Succé i Degerfors – men osäker framtid för Lindell: ”Vi får se vad som händer”

IFK-lånet imponerar i Degerfors. Foto: Göran Johansson, Frilansfotograferna

IFK-lånet Erik Lindell har i år fått sitt stora genombrott på seniorkarriär. Men kommer han återvända till Norrköping? Vi har kollat närmare på 21-åringen som fått förtroendet i Degerfors.

Erik Lindell är fostrad i IFK Norrköping men fick sitt genombrott i Sylvia 2015. Då spelade han 25 matcher för division 2-klubben. Inför årets säsong lånades han ut till Degerfors IF i Superettan där han har fått förtroendet direkt. Lindell har spelat 90 minuter i samtliga matcher sen kan kom till klubben och har dessutom mäktat med nio assist från sin position som wingback till höger. Det är en ny roll för honom, tidigare har han mest spelat högerback i ett mer traditionellt 4-4-2-system.

– I försvarsspelet så agerar man som en ytterback, bara att jag kanske har lite mer ansvar för att pressa ytterbacken istället för yttermittfältaren som det kanske blir i ett 4-4-2. Jag är uppe och pressar lite högre på min sida. I anfallsspelet är jag lite mer av en yttermittfältare, säger Erik Lindell.

– Det passar mig jättebra. Jag har alltid varit bra på att kunna löpa mycket och gillar att följa med framåt. Det är nästan det ultimata spelsystemet för mig.

Fredrik Narvelid är sportreporter på Karlskoga Tidning och ser de flesta matcherna med Degerfors IF. Han är imponerad av IFK-lånet.

– Han har överträffat förväntningarna, verkligen. Lindell är ett av de bättre förvärven tillsammans med anfallaren Sargon Abraham.

Vad imponerar med honom?
– Jag tycker att det är hans jobb, att han varje match sliter och springer upp och ner hela tiden och är tillbaka när det behövs. Och högerfoten då. Det syntes direkt i Svenska cupen mot Djurgården borta när han först spelade fram till 1-0 och sedan 2-1-målet.

Vi frågar sportreportern om det är något som Erik Lindell har svårigheter med i spelet. Han kan inte säga något på rak arm, men tar upp en aspekt utifrån rollen som wingback.

– Oftast går ju en innerback ut, så han hamnar inte så ofta i en renodlad defensiv roll eftersom det redan är tre backar bakom. Skulle han vara en renodlad ytterback skulle det vara svårare att veta hur han står sig i en vanlig fyrbackslinje. Hur han skulle klara försvarsjobbet i en sån. Men han är ettrig och ligger på, men hamnar sällan i en-mot-en-läge, säger Narvelid-

Erik Lindell säger att det kan ligga något i det här.

– Jo, men så är det kanske också. Man kan ju vara lite aggressivare för att du vet att det finns tre mittbackar bakom. Det är inte hela världen om du blir bortgjord en gång, du har täckning bakåt. Det kanske ligger lite i det, men jag tycker samtidigt att jag gjort det bra defensivt också.

Hur skiljer sig det här spelsättet från dagens IFK?
– Lite skiljer det sig ju. När IFK spelat med en vänsterback som gått upp så har det nästan blivit ett 3-5-2, att vänsterbacken är lite mer wingback. Det finns vissa likheter, absolut.

Är det på högersidan du helst spelar?
– Det är väl helst till höger, men jag har inga problem att spela på vänstersidan. Jag kommer mer till min rätt till höger med inläggslägen med en ganska bra högerfot.

Löpstyrkan och högerfoten är uppenbarligen några av Lindells bästa egenskaper. Men vad behöver bli bättre?

– Jag är väl hyfsat snabb, men ska man bli riktigt bra som ytterback måste man bli ännu lite snabbare. Så att jobba lite på snabbheten kanske, och bli lite starkare också. Men sen kan det mesta förbättras.

