Örebros Astrit Ajdarevic är kanske i sitt livs form. Det blir ingen lätt uppgift för IFK att stoppa den offensiva kreatören på söndag. Men är Ajdarevic samma spelare och person idag som när han lämnade IFK 2012? Vi har pratat med två personer som följt honom nära de senaste åren.
Till säsongen 2011 var han IFK Norrköpings susvärvning. Peter Hunt hade lyckats locka över Astrit Ajdarevic från Örebro SK, där han slagit igenom hösten innan. Det pratades om att IFK pungat ut med många miljoner för att få den talangfulle mittfältarens signatur på ett fyraårskontrakt.
Det blev en och en halv säsong på Parken för Ajdarevic innan han såldes till belgiska Standard Liège. Men det lyfte aldrig riktigt för svensken i Belgien och han lånades 2014 ut till engelska Charlton. Våren 2015 lånades han ut igen – den här gången till Helsingborgs IF.
Men i Helsingborg gick det inget vidare för Ajdarevic. Det menar i alla fall Tomas Nilsson på Helsingborgs Dagblad.
– Han gjorde en väldigt blek figur. Han kändes otränad och loj, vilket ju är lite av hans spelstil också. Men det finns ju andra stora svenska spelare med Balkanbakgrund som kan se loja ut men som är rätt så bra. Han lunkade, det var inget driv i pojken.
Kanske passade inte Henrik Larssons taktik och spelsystem Ajdarevic, tror Tomas Nilsson.
– Spelsystemet gav inte utlopp för hans kreativitet. Det var direkt tänkt att han skulle spela forward, eftersom att ”Henke” redan hade värvat väldigt många mittfältare.
– Han hamnade snett i anfallspositionen och blev aldrig delaktig i spelet. Jag skrev någon krönika om att HIF kanske skulle spela annorlunda för att få med både honom och Bojanic på ett bättre sätt. Båda är oerhört kreativa med fotbollsfötter och fotbollshjärna, men ingen av dem visade upp det i HIF förra året. I Örebro har väl Astrit inte en helt fri roll, men under Axén blir han inte lika statisk som under Henrik Larsson.
Den här våren har Ajdarevic varit en av Allsvenskans stora utropstecken och hans namn var med i spekulationerna till EM-truppen. Men det är något som Tomas Nilsson inte alls kan förstå utifrån det han såg av spelaren förra året, i alla fall.
– Jag har sett för lite av ÖSK. När det har snackats om EM-truppen har det känts helt bisarrt för mig, det är inte den spelaren jag har sett. Ser man till förra våren så känns det som att jag och Astrit hade lika nära till en EM-trupp i Frankrike.
Fanns det någon personkemi mellan honom och Henrik Larsson?
– Den spelare som ”Henke” behövde förra året var en anfallare, men han fick en bra deal på en kreativ mittfältare som eventuellt kunde spela anfallare. Kemin fungerade nog, men man trodde nog att en före detta anfallare skulle kunna lära en kreativ mittfältare att spela anfallsspel. I HIF måste det ses som en flopp, inget annat.
Tomas Nilsson tror kanske att Alexander Axén är en tränare som passar Ajdarevic bättre.
– Jag tror att Axén är en kille som får folk att växa. I Gais hade han ju ett ihopplock av många karaktärer, men fick ihop det till ett rekorderligt gäng. Vissa tränare har det, och kan bygga något bra av just sådana fria själar.
Astrit är ju lite av en diva. Var han uppskattad bland lagkamraterna?
– Jag tror han tog plats, det är en bullrig jävel. Men förra säsongen fanns det ändå starka karaktärer i form av Pär Hansson och Mattias Lindström som höll ordning och reda. Jag har svårt att se att han pumpar in energi i ett omklädningsrum. Han splittrade inte något, men tillförde inte någonting.
”Skulle passa att kasta in honom i EM”
I augusti 2015 bröt Ajdarevic sitt kontrakt med Standard Liège. Till höstsäsongen av Allsvenskan var han tillbaka i Örebro SK som hade krisat under våren. Nyförvärvet bidrog starkt till Närkelagets starka höst.
Och i år har det börjat lika bra, om inte ännu bättre, för både Ajdarevic och ÖSK.
Lasse Wirström, på Nerikes Allehanda, följde Ajdarevic redan i hans tidigare sejour i ”Svartvitt” 2010. Han tycker att spelaren har mognat och blivit lugnare som person.
– Det känns som att han har hittat sig själv, och en roll han trivs med. Han är överallt på plan och styr och ställer. Med allsvenska mått mätt har han varit fantastisk.
I Norrköping spelade Ajdarevic mest mittfältare, men i Örebro är han forward. I alla fall på pappret.
– Han är forward i utgångsläget, men är överallt och får också vara det. Han är med mycket i uppspelsfasen och är svår att ta bollen av. Även om de andra lagen vet vad han gör så är det svårt att flytta på honom. Han är stor och stark och har bra teknik. Påminner lite om Zlatan utan att göra några jämförelser i övrigt, säger Lasse Wiström.
I senaste matchen borta mot Gefle gjorde Astrit sitt tredje mål för säsongen. Utöver det har det blivit fyra målgivande passningar.
– Även om han inte gjort så många mål är han inblandad i nästan allt. Jag skulle tro att han också har ”andra-assist” på sex, sju mål.
Ajdarevic verkar i Örebro ha hittat spelglädjen igen. Erfarenheterna utomlands har säkert bidragit till det, tror Lasse Wirström.
– Jag tror att han har mognat, han känns lugnare. Han har inte så bråttom men har fortfarande kvar det självförtroende han alltid haft. Han vågar alltid göra saker och utmana på planen.
Du tyckte i en krönika att han var en EM-joker. Är du besviken att han inte kom med?
– Jag tycker det är tråkigt, men är inte förvånad. Det brukar inte fungera så. Astrit tar rätt mycket plats, den sorts människa som behöver utrymme. Så det var väl inte så troligt att han skulle få den chansen, han är ingen man sätter i en liten roll även om han säkert kunnat anpassa sig, funderar Lasse Wirström och pekar på unika egenskaper som skulle kunna vara till nytta för det svenska EM-laget:
– Han har ju en vänsterfot och ett spelsinne som få har. Det kan finnas matcher i ett EM där det skulle passa att kasta in honom för att sätta upp bollar på Zlatan. Vissa säger att han är långsam, visst är han inte någon blixt, men det är inte Kim Källström heller och han har ju haft en hygglig karriär.
I IFK Norrköping knorrades det lite över Ajdarevic stora ego och personlighet som tog mycket plats i omklädningsrummet. Det hymlades inte om att stämningen i truppen blev bättre när han flyttade utomlands.
– Jag vet ju inte hur det var i Norrköping, säger Lasse Wirström. Men ”Alec” är ju mycket för att låta folk vara dem de är. Jag uppfattar det som att Astrit är mycket omtyckt som person. Kanske för att han får ta den stora rollen. Och han plussar mycket för Axén, precis som Nordin Gerzic som är lite av samma kynne som verkar trivas med Axén.
Ajdarevic kontrakt med ÖSK går ut efter säsongen. Vad vill han och klubben? Lasse Wirström funderar:
– ÖSK vill ju gärna förlänga, det är jag övertygad om. Men jag vet inte hur Astrit själv resonerar. Men när jag pratade med honom innan säsongen sa han att det inte är bråttom, han vill vara någonstans där det fungerar och han trivs. Men visst finns det ett pris för allting, klart han borde vara intressant för andra klubbar. Jag tror han skulle fungera i Italien – rätt typ av kynne och rätt typ av fotboll.
KAMRATERNA