månadsarkiv: maj 2016

Vaikla imponerar – men kommer det hålla?

Många var skeptiska till en början, men Andreas Vaikla har gått från klarhet till klarhet mellan stolparna. Men är läget lugnt nu? Vi ringde upp landslagets målvaktstränare Lasse Eriksson och Mårthen Bergman på FotbollDirekt.

Lasse Eriksson är före detta målvakt i IFK Norrköping och Hammarby men idag målvaktstränare i landslaget. Mårthen Bergman är journalist på FotbollDirekt, och var rätt övertygad för en månad sen att Vaikla inte skulle palla trycket som målvakt i mästarna.

Men den blott 19-åriga kanadensaren med estniskt påbrå har imponerat när han fått spela från start. IFK har vunnit fyra matcher, spelat en oavgjord och Vaikla har även bidragit till att laget hållit nollan två gånger. Nu är den norske målvakten Kenneth Udjus på väg in i truppen på ett tremånaderskontrakt, men i mitten på juli när transferfönstret öppnar är det fritt fram för IFK att värva en målvakt. Blir det Vaikla, Udjus eller någon annan som vaktar IFK:s mål i höst? Vi frågade i alla fall hur Eriksson och Bergman ser på IFK:s målvaktssituation:

Andreas Vaikla har nu spelat fem matcher från start. Vad är ditt betyg eller bedömning?

Lasse Eriksson: Jag har sett två matcher tror jag. Jag tycker han har växt in i det mer och mer. Det såg lite osäkert ut i början, han kom på mellanhand och såg inte helt trygg ut. Sen tycker jag han kommit in i det på ett bra sätt. Mot Sundsvall tyckte jag han var riktigt bra. absolut går det åt rätt håll. Börjat ta för sig mer. Det är positvt.
Mårthen Bergman: Att det här trodde man ju inte efter att ha sett honom på försäsongen och i cupen Han såg väldigt darrig ut under då. Men han har överraskat och gjort det bra. Sen har det varit ett bra försvarsspel, bättre än innan. Vet inte om försvararna har skärpt sig extra för att de vet att de inte har någon Mitov bakom sig. Sen tycker jag att Vaikla har en fantastisk utstålning, han ser ut som att han inte bryr sig. Som att han ska somna.

Nu när han ändå har klarat fem matcher bra, kan man säga att läget är lugnt då? Att han håller god allsvensk klass?

Eriksson: Det är svårt att säga. han har inte utsatts för jättemycket. Norrköping är så starka. Det blir en tacksam roll.  Man behöver ändå göra en halv säsong för en helhetsbedömning tycker jag.
Bergman: För alla spelare i den åldern, men framförallt för målvakter, kan det vara svårt med jämnheten över en hel säsong. Sen kommer man inte vara jätteförvånad om tre-fyra av Norrköpings bästa spelare försvinner i sommar. Då kommer Vaikla få mer att göra, och det känns lite osäkert hur han klarar av det.

Om det ändå kommer en dipp längre fram med några mindre bra insater och IFK har en erfaren reservmålvakt på bänken, hur ska man resonera som tränare då?

Eriksson: Jag tycker inte man ska byta om laget går bra och det fungerar. Man får vara försiktig med att göra byten för bytandets skulle. Det beror helt på vilken nivå den andre målvakten ligger på. Sen måste man se hur spelaren mår vid sidan av. Är spelaren revanschsugen, och vet vilka misstag han har gjort? Man måste ha helhetsbilden och inte bara bedöma efter hur det ser ut på match.
Bergman: Det där är så himla svårt att svara på. Jag har inte sett Udjus, men jag har pratat med folk som har sett honom och som säger att han gör mycket tv-räddningar, omöjliga räddningar. Men han släpper också in bollar som är fullt möjliga att rädda. Å andra sidan är han 32 bast och lär ha mer rutin av att det går upp och ned. Man kan säga så här: om Norrköping tappar de spelarna som de förmodligen tappar tror jag inte att Udjus och Vaikla är ett målvaktspar man går ut i CL-kvalet med eller vinner SM-guld med.