Lindell i en U21-match med IFK 2016. Foto: Kamraterna

Erik Lindells kontrakt med IFK Norrköping går ut efter säsongen. Men han är något förtegen om vad som händer sen. Det är ingen högoddsare att Degerfors vill behålla spelaren, samtidigt som IFK följer de goda prestationerna i Superettan.

– Det är en bra fråga, svarar Erik Lindell angående vad som händer nästa år.

– Jag vet inte jättemycket ännu, vi får väl se vad som händer helt enkelt. Jag spelar klart hösten här.

Han har själv ingen regelbunden kontakt med IFK, utan säger att det mesta går via hans agent.

– Jag har hört att de är imponerade över det jag har gjort. Så mycket har man väl hört liksom, säger Erik Lindell som ser i princip alla IFK:s matcher på TV eller på Parken när han är hemma.

Om du tittar på IFK:s spelsätt – på vilken position tror du att du skulle passa bäst?
– Utifrån som de spelar just nu så kanske det skulle vara vänsterbacken.

Jasså, vänsterback?
– Ja, om man jämför med hur jag spelar här i Degerfors. Sen har jag ju spelat högerback i ett 4-4-2 egentligen fram tills nu. Det här med wingback var nytt fram tills i år. Jag är inte främmande för att spela högerback i ett 4-4-2 även om vänsterbacken liknar det jag spelar i Degerfors.

IFK:s manager Jens Gustafsson sa till oss i vintras att Degerfors är en bra plats att spela fotboll på, att bygden ”andas fotboll”. Erik Lindell håller med.

– Ja, det tycker jag verkligen. Det är väldigt litet, finns inte så mycket att göra utöver fotbollen. Det är fotbollen i fokus. Det bor cirka 7000 personer här och det är runt 2000 på matcherna. Det säger ju lite om intresset ändå.

Fredrik Narvelid på Karlskoga Tidning instämmer:

– Många spelare bor i Degerfors, det är en gemenskap att komma ner till Stora Valla. Jag tror de umgås väldigt mycket även utanför planen. Det känns i Degerfors som att alla bor med varandra. Man får komma dit och fokusera på fotbollen, det finns inte så mycket annat att göra. Jag tror det är väldigt bra för unga spelare. Det kan nog vara bra att komma till ett mindre ställe på så sätt.

En spelare som lyckats bra genom att ta ett steg tillbaka och gå till Degerfors är AIK:s Daniel Sundgren. Han spelade för Rödvitt 2012-2015 men återvände till Solna förra året. Nu är han ordinarie i det allsvenska topplaget och väldigt uppskattad bland fansen. Vi frågar Fredrik Narvelid om man kan jämföra Sundgren och Lindell med varandra?

– Sundgren var nog mer en rak högerback, men fortfarande väldigt offensiv och kom ofta runt på kanten. Det finns lite likheter kan man säga. Just att orka löpa, liksom att ta sig upp och ner. För Sundgren har det ju gått fantastiskt bra sen han lämnade.

Liksom många andra svenska klubbar brottas Degerfors IF med att få ekonomin att gå runt. Enligt Fredrik Narvelid är föreningen under någon typ av ”kontrollår” där det handlar om att få ordning på utgifterna. När det gäller det sportsliga tror han att man på sikt satsar högt.

– Jag tror att de har en ambition att ta sig tillbaka till Allsvenskan. Om det är inom två eller tio år vet jag inte. Men ambitionen finns såsom jag förstått det. Men nu handlar det om att klara sig kvar och få ekonomin på fötter. Man har många spelare med ettårskontrakt för att man inte vågat signa upp dem längre.

KAMRATERNA

Etta i IFK – men Mitov Nilsson lär få kämpa för landslagströjan

David Mitov Nilsson och nuvarande förstemålvakten Stole Dimitrievski.

I början på september är det uppehåll i Allsvenskan för VM-kval. En IFK:are som lär åka iväg på landslagsuppdrag är David Mitov Nilsson – men han kommer behöva kämpa för att ta tillbaka sin plats i startelvan i landslaget.

