månadsarkiv: april 2015

Inför Häcken: Gunnarkollen

Det har varit en tuff tid för den tidigare IFK:aren Gunnar Heidar Thorvaldsson sedan han kom tillbaka till Sverige och BK Häcken förra sommaren. Bara två allsvenska mål så här långt har han gjort, båda förra hösten. I år har islänningen dragits med en del skador och fick utgå senast mot Kalmar efter en tuff smäll.

Men enligt Häckens hemsida är han redo för spel i morgondagens match mot IFK och uttagen i truppen. Förväntningarna på måltjuven är höga på Hisingen och det verkar finnas tålamod för att Gunnar ska börja leverera. Det är åtminstone känslan som Kamraterna fick efter att ha sonderat getinglägret på nätet.

Vi pratade med Christopher Berg, medlem i Getingpanelen på SvenskaFans, om hur han ser på Gunnars situation i Häcken.

Vad har Gunnar gjort för avtryck i Häcken hittills?
– Jag tycker mycket om Gunnar och blev väldigt glad när Häcken signade honom. Men jag upplever inte att han har fått till det som man hoppades på än. Men han är en tung anfallare som inger respekt hos motståndarna. Tyvärr så har varken han eller de andra spelarna i Häcken hittat nätmaskorna som man hoppats än så länge i år. Men förhoppningsvis gör han detta på torsdag. Det gick ju bra sist i Svenska cupen mot IFK Norrköping!

Vad ger du honom för betyg på en skala mellan 1 och 5?
– Hittills är det svårt att sätta godkänt på honom men han har inte heller spelat regelbundet. Han har inte gjort så många mål och det är ju det man förväntar sig och har hopp om kring ”GHT”. Så knappt godkänt, det vill säga en svag trea. Men med stor förhoppning om att det ska bli bättre.

IFK-fansen minns ju Gunnar som en riktig målskytt efter sina 34 allsvenska mål för klubben 2011-2013. Och tittar vi tillbaka någon dryg månad så gjorde han ju två mål mot just IFK när Häcken vann cupkvarten med 3-1. Så målskyttet finns nog där, inte allt för långt borta.

KAMRATERNA

Intervju med Johan Croneman: ”Satsningen på Nordahls-kurvan är ett bra steg”

Kamraterna fick möjligheten att ställa några frågor till IFK Norrköping-supportern Johan Croneman, krönikör i Dagens Nyheter och Icakuriren. Johan är född och uppvuxen i Norrköping men har inte bott i stan på väldigt länge. Trots det finns det bara ett lag för honom…

Hur är din relation till IFK Norrköping?
– Såg min första match med pappa 1958, som treåring, sedan såg jag väl i princip allt tills jag lämnade stan 1975. Följer varenda match, live, på tv eller via NT:s matchservice. Eller via kompisar på plats. Det kommer givetvis aldrig någonsin att finnas något annat lag för mig.

Tror du att din relation till IFK påverkas av att du bor i Stockholm?
– Nej, inte det minsta. Jag bodde i Göteborg under femton år, under Blåvitts storhetstid – jag såg alla deras matcher, men finns ju ingen chans i helvetet att jag skulle skaffa mig något nytt lag. Jag är ett med IFK Norrköping, för alltid.

Du har följt IFK länge. Är det någon period som du minns särskilt väl?
– Mitt favoritår är kanske 1966, trots att vi förlorade den sista och avgörande matchen mot Djurgården borta – och guldet. Vi ledde rätt stort fram till augusti, när Ove Kindvall lämnade för Feynoord. Jag var på landet i Skåne när jag läste i Aftonbladet att Ove sålts – och grät hela vägen hem. Sedan såg jag Oves två sista matcher givetvis, 6-1 mot ÖSK och 6-0 mot AIK. Ove gjorde sju mål!! Han är min största idol, fortfarande…

Vad tror du IFK betyder för staden Norrköping?
– Jag tror ju inte, som många andra, att det är avgörande för näringsliv och jobben och skatteintäkterna – men en stad har ju en själ och en identitet också, och för själen och identiteten är IFK jätteviktiga. Under senaste åren har jag tvivlat lite på den teorin, eftersom publikstödet enligt den borde vara mycket bättre. Ett snitt på 8-9 000 borde vara självklart. Jo, visst, IFK måste leverera också, och det har de ju kanske bara gjort under för korta perioder de senaste åren.

Vad kan IFK och fotbollen lära av kulturen som du bevakar?
– Inte särskilt mycket – men ibland skulle man ju önska att moderna fotbollsspelare också var lite mer intresserade av att läsa en bok eller gå på teater till exempel. Traustasson blir ju inte bättre av att kunna recitera Shakespeare, men jag tror däremot att fotbollsspelare som förebilder betyder oerhört mycket, och påverkar publiken oerhört mycket. Delar av svensk fotbollspublik uppträder ju på neander-nivå, man skäms ju rätt ofta över hur det låter. Kan fotbollsspelare hjälpa till att civilisera publiken? Det tror jag definitivt.