KAMRATERNA

 

 

 

Kamraternas panel #7: ”Gravera in Jannes ansikte bakom Curvan”

panelen

Den eminenta Kamraternas panel – journalisten Jörgen Löwenfeldt, sjuksköterskan Rebecca Stenfeldt och kulturchefen Hasse Eriksson – pratar Niko vs Bärka, ÖSK-rivalitet och avtackning av Janne Andersson.

1. Bärkroth gjorde comeback mot Blåvitt. Om alla är tillgängliga känns det som att det är tre spelare som slåss om två platser, vänsterback och högermittfält. Hur skulle du placera Niko, Telo och Bärka om du fick bestämma?

Hasse: Det är tre bra spelare, som jag verkligen gillar. Men i den form de är i nu skulle jag placera Telo som vänsterback och Niko på höger mittfält. Efter sommaruppehållet kommer Bärkroth att kommit tillbaka efter skadorna och alla tre är med i startelvan.

Rebecca: Kul om Bärka får komma in i gammal form, han är en tillgång för laget med sin spelstil. Mindre roligt att Tkalcic linkade av så pass tidigt, hoppas skadan inte är allvarlig. Förutsatt att Nikola är tillbaka på söndag skulle jag låta Telo fortsätta som vänsterback och spela Tkalcic på mittfältet. Bärkroth kändes inte helt färdig för 90 minuter mot Blåvitt, tror det blir bättre om han gör inhopp i nuläget.

Jörgen: Spännande fråga, för mig är svaret enkelt, men det tror jag inte att det är för Janne. Jag skulle spela Niko på mittfältet och Telo på vänsterbacken med Bärkroth som inhoppare. Men när Traustason lämnar känns den platsen perfekt för Bärkroth, som absolut kan bredda sin repertoar. Han har allt som krävs för att göra den rollen till sin.

2. Örebro på söndag är ett toppmöte och, för vissa, ett hatmöte. Vad är dina känslor inför ”derbyt”?

Hasse: Jag har aldrig känt att det är derby mot Örebro. Är det derby ska det vara närmare mellan lagen. Genom åren så har aldrig Örebro väckt några större känslor hos mig. De har känts lite tråkiga och vi ska och har ”alltid” kommit före Örebro i tabellen.

Rebecca: Det här är ju det närmaste ett derby vi kommer i år, Jönköping borträknat. Mina känslor är rätt heta inför mötet, jag vill alltid vinna över Örebro. De står på min lista över lag man bara ska slå. Jag kommer stå där på Behrn Arena och skrika halsen ur mig för att det ska bli verklighet.

Jörgen: För mig saknar ÖSK-matcherna den där nerven jag upplever mot Stockholmslagen, MFF och Göteborg. Kanske för att jag i grunden tycker att vi är så mycket bättre, både på kort och lång sikt. Just denna gång är det ett toppmöte och jag tror att stämningen kommer att präglas av det mer än att det just är ÖSK och IFK som möts. Jag menar, hur mycket derby kan en match mellan Närke och Östergötland vara? Men om vi ser till just matchen på söndag hade Blomqvist, Sjölund och Smith behövts nu. Det blir upp till bevis för Hadenius/Tekie (som jag antar får spela). ÖSK ligger mycket nära förstaplatsen men tycks ändå inte få någon uppmärksamhet. Leder de allsvenskan över EM-uppehållet? Vi får göra vårt bästa för att det inte blir så. Positivt att matchen spelas på konstgräs. ÖSK kommer att spela sitt spel och vi kan utnyttja att vi har seriens bästa anfallskvartett.

3. Hemma mot Elfsborg ska Janne avtackas. Hur vill du se att det görs? Och förtjänar han nåt mer bestående? En staty?

Hasse: Jag tycker att man ska vara försiktig med att skapa något bestående. Tiden måste få avgöra hur stark insatsen var. Nordahl minns alla än, han blev av med målrekordet från Serie A först i förra veckan! Janne kom till Norrköping och gjorde ett fantastiskt jobb, fick bra betalt och drar vidare för nya jobb. Men jag ska inte vara snål, han kan få en lyktstolpe uppkallad efter sig. Så att han alltid kommer att lysa upp Parken. Och en rejäl hyllning av en fullsatt arena ska han ha.