I september 2015 tillkännagav Mitov Nilsson att han byter landslag från Sverige till Makedonien. En månad senare gjorde han sin debut i en 0-0-match borta mot Vitryssland.

Men efter det har skador ställt till det för IFK:s förstemålvakt. Först bröt han benet i en match mot Falkenbergs FF i april 2016. Och när han nästan var tillbaka bröt han handleden på träning i januari 2017.

Nu är Mitov Nilsson tillbaka som nummer ett i IFK Norrköping igen. Men han kan inte räkna med att gå direkt in i Makedoniens startelva för det. Det säger Aleksandar Zlateski på Macedonianfootball.com.

– Nej, Stole Dimitrievski (Gimastic Taragona, spanska andradivisionen) är nummer ett. Han har gjort bra ifrån sig i kvalet och förbundskaptenen förlitar sig på hans kvaliteter. Mitov Nilsson och Filip Gacevski från Vardar lär vara reserver på bänken.

Zlateski säger att den 24-årige Dimitrievski har utvecklats mycket det senaste året.

– Han har bra spänst (”agility”) och reflexer, placerar sig väl och har vuxit som ledare. Han är dock ibland lite obeslutsam på inlägg och hörnor och saknar erfarenhet från den riktigt höga nivån.

I år har Makedonien spelat två matcher i VM-kvalet, först slog man Liechtenstein borta med 3-0 och sen blev det förlust mot Spanien hemma med 1-2 (där Mitov Nilsson var med på bänken). Man ligger just nu näst sist i grupp G, där även Italien, Israel och Albanien återfinns. Men Aleksandar Zlateski tycker ändå att landslaget gjort bra ifrån sig:

– Det är en svår grupp, och vi visste på förhand att vi inte skulle gå vidare. Men spelet har sett bra ut.  Vi har spelat jämnt i nästan alla matcher men har haft otur.

I början på september möter man först Israel borta innan det är dags för ett sydslaviskt derby mot Albanien. Kanske dags för revansch?

– Jag tror vi har goda chanser. Många spelare är i bra form, flera spelare har gjort övergångar till större klubbar – som Stefan Ristovski till Sporting och Elif Elmas till Fenerbahce. Och vi har fortfarande Goran Pandev och Ilija Nestorovski som är en farlig duo på topp.

KAMRATERNA

Inhopp för Niclas och Nicklas: Kamraterna-kollen 13 augusti

Undrar du också hur det går för Gunnar Heidar Thorvaldsson numera? Här får du svaret.

Kamraterna-kollen försöker vi hålla koll på hur det går för ex-IFK:are både ute i vida världen men även innanför Sveriges gränser. Våra källor är bland annat Transfermarkt, appen Forza och klubbarnas egna hemsidor.

Har du funderingar eller tips på ex-IFK:are vi borde följa? Hör gärna av dig till kamraterna17@gmail.com, eller skriv till oss direkt på Twitter.

Kamraterna-kollen söndag 13 augusti

Christoffer Nyman inledde målskyttet när Eintracht Braunschweig gick in i tyska cupen, men fredagskvällens match blev ändå en besvikelse för laget. Motståndarna Holstein Kiel, nykomlingar i 2. Bundesliga, vände och vann med 2-1.

Även Emir Kujovic och hans Fortuna Düsseldorf spelade cupen i helgen. Emir startade på topp borta mot Arminia Bielefeld och var inblandad i en del framåt innan han blev utbytt mot Rouwen Hennings i den 63:e minuten. Düsseldorf vann med 3-1 efter förlängning, två av målen gjordes av just Hennings.

