Tony Martinsson slutar som tränare för U17-laget för att istället ansvara övergripande för spelarutbildning i ungdomsverksamheten. Men vad innebär det? Vi ringde upp ”Tonna” för att prata om den nya rollen.
Tony Martinsson har haft många roller i IFK Norrköping genom åren – spelare, tränare och sportchef för att nämna några – och nu är det dags för ytterligare en. Från och med årsskiftet är ”Tonna” ansvarig för spelare och ledare i IFK:s U14- till U17-lag samt för Sylvias ungdomsspelare. Det innebär till exempel att han ska se till att utbildningsplanen följs och ansvara för rekryteringar av spelare och ledare (vilket han gjort även tidigare). I den nya rollen för Tony även en bättre möjlighet att kunna följa enskilda spelares utveckling mer i detalj.
– Jag kan följa spelarna mer i deras vardag, säger Tonna som trots den mer strategiska rollen kommer fortsätta finnas på träningsplanen även fast han inte coachar något lag.
– Jag får en bättre överblick av alla spelare och kan ge feedback till tränarna så att vi jobbar med rätt grejor.
Hur känns det att gå in i den här rollen?
– Det var en roll jag själv ville ha som jag tycker att vi saknat. Internationellt är titeln ”teknisk direktör”, men det vill jag inte heta (skratt). Jag vet inte vad titeln ska bli.
Vi frågar Tony om det är viktigt att ungdomslagen och A-laget spelar på samma sätt.
– Vi har pratat om det i många år, men gör inte det. När en 14-åring om sex år är 20 år spelar vi förmodligen inte likadant med A-laget. Men vi har sagt att vi ska ha vissa saker som man ska jobba med för den som är IFK-spelare.
Han exemplifierar:
– En sak är karaktären, att jobba med beteende. En annan sak är att spela med två forwards i lagen. Däremot kan man spela med tre eller fem backar, men två forwards ska det vara.
Det här med beteendet på planen – att till exempel göra tummen upp eller ge en high five – är något IFK:s psykologiska rådgivare Daniel Ekvall har talat mycket om de senaste åren.
Tonna:
– Det kan vara alltifrån att hälsa på varandra till utanför-planen-grejor. Sköter vi oss rätt där så är det enklare att sköta sig innanför linjerna. Man förändras inte när man går innanför linjerna, det vet jag av erfarenhet.
Den som följer IFK på nära håll har säkert hört att bland annat Jens Gustafsson och Stefan Hellberg pratat mycket om hög intensitet och maxlöpningar på sistone. Även Tonna tar upp det:
– Vi ska träna med hög intensitet i allt vi gör, lära spelarna att springa mycket mer i två riktningar. Det är glädjande att vårt A-lag ligger på övre halvan i Allsvenskan vilket ställer högre krav i hela ungdomsverksamheten. Spelarna måste vara bättre för att slå sig in i A-truppen. Därför måste vi driva på med saker på U-sidan tidigare än vad vi gjort förut. Kravställningen måste höjas.
Det handlar dock inte om en tidigare elitsatsning, menar Tony.
– Det är ingen utslagning, men vi ska bli ännu mer proffsiga än vad vi är.
IFK verkar satsa allt mer på ungdomsverksamheten och vill till exempel ha fler tränare i varje grupp.
– Jag har rekryterat alla ledare och legat i så att vi blir fler ledare kring varje grupp och får in mer kompetens, säger Tony.
Om sin ersättare i U17-laget, dansken Henrik Jensen, säger han så här:
– Jag pratade med honom redan för två år sedan. Han har en bra erfarenhet av ungdoms- och seniorfotboll. En bra kille som inte är rädd för att ställa krav.
Skiljer sig dagens ledare från tidigare generationer?
– Den yngre generationen som kommer har ju kanske en mer teoretisk syn på det hela. Förut var det lite mer praktiskt. Nu får vi en mix av allt, man ska inte tappa något.
Satsningen på ungdomsverksamheten har ju under de senaste åren verkligen givit resultat med flera egna produkter som slagit igenom i A-laget. Att satsa mer på sina egna talanger var ett mål Tony hade redan 2008 när han var sportchef.
– Nu är jag glad att många spelare i ungdomslagen har som mål att hamna i IFK:s A-lag. Så såg det inte ut för tio år sen, då hoppade man över A-laget. Nu ser man att våra A-spelare blir förebilder.
Det beror inte bara på representationslagets framgångar i Allsvenskan de senaste två åren, menar Tony.
– Vi jobbar också hårdare för att knyta ihop A- och U-verksamheten. Vi har kontinuerliga möten mellan A-laget och lagen nedåt.
Har du någon uppfattning om hur IFK:s U-verksamhet står sig gentemot andra klubbar?
– Vi jobbar väl lite olika. Vi får ju ofta kanske stryk mot Malmö, AIK och Göteborg i yngre åldrar. Men sedan kommer vi ikapp i 15-årsåldern och det är då vi börjar mer med vår elitsatsande del. Vi står oss rent generellt väldigt bra jämfört med våra konkurrenter.
Tony menar att en del klubbar arbetar mer med att bli framgångsrika som lag på U-sidan, medan IFK mer ser till den individuella utvecklingen i ung ålder.
– Vi har alltid slussat spelare vidare utan att bygga något lag för att vinna 17-årsserien. Är man bra så åker man vidare, målet att få fram A-lagsspelare. Det är en individuell lagidrott, varje person måste dra sitt strå till stacken men är också beroende av de andra för att de ska bli bättre.
KAMRATERNA
Fotnot: Läs också vår intervju med nya U17-tränaren Henrik Jensen.
1 kommentar