Rebecca: Janne ska avtackas enligt konstens alla regler! Kan se framför mig att Curvan skanderar hans namn sista timmen och att vi står kvar efteråt och bara fortsätter. Chansen vi får att hylla vår guldtränare måste vi bara ta. En staty har vi ju redan med Nordahl men varför inte namnge en läktarsektion eller en entré? Det häftigaste vore dock att gravera in Jannes ansikte i betongen bakom Curvan så att han alltid finns där och vakar över oss.

Jörgen: Nja, nog för att guldet var det största som hänt oss yngre IFK:are (80-talister och senare) under vår livstid, men statyer får vi vänta med. Annars är risken stor för en Thordarson 2.0 (som spelade ihop till sitt tröjnummer först senare, när han klarade oss kvar i superettan). Janne förtjänar en värdig avtackning först. Det mer bestående kan vi diskutera om några år, tycker jag. Han sa det själv: 2015 var ett av IFK:s 13 SM-guld. Kent Karlsson har ingen staty, vad jag vet?

KAMRATERNA

Blåvitt-tränaren: ”Det känns som att man inte får släppa iväg Norrköping mer”

På torsdag kväll är det Kamratmöte på Gamla Ullevi. Vi ringde upp en gammal IFK Norrköping-mittfältare som numera arbetar för den andra kamratklubben i Allsvenskan.

Thomas Olsson är Åtvidabergskillen som var mittfältsgeneral i IFK Norrköping i början på 2000-talet, men som gick till Malmö FF när IFK åkte ur Allsvenskan. Men det lag han har gjort flest allsvenska matcher för är IFK Göteborg där han spelade 2006–2011. Idag är han U19- och U21-tränare i Blåvitt.

Nu har det spelats nio omgångar och det känns fortfarande inte riktigt som att tabellen har satt sig. Hur ser du på det?
– Nej, av de förväntade topplagen är det ju bara Norrköping som har levererat. De kör bara på med samma självförtroende och kvalitet. Övriga topplag i mina ögon är Göteborg, Malmö och AIK. Det är de tre som utmanar Norrköping
– Jag tycker inte Elfsborg är lika bra. De är en bit efter, framförallt på backsidan. De släpper in för enkla mål och har inte den stabilitet man behöver för att vinna.

Ni i Blåvitt har också blandat och gett en del. Varför då?
– Det har varit stabilt men vi har inte lyft. Det har varit lite grått, framförallt offensivt har det inte hänt så mycket. Tobbe har ju bidragit, men det finns mer att ta av Rieks, Ankersen och Engvall. Centralt på mittfältet har man inte hitat rätt med rollfördelningen. Mads Albaek och Sebastian Eriksson har inte fått det att funka till 100 procent. Men det är två bra spelare.

Om IFK Norrköping vinner i morgon har ni tio poäng upp till toppen. Är det en måstematch för er?
– Jag upplever att det är lite desperation för att vinna i morgon. Det känns som att man inte får släppa iväg Norrköping mer. Min känsla är att Blåvitt är heltaggade för en vinst. Det blir ett spännande tungviktsmöte.

IFK Norrköping arbetade förut lite mer smalt med talangerna, där man valde ut ett mindre antal i varje årskull som man satsade lite extra på. Hur resonerar ni i IFK Göteborg kring talangutveckling?
– Ja…det är ju en jäkla bred fråga. Allting går ju ut på att utveckla spelarna. Man ska akta sig för att fastna i prestige. Inte titta så mycket på hur ungdomslagen presterar utan ge spelarna nya utmaningar hela tiden. Det måste vara öppna dörrar mellan lagen hela vägen upp till a-laget, att det är normalt att träna och spela med a-truppen. Att det finns en gemensam syn att man jobbar med spelarna mer än med lagen.