Alexander Fransson spelade 90 minuter som en av tre centrala mittfältare när FC Basel slog Grasshoppers med 3-2. ”Alle” har varit i klubben i ett och ett halvt år men har ännu inte fått det riktiga genombrottet i klubben. Tilman Pauls, journalist på Basler Zeitung, tror dock att Fransson kommer att bli kvar i klubben:  ”Klubben har just förlorat en mittfältare och vill inte sälja eller låna ut några spelare. Den nye tränaren har också ändrat spelsystemet och positionen Alex spelade på mot Grasshoppers skulle passa honom perfekt. Men jag tror han måste göra flera starka insatser för att få chansen flera matcher i rad”

Niclas Eliasson inledde på bänken när Bristol City mötte Birmingham på bortaplan men blev inbytt i matchminut 67. Eliasson var inblandad i lite farligheter på slutet men Birmingham vann med 2-1.

Nicklas Bärkroth började också han på bänken för sitt Lech Poznan hemma mot Zaglebie Lublin. Bärkroth blev inbytt några minuter från slutet i matchen som slutade 1-1.

Molde förlorade hemma mot Rosenborg, 1-2. Christopher Telo är skadad och var utanför truppen.

IFK Mariehamn, med Andreas Vaikla och Bobbie Friberg da Cruz i laget, förlorade med 3-0 borta mot Rovaniemi Palloseura.

Alhaji Kamara tillhör numera Al-Taawoun FC i Saudiarabien. För några dagar sedan drog ligan igång och Al-Taawoun vann i premiären borta mot Al-Fateh med 4-1. Kamara spelade fram till 3-0-målet.

Michael Langer, uttalad tredjemålvakt i Schalke 04, fanns inte med i truppen i träningsmatchen borta mot Crystal Palace (1-1). Imorgon måndag drar tävlingssäsongen igång för Langers nya gäng när man möter DFC Dynamo i den första omgången av Tyska cupen.

Hasteinsvollur, Gunnar Heidar Thorvaldssons hemmaplan.

Och till sist: Gunnar Heidar Thorvaldsson blev mållös när hans IBV Vestmannaeyjar spelade 1-1 borta mot Vikingur. ”GHT” har annars ett imponerande målsnitt med sex mål på de senaste sju matcherna – eller ett mål var 74:e minut.

KAMRATERNA

Bachner och Bohman om Tankovic och IFK:s dragningskraft

Mujo Tankovic valde Hammarby före IFK Norrköping. Hur tungt är det egentligen? Och vad sänder det för signaler om IFK? Vi frågade två som följer Allsvenskan nära.

Noa Bachner följer Allsvenskan för Expressens räkning. Per Bohman skriver om fotboll i Aftonbladet.

Mujo Tankovic valde Bajen. Hur mycket ska IFK gräma sig över det?

Noa Bachner: En del, väl? Det här kändes, precis som Kristoffer Olsson, som en liten snyting. Kanske finns det också djupare mening dold bakom klubbvalet. Kanske är det ett uttryck för Norrköpings (i sammanhanget) ringa attraktionskraft, och kanske är den i sin tur en konsekvens av den lite lågambitiösa sommaruppvisningen på transfermarknaden.

Per Bohman: Mujo Tankovic är förstås en spännande spelare, men jag tycker inte att IFK Norrköping behöver gråta blod över att ha gått miste om snidaren. Prislappen var sannolikt för hög för Peter Hunt sett till att Tankovic inte är en man som garanterat och direkt höjer nivån på Peking. Jag menar nog att Tankovic är en värvning på typ… David Moberg Karlsson-nivå, och det går nog att hitta billigare sådana på marknaden. Tankovic är alltså inte värd ett överdrivet ekonomiskt risktagande av en klubb som berömmer sig för att inte ta några risker.

IFK har nu försökt värva både Kristoffer Olsson och Tankovic utan att lyckas, samtidigt som konkurrenterna tagit in tunga namn. Vad betyder detta för IFK:s dragningskraft?

Bachner: Att den försämras som konsekvens. Jag tycker att man hade ett utmärkt tillfälle att fortsätta ockupera platsen som Sveriges kanske bästa utvecklingsplattform för unga spelare, men i takt med att bra spelare har sålts och pengar har genererats, har inte kalibern på inköpen bidragit till att höja truppens förmåga som helhet. Man handskas väldigt varsamt med sina pengar. Kanske behöver man sända lite andra signaler för att få ringar på vattnet.

