agerande?
För att få lite perspektiv på saken ringde vi upp Stefan Andreasson, klubbchef i Elfsborg. Han verkar i en klubb av ungefär samma storlek som IFK och har lång erfarenhet av att sälja och köpa spelare.
Många IFK-supportrar är upprörda över att IFK sålt många spelare och tappar slagstyrka. Ser du någonting i IFK:s agerande som supportrar missar?
– Det finns inte ett enda svar på det. Alla klubbar har ju sin strategi hur man ska bygga en förening och en trupp.
– I Elfsborg har vi ju jobbat hårt för att folk ska våga skriva på långa kontrakt för att inte få Bosmanfall. Men då gäller det att när chansen kommer för en spelare att gå vidare utomlands så ska vi hantera det på ett schysst sätt. Vi säger också nej ibland. Men om hela cirkeln ska slutas är det viktigt att i vi agerar på rätt sätt. Man ska inte vara omöjlig mot spelaren, säger Andreasson och fortsätter:
– Det är svårt att säga nej när spelaren verkligen vill gå och det är en marknadsmässigt pris. Sen kan man prata om tajming och det sportsliga.
– Om man pratar om transferfönster som man har diskuterat i många år, så finns det för- och nackdelar. Vi får bara ha fyra veckor, då tycker jag att vi har lagt det på en vettig tid så att man både kan stärka inför Europa och ersätta spelare som försvinner.
– Man kan se det som en fördel också med vårt fönster. De utländska klubbarna vet att vi stänger i mitten på augusti, ska man handla i Sverige får man komma tidigare och ha en strategi för det. Kommer man senare blir det lite krångligare och kostar mer.
IFK-fansen är som sagt frustrerade, men Elfsborgs klubbchef verkar ha respekt för IFK:s agerande.
– Norrköping är en klok förening med bra människor som tar beslut som är helt rätt. Man bygger ju en trupp som sportsligt ska hålla ett helt år. Det finns 25 spelare i truppen, alla kan spela allsvensk fotboll och göra det bra. Om en säljs eller två-tre är skadade så finns det andra som kan ta chansen.
– Vi i Elfsborg har erfarenhet av det när vi släppte Marcus Rohdén förra sommaren. Folk runt omkring sa att det var katastrof men vi tog mer poäng under hösten än tidigare. Jag tror det handlar mer om hur man hanterar det och förklarar det.
Är det mer en kommunikationsfråga än en sportslig fråga?
– Det är ingen som gillar att bli av med spelare, man skulle vilja behålla alla bra spelare hela tiden men det fungerar inte så. Vi är inte där i svensk fotboll med pengarna.
När man ska locka till sig unga spelare, hur viktigt är det att visa vad man har utvecklat och sålt vidare?
– Det blir ju viktigt som du säger. Den här långsiktiga planen – att locka till sig unga bra spelare, ge dem chansen i A-laget, få dem att utvecklas och gå vidare ut i Europa – är ett jätteargument för oss när spelare väljer bland klubbar.
Tror du det finns klubbar i Sverige som har dåligt rykte bland spelare just för att man inte släpper spelare som vill iväg?
– Nej, inte i Sverige tror jag. Men kanske finns det nåt exempel i Skandinavien där man kör hårt med sånt. Det är ett val man får göra som förening.
– Vi har ju haft en sån strategi att kommer det en klubb med en förfrågan på ett vettigt sätt och till ett marknadsmässigt pris så är vi positiva. Men det har hänt flera gånger att vi säger nej tillsammans med spelaren. Det kanske finns något enstaka exempel där klubben har sagt nej och spelaren inte är 100 procent med på det. Men det är inte ofta. Spelare kommer prata med andra spelare när de ska välja klubb, kanske ska de komma tillbaka någon gång.
Samtidigt måste det vägas mot att supportrarna upplever att man säljer säsongen och chanserna till en bra placering?
– Det är en pedagogisk fråga på något sätt. Man kan se det som att det är tre unga spelare som kommer få chansen istället. Tror inte föreningen, tränaren eller spelarna att man kan vinna matcher utan de spelare man har förlorat – då är det ju det som är problemet.
Att IFK utvecklat och fått ut många spelare i Europa de senaste åren är förstås positivt. Men att man verkar ha tappat sportslig slagstyrka är mindre bra. Hur väger man det emot varann?
– Om man pratar om att locka till sig spelare tror jag inte det är är något hack i hjulet. Sen är det ju nio matcher kvar, Norrköping kan fortfarande vinna guld? Eller bli tvåa eller trea. Det får man summera när säsongen är slut.
KAMRATERNA