Eddie Gustafsson berättade för oss att Red Bull Salzburgs unga målvakter måste lånas ut till andra lag för att deras ungdomslag är så överlägsna. Det blir ingen utmaning för målvakterna. Kan det vara en risk om man har alltför bra ungdomslag?
– Absolut, man kan lura sig som ung spelare att man är klar, då utvecklas man inte. Man måste få spela på gränsen av sin förmåga.

IFK Norrköpings har en modell där de bästa unga spelarna både spelar division två-fotboll med Sylvia, U21-fotboll med IFK och även ibland sitter på bänken i Allsvenskan. Hur ser du på det?
– Jag tycker det är intressant. De får spela matcher som betyder något, om poäng, mot motståndare som är desperata för att undvika nedflyttning. Jag skulle se positivt på om Blåvitt gick den vägen.

Peking får ju ny tränare nu, Traustason lämnar och troligen någon eller några till som försvinner i sommar. Hur gör man för att inte påverkas för mycket av det?
– Min upplevelse är att Norrköping har lagt en grund som inte påverkas av spelartapp. Själva metoderna är bara att fortsätta med. Jag tror inte spelet är uppbyggd på enskilda personer, utan det bygger på att spelarna ska våga.

Men spelare som Ante Johansson eller Sjölund, är inte de bärande?
– Sjölund och Ante är viktiga för tränaren, de för ut hans budskap. Det är extremt viktigt. Men jag tror att just spelsättet är så tydligt att det inte bygger på enskilda spelare. Sen kan det vara individuella prestationer som kan komma att fattas lite grann när spelare säljs vidare. Men i stort kommer de köra på.
– Sen tror jag Norrköping inte har nåt att tjäna på att stoppa spelare från att gå vidare. Det är tvärtom bra när man ska locka nya spelare att de ser att Norrköping är en bra klubb om man vill vidare i Europa.

KAMRATERNA

Peter Hunt om tränarjakten, möten i hemliga konferensrum och Jannes roll

Jens Gustafsson och Peter Hunt.

Presskonferensen när Jens Gustafsson presenterade som ny IFK-manager.

När det blev klart att Janne Andersson blir ny förbundskapten började IFK snabbt jaga en ersättare. Det var inte ett lätt jobb eftersom att IFK ville ha en manager, och inte “bara” en tränare. För Kamraterna berättar ordföranden Peter Hunt hur det gick till när Jens Gustafsson fick jobbet.

De flesta allsvenska klubbar har en huvudtränare som ansvarar för till exempel taktik och laguttagningar, och en sportchef som sköter värvningar och har koll på ekonomin. Men IFK har med Janne Andersson valt att satsa på en managerroll med ett övergripande ansvar för både det sportsliga och ekonomiska som rör fotbollen.

– I Europa finns det många bra exempel, managerrollen blir mer och mer intressant. Det är ett sätt att minska friktionsytorna i en klubb. Det klassiska är att det kan bli motsättningar när det går dåligt; sportchefen tycker att tränaren är dålig och tränaren tycker inte han får rätt spelare, säger Peter Hunt.

Efter Janne Andersson ville IFK fortsätta på den inslagna vägen med en manager. Men när man letade efter en person som kunde ta både det sportsliga och ekonomiska ansvaret blev utbudet genast mindre.

– Man kan ta bort åtta av tio om man tittar i Norden. Man får tag på tränare och bra matchcoacher, men när man ska få någon med ekonomiskt ansvar som kan se hela organisationen i ett lite större perspektiv så blir utbudet snabbt mindre.

Peter Hunt säger att han fick användning av sitt kontaktnät både i Sverige och utomlands när IFK gav sig ut på marknaden för att leta efter en ersättare till Janne Andersson. De första veckorna tittade man ganska brett, men sen smalnade det av ganska snabbt och handlade om tre, fyra kandidater. Enligt vad Kamraterna erfar stod det mellan Rikard Norling, Per Joar Hansen och Tony Gustavsson förutom Jens Gustafsson som till sist fick jobbet.