Bohman: Symbolvärdet är intressant och klart knäckande. Att – av rent ekonomiska skäl – gå bet på potentiella hemvändare som Kristoffer Olsson och Tankovic är kort och gott… tråkigt. Men det landar nog på nämnda spelare snarare än Norrköping. Även om det inte är legio i dagens fotbollsvärld så tycker man ju att Olsson och Tankovic borde kunna acceptera något sämre löner för att få representera föreningen där de växte upp snarare än en allsvensk rival, om de nu ska spela fotboll i Sverige. Alltså: jag tror inte att Pekings dragningskraft har försvagats det senaste året, men den verkar tyvärr inte stark nog för att klassisk klubbkänsla ska kunna övertrumfa pengarna i Stockholm.

En del supportrar menar att Mujo ändå inte var den spelartyp IFK saknar. Vad är det IFK behöver?

Bachner: Just Mujo vet jag faktiskt inte heller. Man behöver ersätta Eliassons och Bärkroths stora poängskörd från kanterna, och kanske hitta en vänsterback. Men på det stora hela tror jag att man behöver återgå till att fiska upp ung, utvecklingsbar talang i Sverige i kombination med att använda sina pengar till att ro hem mer eftertraktade spelare, som redan är mogna att gå in och leverera. Att man inte lyckats sno åt sig någon av de unga hemvändarna som kommit det senaste året utom David Moberg Karlsson, är ett underbetyg.

Bohman: Bra fråga.  Jag tycker att Norrköping behöver minska sitt beroende av Andreas Johansson och Daniel Sjölund. Det är fortfarande två fina spelare, men det är inte hälsosamt om Peking står och faller med deras lite skröpliga (och inte lika ofta förekommande) briljans.
Johannes Vall och Alexander Jakobsen i all ära (jag är skeptisk till båda även om de har fina spetsegenskaper), men om Peking ska värva något mer så bör det vara en spelare som går rakt in i laget. Samtidigt är inte IFK Norrköping den sortens förening som köper färdiga stjärnor, vilket är ett strävsamt (och framgångsrikt) tillvägagångssätt. Är det värt att bryta med den strategin för en kortsiktig injektion under hösten? Fan vet…

KAMRATERNA

”Finns nog en väldigt klok plan för den här värvningen” – två röster om Johannes Vall

Johannes Vall från Falkenbergs FF är klar för IFK Norrköping. Men ”JV”, som han lokalt kallas, är en doldis för många IFK-fans. Vi kontaktade två personer på västkusten för att få veta lite mer om Snokas nyförvärv.

Mikael Martinsson är sportchef på Hallands Nyheter, tidningen som bevakar Falkenbergs FF. Vi frågar honom om Valls främsta styrkor.

– Han har en naturlig snabbhet och kan arbeta över stora områden längst med långsidan. När han kommer runt på kanten i offensiven brukar inläggen vara av bra kvalitet med främst hårdhet och skruv. Han hinner ofta titta upp innan han slår dem vilket gör att de kan vara precisa också. I år har han också vågat gå in i banan vid offensiva attacker. Det tycker jag han utvecklat på ett bra sätt. Han har också en bra kroppslig fysik som gör honom bra i närkampsspelet man mot man.

Hur är han i spelet med fötterna?
– Han är rätt vänsterfotad även om han gjorde sitt första mål för säsongen med högern i sista matchen för Falkenberg. Som så många andra spelare i Superettan tycker jag att kvaliteten på kortpassningarna kan vara rätt usel. Men där är han inte ensam.

Johannes Vall har tidigare spelat mest vänstermittfältare, men på senare tid flyttat ner ett snäpp i planen. Hallands Nyheters sportchef tycker han gör sig bäst som mittfältare.