Kulturen kan anses vara ”mjuk” medan fotbollen kan vara ”hård” med en mansroll som inte alltid är positiv. Samtidigt är fotboll kultur. Hur kan det här hänga ihop och förenas?
– Fotboll är ju mest kultur i form av sin långa tradition – och lite som jag redan varit inne på: Det är en rätt rutten manskultur som fortfarande odlas på läktarna. Det har kanske till och med blivit värre med åren. Många fotbollssupportrar är ju grymt humorbefriade, tål ingenting. Jag har varit på match i Stockholm, ingen nämnd ingen glömd, där min kompis 12-åriga dotter blev kallad ”din lilla negerhora” för att hon råkade bli glad när fel lag gjorde mål. Och de här snubbarna var mellan 35 och 40. Det är en sann historia!

Hur kan IFK nå nya grupper i samhället för att öka supporterskapet?
– Jag tror inte man skall, eller behöver, inrikta sig på nya grupper. Problemet är ju att det redan finns ett enormt intresse för fotboll och IFK i Norrköping – men 4-5000 av de här i grunden jätteintresserade kommer ändå inte iväg på matcherna. Varför kommer inte just dom till Nya Parken?! Det är knäckfrågan, tror jag. Man når inte dom med jippon, det krävs helt andra grejer. Jag tycker att satsningen på Nordahls-kurvan är ett bra steg, man måste få de där 4-5 000 att få tillbaka glädjen. Tron. Hoppet. Det har varit grymt sargat under 10 år. Man kanske till och med måste börja bygga på ett särskilt hemmaspel, med särskild själ, och särskild inställning. Och så får man inte släppa in 3-4 mål per match…

KAMRATERNA

IFK Norrköping – regionens lag?

Hur ska IFK Norrköping få mer publik till Nya Parken? Ett sätt är att locka fler från närliggande städer? Men hur mycket bryr man sig om IFK i Linköping, Nyköping och Katrineholm? Kamraterna pejlade läget.

Peter Mildaeus, fotbollsreporter på Corren, säger att i början på 1980-talet var det mer jämnt mellan ÅFF- och IFK-sympatisörerna i Linköping. Han minns också det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet då det var många som åkte från Linköping till Idrottsparken i Norrköping. Men det ser inte alls ut på samma sätt idag, anser han.

– Jag tycker att IFK:s ställning har försvagats i Linköping. Idag är det många fler som håller på Åtvidaberg än på IFK. Och det pratas mycket mer om ÅFF i Linköping. Men det finns fortfarande en del äldre IFK:are i läsekretsen som ringer till redaktionen och har synpunkter.

För några år sedan hade Corren en nyhet om att IFK Norrköping bara hade fyra medlemmar i Linköpings kommun.

–  Jag minns inte exakt antalet, men något i den stilen. Men det säger kanske en del om intresset även om man så klart kan stötta klubben utan att vara medlem.

Peters uppfattning är att Norrköpings- och Linköpingsbor generellt inte besöker varandras städer för att titta på sport. Däremot tror han att fler reser över slätten för andra typer av ändamål.

– Jag är övertygad om att det idag är ett större utbyte mellan städerna generellt än för 25 år sedan. När det gäller konserter och restaurangbesök och i kulturlivet så åker man emellan städerna. Men kanske är sportpubliken lite mer konservativ än till exempel kulturpubliken.

Hur ser intresset ut för unga fotbollstalanger från Linköping att ta steget till IFK och grannstaden? Peter menar att det förut var naturligt att komma till IFK, men att det inte är så längre.

– De hamnar i ÅFF men också i till exempel Elfsborg, säger han.

Ronny Falck, sportreporter på Katrineholmskuriren, säger att även i Katrineholm så var intresset större för IFK under 1980-talet. Inte minst för att det då fanns spelare från tidningens upptagningsområde som spelade i IFK. Dock tror han att de flesta i Katrineholm som har ett favoritlag i Allsvenskan hejar på IFK Norrköping.

I vilken utsträckning Katrineholmsbor åker till Norrköping för att se allsvensk fotboll har han ingen uppfattning om.

– Det har väl också att göra med hur det går för IFK. Får man stryk med 4-0 så kommer det kanske inte så många.

– Katrineholmskuriren skriver inget om IFK ifall det inte finns någon naturlig koppling till tidningens upptagningsområde, säger Ronny.

Däremot verkar det finnas ett intresse för ”Snoka” i Nyköping, enligt sportreporter Marcus Langbrandt på Södermanlands Nyheter.

– Min känsla är att det finns ett intresse för IFK Norrköping i Nyköpings kommun och våra grannkommuner, och jag vet fotbollsintresserade människor som i ganska stor utsträckning åker ner till Parken.

Tyvärr verkar dock den yngre generationen vara förlorad för IFK, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på klubbens kräftgång de senaste tjugo åren.

– Den yngre generationen sörmlänningar är i större utsträckning bajare och i viss mån gnagare, säger Marcus som menar att många saknar ett lag i regionen att vara stolta över.