– Man kan inte säga att du är första, andra eller tredje val. Vi jobbade parallellt och det sa vi till kandidaterna, säger Peter Hunt utan att bekräfta vilka namn det handlade om.

IFK har i år många kontrakt på nyckespelare som löper ut. Därför var det ganska viktigt att få en ny manager på plats, för att underlätta diskussioner om till exempel nya kontrakt.

– Det kunde blivit en låsning när man inte vet vilken tränare som kommer. Tidsaspekten var ett viktigt kriterium, även om det inte var avgörande, säger Peter Hunt.

I fotbollsvärlden är det som bekant ofta svart eller vitt, tränare hyllas när laget vinner och sågas när det går dåligt. Jens Gustafsson fick lämna Halmstads BK trots att han med begränsade resurser höll laget kvar i Allsvenskan 2014. Och Rikard Norling, som tidigare varit framgångsrik i både AIK och Malmö, misslyckades i norska Brann och fick sparken.

Hur gör man för att få en så nyanserad bild av tränarna som möjligt?
– Jag tror att klubben och styrelsen i första hand, som vid all rekrytering, ska förstå att det kan gå upp och ner. Det kan finnas flera faktorer bakom varför det går dåligt. Skador, att det saknas resurser, spelare som lämnar och så vidare.

Om Jens Gustafssons tid i Halmstad säger Peter Hunt:

– Om jag förstår det rätt så hade han i tre och ett halvt år gjort det ytterst bra med små resurser. Det var turbulens i klubben, och när HBK-legenden Janne Jönsson med 500 matcher för klubben visade intresse så fanns det en falang inom styrelsen som ville ha honom och då blev det så.

“Hade varit galet att inte fråga Janne”

När IFK väl hade ringat in huvudkandidaterna så träffade man dem personligen. När Janne Andersson förhandlade med Svenska Fotbollförbundet om jobbet som förbundskapten skedde det bland annat i en bil utanför Biltema och Willys i Katrineholm. När IFK pratade med Jens Gustafsson och de övriga kandidaterna var det i lite mer ordnade förhållanden.

– Ofta blir det ju i lite hemliga konferensutrymmen i hotell. Man vill ju inte få spekulationer, men det är svårt att hålla det helt tätt, säger IFK:s ordförande.

Norling, Hansen, Tony Gustavsson och Jens Gustafsson var alltså med i racet. Enligt uppgifter till Kamraterna och annan media tackade både Norling och Gustavsson nej. Enligt Peter Hunt fastnade man tidigt för AIK:s assisterande tränare Jens Gustafsson. Bland annat var det hans akademiska utbildning och ambitioner som stack ut, förklarar Peter Hunt. Jens Gusfafsson har en filosofie kandidatexamanen i beteendevetenskap och har studerat i Göteborg och Halmstad.

– Det går inte att komma ifrån att en utbildning vid sidan av fotbollen är mycket viktig. Ju mer utbildad en människa är, ju större är möjligheterna att prestera bra och då förstår man vilken ambitionsnivå som finns.

Hur skötte ni kontakten med Jens som stod under kontrakt med AIK?
– Jag träffade Jens ganska snabbt, det är inte lika reglerat med en tränare som en spelare som har avtal. Jag frågade Jens hur han ville att jag skulle kontakta AIK, men han sa att han ville ta det först med dem för att få klartecken till en vidare diskussion.

Det blev ”ett antal” möten mellan IFK och Jens Gustafsson, säger Peter Hunt. Mot slutet var det flera personer inom IFK som var med intervjuprocessen.

Att anställa en nyckelperson är en stor process och kan ske på många sätt. Peter Hunt berättar att han tror mycket på att ta referenser framför andra metoder.

– Förr i tiden gjorde vi mer tester när vi anställde personal. Jag är inte så stor vän av det generellt, men jag tror i det här fallet mer på att ta referenser istället för vissa intelligenstester.

Peter Hunt pratade med kontakter, exempelvis sportchefer och ordföranden, han fått genom styrelsearbetet i Svensk Elitfotboll. Även Janne Andersson hjälpte till i processen.