– Men det är för att han spelat vänsterback kortare tid. Jag tycker han vuxit in i rollen och det han hade problem med i början, positionsspelet, har utvecklats. Sen kan han ibland vara otymplig med bollen, göra det svårare än han behöver, och det straffar sig mer som vänsterback än som vänstermittfältare. Men va fan, en bra fotbollsspelare ska kunna spela överallt…

”JV” har totalt gjort 73 allsvenska matcher för Falkenberg (varav 32 från start) mellan 2014 och 2016.

Är han redo för Allsvenskan nu igen?
– Lika redo som Telo! Skämt åsido; han skolades om till vänsterback under en tid där FFF spelade under stor spelmässig press i Allsvenskan. Det var en tuff tid för både Vall och laget där man ständigt sattes på prov eftersom laget knappt kunde andas med boll i en enda match. Jag lovar inget men ett lag som håller i bollen mer ger honom också möjligheter att utvecklas och komma mer till sin rätt.

Tror du han är tänkt som en spetsvärvning till IFK eller mer som en breddspelare?
– Breddspelare. En ytterback är aldrig en spetsspelare. Fråga Per ”Texas” Johansson, haha.

Vad ser du att han har för förbättringsområden?
– Ruskigt svårt att svara på för en som inte ser alla träningar och vet hur man resonerat kring Valls spel och utveckling. Men kanske bli lite mer bolltrygg vad gäller tempo och såklart positionsspelet. Han är explosiv och har tidigare haft stora problem med skador i baksidan av låren.

Men skadebekymren har, ta i trä, lagt sig.

– De senaste åren har han nog lärt sig att värdera sina maxlöpningar och det har gjort att han inte missat speciellt många matcher. Kan tänka mig att han också tränat styrka på ett annorlunda sätt, men det vet jag inte riktigt, säger Mikael Martinsson.

Hur skulle du beskriva honom som person?
– Oerhört ödmjuk och trevlig. En ”svärmorsdröm”. Jag kan bli lite orolig att han är för snäll men då känner jag honom inte privat och för att lyckas som fotbollsspelare behöver man också vara tuff. Så det är han säkert också.

”Vet hur noggrann Jens Gustafsson är”

Mårten Lundqvist är Tipselitansvarig hos Falkenbergs FF. Han känner Simon väl och tränade honom när han kom fram som tonåring.

– Han var 15 år och började spela med 19-åringar i Tipselitlaget som det hette då. Han var tidigt fysiskt utvecklad, hade framförallt farten och en bra vänsterfot. En genombrottsspelare.

Många IFK-fans blev nog förvånade över värvningen, då man hade förväntat sig ett större namn. Men Mårten Lundqvist är inte förvånad över spelarens steg.

– Han är ju i en perfekt ålder, har varit med länge och har varit seniorspelare sen 2009. Om det var någon gång han skulle ta steget till en toppklubb så var det alldeles perfekt nu. Han har ju erfarenheten av Allsvenskan, även om det var från ett bottenlag då, säger han och fortsätter:

– Jag känner Jens Gustafsson lite grann och vet hur noggrann han är. Det finns nog en väldigt klok plan för den här värvningen. Norrköping känns generellt sett väldigt kloka i sin värvningar. Man värvar inte bara för att ta någon framför en annan klubb som det känns som att vissa andra klubbar gör. Här finns en tydlig roll, så upplever jag det. Jag tror det finns alla förutsättningar att han ska lyckas. Men sen finns det ju konkurrens, det är aldrig några garantier.

Vad tycker du – är han bäst som back eller mittfältare?
– Det passar honom jättebra som det är nu (att spela back). I modern fotboll är ytterbackar mer och mer involverade i anfallsspelet. Det passar honom alldeles utmärkt. Det finns säkert en oerhört klok tanke hos Jens hur han ska använda Johannes offensiva kvaliteter.

Vi kommer in på Johannes Valls många skador tidigare i karriären, något som kanske gjort spelaren starkare.

– Han har alltid haft psyket att jobba på och han är ingen som ger upp precis. Han är väldigt mentalt stark som jag känner honom.

KAMRATERNA