När det gäller bevakningen av IFK har Södermanlands Nyheter främst TT-notiser om IFK när laget har spelat match, eller värvat eller förlorat någon spelare.

Hur ser det då ut med reklam för IFK Norrköping i grannstäderna?

Marcus Langbrandt säger att han inte märker att IFK annonserar eller gör något annat för att synas i Nyköpingstrakten. Samma gäller i Linköping enligt Peter Mildeaus.

– Nej, man ser varken några affischer för ÅFF:s eller IFK:s matcher i Linköping. Det känns som att IFK har gett upp Linköpingsmarknaden när det gäller sponsorer. LHC drar in mycket pengar och ÅFF en del, säger Mildaeus.

Men är framtiden då helt körd för IFK i regionen utanför Norrköping? Inte alls, om man ska tro Peter på Corren som till exempel berömmer klubbens satsning på Curva Nordahl.

– Blir IFK igen ett topplag så kommer fler IFK-hjärtan att vakna till. För de finns där, säger Peter.

KAMRATERNA

Ny ”food court” öppnar på Nya Parken

Snart kan den hungriga fotbollsbesökaren på Nya Parken välja på mer än korv med bröd. En så kallad food court som ska erbjuda enkel men matigare ”snabbmat” håller på att byggas.

IFK Norrköping och Stjärnkrogen har redan tjuvstartat konceptet under de två första hemmamatcherna. På en provisorisk yta bakom Curva Nordahl, vid sektion F, har det serverats bland annat pizzabitar, men nu ska en professionell miljö med bland annat en fast bardisk byggas på en mer central plats vid sektion G bakom ”Curvan”.

– En food court serverar inte bara vanlig korv med bröd, utan kommer ha lite matigare alternativ såsom pizza men även mer speciella korvar, säger restaurangchef Joel Torlamb till Kamraterna. Det blir inte heller lika ”tung” mat som i Stjärnkrogen där det serveras till exempel bufféer och kötträtter.

Till en början kommer det serveras två, tre olika alternativ i food courten men på sikt hoppas man på några fler, förklarar Joel som också berättar att man arbetar på att ta fram en unik maträtt som inte finns någon annanstans i Norrköping.

– Det blir något ovanligt, men mer vill jag inte säga nu…

Kommer det finnas falafel? Vi vet att det har efterfrågats.
– Det är inte omöjligt, vi ska faktiskt diskutera just falafel på nästa möte! säger Joel.

Helt färdigbyggd kommer food courten vara först till höstsäsongen, men redan till matchen mot Gefle på måndag flyttar man in till den mer centrala positionen bakom Curva Nordahl. På sikt är förhoppningen att varje läktare, förutom den södra, ska ha en egen food court.

KAMRATERNA

Fotnot: Begreppet ”food court” betyder generellt att flera matställen som finns på samma plats, i till exempel en galleria, har gemensamma sittplatser eller liknande för sina gäster.

Snack med fienden: IFK U21-ÖSK U21 2-3 (1-1)

På onsdagskvällen förlorade IFK:s U21-lag mot ÖSK:s dito på Nya Parken. Kamraterna pratade med Axel Kjäll, assisterande tränare i Örebro SK.
ÖSK kom till spel med bara två spelare från sin A-trupp, och bara en av dem var en s k överårig spelare – målvakten Jacob Rinne. Den andre spelaren från A-laget var Sebastian Ring, född 1995, som ännu inte debuterat i allsvenskan. Det kan ha bidragit till att IFK fick ganska bra tryck i sitt anfallsspel från början
– I första halvlek spelar vi mycket försvarsspel, spelet förs på vår planhalva större delen av första halvlek, säger Kjäll.
IFK tog följaktligen ledningen i 25:e minuten genom Jonathan Wiberg på nick efter ett inlägg från Gordon Molander.
– Norrköping hade mycket boll och när vi väl får tag i bollen tappar vi den snabbt. Men IFK skapar inte så mycket öppna målchanser ändå, säger Axel Kjäll.
Istället var det ÖSK som lyckades kvittera vid en omställning.
– Det var ologiskt. Men viktigt mentalt för oss att känna att vi var med i matchen fast vi inte lyckats så bra med vårt spel. Vi låg ändå rätt i positionerna.

I andra halvlek tar så ÖSK ledningen innan Rawez Lawan kvitterar till 2-2. ÖSK får dock sista ordet och vinner matchen med 3-2.
– I andra halvlek jämnar spelet ut sig, vi får mer lugn i vårt passningsspel och värderar situationerna bättre, får lite längre anfall.
– Samtidigt kunde det ha gått hur som helst. IFK har omställningslägen där man kommer tre mot två men man gör inte mål, säger Kjäll.
Axel Kjäll berömmer Rawez Lawan för ett snyggt mål. Men det är en veteran som han tycker utmärkte sig mest i IFK
– Vi hade som taktik att styra bort uppspelen från Mathias Florén så mycket som möjligt. Pratar vi bara vänsterfoten och passningsspelet så håller Florén fortfarande i allsvenskan.

KAMRATERNA