– Det hade varit galet att inte fråga honom. Men han har inte haft något avgörande inflytande, men ändå haft sina tankar som varit väsentliga.

När man närmade sig ett avslut var även IFK:s assisterande tränare allt mer inblandade.

Stefan och “Florre” var i allra högsta grad involverade ju närmare avslutet vi kom, säger Peter Hunt och som menar att det inte var något krav från IFK:s sida att Stefan Hellberg och Mathias Florén skulle ingå i ledarstaben.

Det var snarare tvärtom, att kandidaterna gärna vill ha dem kvar, enligt Peter Hunt.

– Nästan alla vi pratade med har en sådan respekt för vad vi har byggt upp. Så det var en icke-fråga. Däremot måste man snacka ihop sig rent fotbollsmässigt, filosofiskt och metodmässigt. Det var inga krav från vår sida, det blev en naturlig lösning.

“Ante G” och Sjölund informerades

Under processen höll Peter Hunt också kontakten med några spelare i truppen för att berätta hur det gick.

– Det går inte att 24 individer som ska tycka till. Ska man dra det framåt så måste man ha ett visst tempo, men jag informerade några av de äldre spelarna.

Det är alltså ingen vild gissning att Andreas Johansson och Daniel Sjölund har fått säga sitt.

Jens Gustafsson stod som sagt under kontrakt med AIK, men hade en klausul som sa att han kunde lämna om han fick ett visst erbjudande. Men för att kunna lösa honom snabbt gjorde man också en liten överenskommelse med Solnaklubben.

– Man vill ju alltid ha en bra relation med kollegor och klubbar. AIK och IFK Norrköping har en bra dialog. För att kunna lösa det smidigt utan irritation så hade vi en överenskommelse med en kompensation för att ha en bra relation. Jag brukar säga att “ger man inget så får man inget.”

”Jens har järnkoll på varenda svensk 19- och 20-åring”

När Janne Andersson kom till IFK Norrköping inför säsongen 2011 tog han även med sig ett stort kontaktnät, och hans gamla HBK-spelare Gunnar Heidar Thorvaldsson, Andreas Johansson och Emir Kujovic har varit helt avgörande för IFK:s framgångar. Jens Gustafsson är betydligt yngre, mindre erfaren och har kanske inte samma kontaktnät som sin företrädare. Vi frågade Peter Hunt hur han ser på det:

– Jag kan säga så här: namnet och kontaktnätet är viktigt. Men jag har blivit kontaktad av agenter och andra som säger att det är ”roligt att Jens kommer, jag har det här förslaget till er”. Det är svårt att säga om person A har ett bättre kontaktnät än person B.

Men vilka kontakter en tränare eller manager har är knappast det viktigaste för att locka till sig bra spelare, tror IFK:s ordförande.

– Kontakter underlättar, men jag tror att det är ännu viktigare vilken typ av fotboll vi spelar och hur bra laget är. IFK är mycket mer attraktivt idag än när vi nästan ramlade ur 2014. Det är viktigare hur klubben ser ut, hur jobbar man strategiskt framöver och hur säker är klubben ekonomiskt? Finns det pengar i IFK att värva för framöver?

Jens Gustafsson har inte samma kontaktnät som Janne Anderrson, men har förmodligen bättre koll på en kategori spelare som IFK fortsatt lär vilja satsa på; de unga.

– Han har byggt upp ett nätverk som U21-landslagskapten och har järnkoll på varenda 19-20-åring i svensk fotboll och även utomlands. Jag tror att Jens har sina vägar att gå. Med sin ungdomliga entusiasm kan han locka vissa typer av spelare.

Du och Janne har ju haft, som det verkar, en nära relation. Hur känner du personligen inför att han slutar?
– Det är lite kluvet. Vi hade ett kontraktsförslag till Janne om att förlänga med några år. Det låg på bordet när frågan om landslaget kom. Men jag gläder mig för Janne att han får det mest prestigefulla, viktigaste jobbet i Fotbollssverige. Det är ett stort erkännande. Vi på klubbnivå kan inte tycka synd om oss. Som saker och ting utvecklades fanns det ingen annan väg att gå. Man vet ju inte heller vad som händer i framtiden, avslutar Peter Hunt.

KAMRATERNA

Sundsvallsupportern: ”Man behöver en plan B mot Sveriges bästa lag”

Erik Löfgren hejar på Sundsvall och driver bloggen Pirkt där han bland annat skriver om sitt Giffarna. Vi pratade med honom inför söndagens match mellan serieledaren IFK och tabelltrean från Norrland.

GIF Sundsvall har överraskat positivt så här långt och återfinns i toppen, tre poäng bakom IFK Norrköping. Erik Löfgren såg potentialen hos Giffarna redan förra året:

– Man har fortsatt på det som var framgångsrikt ifjol men har slipat till grundspelet lite. Det fungerar överraskande väl, även om det inte är något revolutionerande man hittat på så verkar det ändå ställa många motståndare. Man sjunker ner med en mittfältare mellan mittbackarna vilket kan vara effektivt, nämner Erik som ett exempel på hur man spelar.

Man har också haft en del flyt så här långt, enligt honom.

– Malmö borta ska ej vara tre poäng, inte heller Häcken borta.

Ifjol på Parken vann IFK med hela 5-1 när Giffarna kom på besök.

– De var totalt utspelade, minns Erik och tar upp ett problem:

– Giffarna har ingen riktig plan B. När spelet fungerar så är det underhållande och supertrevligt. Ifjol försökte man, men Norrköping var en, två storlekar större. Hade jag varit tränare hade jag försökt att anamma någon slags plan B när man möter Sveriges bästa lag.

Hur tycker du att Lars Krogh Gerson har utvecklats i Sundsvall?
– Väldigt bra, måste man säga. Han har vuxit ut till en bra allsvensk spelare, tre plus skulle jag säga. I vissa matcher är han mycket viktig. Han har ju långa ben, men i vissa matcher verkar de ännu längre. Han har stor räckvidd och är duktig på att återvinna boll. Giffarna vill bygga sitt spel på ett stort bollinnehav och där har han en viktig roll. Förra året var han den enda stora värvningen och det var viktigt att det föll väl ut.

Den andra ex-IFK:aren, Shpetim Hasani, har mest nött bänk så här långt den här säsongen.

– Han bankar lite på dörren till startelvan, Pa Dibba har inte varit så bra hittills. Hasani är nog i ett bra läge att starta nu tror jag. Det är något helt annat att ha honom på bänken att kasta in jämför med hur det var förut. Det är en annan bredd i truppen nu än tidigare.

Hur ser Sundsvallsfansen på mötena med IFK? Går det att jämföra med möten med stora klubbar som till exempel Malmö eller AIK?
– Jag tror att alla har samma respekt att åka till Norrköping som till Malmö. IFK är Sveriges mest spelande lag och alla såg förra året hur snett det kan gå ifall man tror att man ska rulla ut dem. Det blir intressant att se vad man har lärt sig från det.

En del IFK-fans vill se en värvning av Runar Mar Sigurjonsson. Vad kan du säga om honom och hans potential?
– Jag tycker att han är en av seriens tre bästa innermittfältare redan nu. Och han ska ju till EM i sommar vilket han är värd. Det är nog en spelare som är svår att behålla för sportchefen Urban Hagblom, hans kontrakt går ju ut efter säsongen. Det vore kul för Allsvenskan om han stannar i Sverige, men jag tror att han är mogen att ta steget utomlands.

Du är god vän med IFK:s Maths Elfvendal som får väldigt mycket beröm. Vad tror du det är som gör att han är en sån duktig målvaktstränare?
– Just som målvaktstränare vet jag inte, men han har stora ambitioner precis som hans kollega Daniel Bäckström. De är ambitiösa och jobbar extremt mycket och är bara 28-29 år gamla och har redan tagit sig en bra bit på vägen och kan gå långt inom tränargebitet.

KAMRATERNA